Visar inlägg med etikett mamma. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mamma. Visa alla inlägg

lördag 9 augusti 2025

Wienerbrödskurs

Min mamma är en wienerbrödsmästare av rang. I alla år har hon bakat dessa läckerheter till släktens alla kalas och bjudningar. Och de är alltid enormt uppskattade. Inte konstigt för de är jättegoda. Och hur ofta får man hembakade wienerbröd?! Nu blev det äntligen av att jag gick "kursen" hos henne. Återstår att lära sig handlaget och snitsen.

Vi utgick delvis från ett recept i en bok hon fick när hon var 14 år. Men mycket gjorde vi annorlunda. Så jag hade fullt sjå att både anteckna, fota och delta i bakandet. 

Förberedelser: 

  • blanda till vaniljkräm
  • skär ½ kg smör i tunna skivor
  • klä fyra plåtar med papper
  • vispa upp ett ägg
Deg:
  • 100 g jäst för söta degar
  • 5 msk socker
  • 5 dl kall mjölk
  • 1 stort ägg
  • 1 kg mjöl (minst 250 g sparas till utbakning)
Blanda en ganska lös deg. Arbeta den väl i assistent innan du tar upp den på bakbordet. Kavla ut till en rektangel som är 1 cm tjock. Lägg smörskivor på två tredjedelar av ytan, pensla ytterkanten med ägg.


Tredubbelvik degen.

 
Vrid så du får rektangelns långsida mot dig.

 
Kavla igen (måste inte bli lika tunn), vik och vrid åt samma håll. 
Gör detta sammanlagt tre gånger. 

Kavla ut degen tunt, se till att du har mjöl så den inte fastnar. 


Dela på mitten till två långsmala bitar.
Bre smör på två tredjedelar av varje remsa, strö på lite socker och pensla kanterna med ägg. 


Vik tredubbel på längden.
Skär i remsor (50-60 st) som vrids ett halvt varv och läggs på plåt.





Låt jäsa under lätt bakduk i bortåt en timme.
Pensla med uppvispat ägg, lägg på en klick vaniljkräm. Grädda lite halvhögt i ugnen. 225 grader i minst 5 minuter.



Låt svalna innan du lägger i påsar.

Innan servering körs de en liten stund i ugnen så de blir ljumma, och så brer du på glasyr (av florsocker och vatten) runt vaniljkrämen.


måndag 28 oktober 2024

Värendsdräkten

Min mamma sydde en värendsdräkt till mig när jag tog studenten. En fantastisk present som tog många timmar av noggrant arbete att färdigställa. Värendsdräkten är så vacker och hon är själv uppvuxen i dess område. 

Jag använde den vid en del festligheter när jag var ung. Men nu är det många kilo sen jag kunde ha den. Det är synd att den bara hänger oanvänd så nu har jag äntligen tagit tag i det. Jag deltog i en heldag på hemslöjden där ett tiotal dräktägare fick handledning av några personer som är kunniga både i sömnad i allmänhet och i folkdräkter. 

Där fick jag möjlighet att köpa till rött kläde för att bredda livet. Jag fick hjälp med att nåla så att det ska passa just mig. Och jag fick många tips på smarta lösningar för att göra förändringarna bra. Väldigt mycket hanns med den där dagen, men lite jobb har jag kvar att göra här hemma sen. 


Birgitta Andersson hette jag då när jag fick den


Eftersom min dräkt ursprungligen är sydd på maskin var det naturligt att jag även gjorde förändringarna med symaskin. (Även om det var ganska tydligt att våra handledare menade att en folkdräkt ska sys för hand.)

söndag 15 september 2024

Liten mamma

De tre stora kycklingarna tyr sig till Lill-hönan. Det var hon som ruvade fram dem och som har tagit hand om dem. Men det är inte hon som lagt äggen de kläcktes ur. De tre har för länge sedan vuxit om sin "mamma" och är ganska självständiga. Men de sover tillsammans med henne på nätterna och söker sig till henne ibland på dagarna. Idag såg jag dem tillsammans så här. 


Det påminde mig om att det är något alldeles speciellt med ens mamma. Spelar ingen roll hur stor man blir, det är ändå så gott att vända sig till mamma när det är något speciellt. Hon som hela ens uppväxt var tryggheten, utgångspunkten och förebilden. Mamma är alltid mamma - kärleken förkroppsligad. 

Så jag vill skicka en hälsning till min egen lilla mamma och en påminnelse till mig själv (som är mamma till tre) och till alla andra mammor:

Du är en mamma och det gör dig till en viktig person.
Du har alltid älskat, skyddat och väglett.
Du är älskad och du är fortfarande behövd.
Tack!

torsdag 25 juli 2024

Mångdubbel glädje

Jag vaknade med glädje och förväntan på denna dag. Och de infriades med råge:

Jag tog med mamma och pappa till Alstervik som är ekumeniakyrkans sommarhem utanför Alstermo. Där hade vi stämt träff med en av mina kusiner och hans pappa (min morbror). Jonas anslöt och dessutom dök en annan morbror också upp. Oj vilken trevlig fikaeftermiddag vi fick i ljuvligt sommarväder.

Vilket gäng det blev runt fikabordet: Pappa, mamma och hennes båda bröder och frun till en av dem. Jonas och jag. Kusinen och delar av hans familj (tyvärr inte alla pga sjukdom). Massor av prat och skratt. Vi var alla glada över de här timmarna, och tjejerna gick en runda på minigolfbanan.

Jag somnade med glädje och tacksamhet. Över dagen och över familj och relationer.




måndag 27 maj 2024

Mors dag

En bukett liljekonvaljer och några timmars trädgårdsarbete fick min mamma av mig på mors dag. Det kändes bra att kunna göra lite skillnad hos henne. Jag kantgrävde rosenrabatten mot gatan, planterade dahlior och fixade en del annat.

Samtidigt hade hon och jag och pappa en trevlig dag med en del viktiga samtal. Och en del roliga: Vi skrattade gott åt när pappa letade efter ordet jutesäck, och det i stället blev gjutjärns-säck. 

Jag är så glad över dagen - den blev så bra!

måndag 20 maj 2024

Blomma bland blommor

Min lilla mamma vid en rikblommande buske i hennes trädgård. 


lördag 24 februari 2024

Mammas vävar

Jag har varpat en ny väv till mammas lilla vävstol. Det är tänkt att bli smålandsdräll i vårgrönt. 


Och precis den dag jag hade med varpflätan till henne, så var hon klar den vackra röda väven i stramalj och engelsk tuskaft.  



söndag 10 december 2023

Födelsedag

På mammas födelsedag åkte vi såklart till Mönsterås och uppvaktade. Vi träffade syrran en stund, och och pappa förstås. Jag är så lyckligt lottad att båda mina föräldrar fått fira ännu ett år. Härligt att både de och flera deras närmaste vänner är så pass pigga att det kan bli fullt runt kaffebordet några timmar.

Grattis fina, lilla mamma.   

Så i år fick julmarknaden i Madesjö klara sig utan mig. Haha, det klart de gjorde. Det är lite småtrevlig att vara med även om jag inte säljer så mycket, men det får bli ett annat år.

måndag 13 mars 2023

I det enkla kan det godaste finnas

Min mamma har ett recept på en sockerkaka som alltid blir så god och som håller sig saftig i flera dagar. Dessutom är enkel att göra så nu har den blivit även min favorit. Prova får du se!

  • 1 dl matolja
  • 2,25 dl socker
  • 2 ägg
  • 3,5 dl mjöl
  • 1 msk bakpulver
  • en nypa salt
  • 2 dl yoghurt eller fil
  • valfri smaksättning
Rör ihop olja och socker
Tillsätt äggen
Blanda mjöl, bakpulver och salt och rör ner i smeten
Rör sist ner yoghurt och smaksättning
Häll upp en smord, bröad form och grädda en dryg halvtimme i 175 grader
Låt vila ett par minuter innan du vänder upp kakan och låter den svalna

Exempel på smaksättning: 
0,5 g saffran
rivet skal och pressad saft från en citron
1 tsk kardemumma
2 tsk vaniljsocker
hackad choklad
2 msk kakao

söndag 29 maj 2022

Sådd på mors dag

Jag kan inte fatta att nästan hela maj månad har passerat! Det har gått rasande fort. 

Inte förrän idag sådde jag grönsaksfröna. Men det var så det blev i år. De sista plantorna har satts ut idag. Så nu nu när allt kommit ner i jorden kan jag sätta ett slags kommatecken för året odlingar. 

Idag är det mors dag. Jag hissade flaggan för min älskade mamma, för mig själv, och för alla andra mammor. Det känns bra att det varit en dag med fint väder, trädgårdspyssel och god mat.

lördag 5 juni 2021

Dessa två! 😍

Försommarens finaste eftermiddag fick vi idag eftersom mina föräldrar var här. Jag är så glad över varje dag jag har tillsammans med dem.

Förutom gemenskap och samtal innehöll eftermiddagen också liljekonvaljer, rabarberpaj och kaffe på ny fikaplats, fågelsång, smultron samt (för mig och mamma) en stunds pyssel i växthuset.

söndag 18 april 2021

Nära 🥰

Över ett år har vi hållit avstånd, vidtagit alla upptänkliga försiktighetsmått och träffats ute eller i varsin ände i en stor lokal. 

Nu har det gått drygt två veckor sedan mamma och pappa fick sin andra vaccinationsspruta och Jonas och jag känner oss friska och har inte träffat så många de senaste dagarna. Så vi vågade oss på att träffas mer normalt. Vilken glädje det var att återigen få sitta runt ett köksbord alla fyra och bara vara tillsammans. Underbart!

Sen måste jag ju ner i källaren och titta på mammas vävar. Fantastiskt snygga mattor, och en vacker löpare med karelsk spets. Det sistnämnda har medfört en del pyssel för henne, men efter lite resonerande och funderande knöt vi till ett halvskaft som jag hoppas ska göra det mycket enklare. Bara en sån sak! Att få problemlösa och fixa tillsammans. Vad jag har saknat det. 




Till höger syns de solv som är fästade till skaft både över och under varpen, precis som det brukar vara. Till vänster halvskaftet som bara är fäst neråt. 

Alla trampor användes redan så vi behövde hitta på ett annat sätt att trampa ner skaftet. Vi band ett snöre från ände till ände på käppen och däremellan hängde snöret ner i en båge strax över tramporna. I den bågen får man sätta foten och trampa ner. Ett plaströr (ca 20 cm) uppträtt på snöret underlättade.

Jag ser fram emot att höra om mamma är nöjd med uppfinningen. 

söndag 31 maj 2020

Mors dag och pingstdagen

I fredags var både syrran och jag hemma hos föräldrarna och firade vår fina mor. Vi var utomhus och höll avstånd enligt rekommendation nu, under pandemin. Jonas var också med, och två av mina syskonbarn så det var "ursprungsfamiljen med dekorationer" som träffades på detta sätt. Jätteglad att det blev av, det var så länge sen som jag var med min syster. 

I morse när Jonas hissat flaggan la han armen om mig och sa att han flaggade för mig och Helga. Det är ju pingstdagen idag och han syftade på en text, en betraktelse inför pingst som vi båda tycker är jättebra. Citerar den här, hämtad från https://blogg.svenskakyrkan.se/tankarinforhelgen skrivet att Kjell Dellert
Helga på firman Gud & Son 
Två av delägarna i familjeföretaget Gud & Son konfererade. Fadern hade sedan länge insett att Sonen, hur gärna han än ville, inte skulle kunna fortsätta att sköta markservicen särskilt mycket längre. 
Han behövdes på huvudkontoret hos Fadern, där verksamheten planerades. Som det varit, med Sonen placerad på en begränsad geografisk plats, fick bara en bråkdel av de som behövde hans omsorger del av dem. Med Sonen på huvudkontoret däremot, i rummet till höger om Fadern, skulle firmans överblick över allt som pågick bli avsevärt större. 
Men människorna behövde närvaro, inte bara huvudkontor. En alldeles särskild kompetens krävdes, en kraft, en hjälpande hand, som kunde förenkla kontakten och se till att alla fick det som var bäst för dem. Någon som kunde hjälpa folk att upptäcka firman Gud & Son. En kraft som funnits i företaget från början, en tyst delägare, som varit lite av en doldis, skulle plockas fram. Nu var det dags att träda fram i rampljuset. 
Sagt och gjort. Hjälparen, Helga Ande, fick ta ett steg framåt. Kontorets friska fläkt och exekutiva kraft. Nu skulle Hjälparen, tillsammans med Fadern och Sonen, kunna se till att alla, överallt, fick personlig service. Överallt där det fanns behov av Gud & Sons tjänster skulle Helga Ande finnas tillgänglig. Och Helga Ande skulle också kunna hjälpa folk som aldrig hade hört talas om firman att upptäcka den. De storverk Fadern och Sonen utförde var magnifika, och någon måste berätta om det för folket. 
Helga Ande fick sin nya tjänst lagom till pingsthelgen. Inget ändrades vad gäller Fadern och Sonen, de kunde fortfarande kontaktas som innan. Men firman har fått ny energi, ny kommunikation. 
Nu far Helga Ande som en skottspole över världen och tycks vara överallt samtidigt. I den allra minsta koja likaväl som i det ståtligaste kejsarpalatset. I världens alla hörn började folk genom Helga Ande höra talas om Gud & Son, överallt kunde folk berätta om sina möten med företaget. 
Något som var väldigt tydligt var att folk kände att företaget brydde sig om dem, de kände sig sedda. Och fattas bara annat. Med Fadern och Sonen på huvudkontoret, ständigt övervakande allt som sker, och med Helga Ande pilande från plats till plats, alltid med ett gott ord till dem hon mötte. Med en sådan organisation kunde alla nås av Gud & Son.
Vi åkte in till Kalmar för att träffa ena sonen över en kopp kaffe. Och sen hade jag ett långt telefonsamtal med ett annat av mina barn. Alla tre är ena riktiga juveler och jag är så himla stolt över dem!

Vi har handlat en del idag, kanske för att det är mors dag unnade vi oss en magnolia, en liten vinstock, några smultronplantor och en ny brevlåda. På kvällen flyttade sex nya hönor in i hönshuset, och tuppen "flyttade" ut.  

lördag 13 juli 2019

Rosengång

Tre dagars vävkurs har gett massor av inspiration, kunskap och nya idéer. Vi satt två och två i varje vävstol och vävde på varsin smal varp. Extra kul var att mamma också gick kursen så vi jobbade tillsammans hela tiden. Det brukar funka bra när vi jobbar ihop med något, och vävning är inget undantag.


Vi startade onsdag morgon med presentation och genomgång. De flesta varparna var redan klara så det var väldigt lite tid som gick åt till uppsättning. Vi kunde börja väva nästan direkt. Och när vi börjat ville vi inte sluta, knappt ens pausa, men det måste vi ju. Jonas hade lunchen på bordet när vi kom hem en stund mitt på dan och fika serverades på plats mellan vävstolarna.

Fredag eftermiddag klipptes vävarna ner. Vi tittade på alla olika provvävar och pratade om att resultatet påverkas av kvalitén och färgen på trasorna, och hur hårt de slagits in. När vi skildes åt hade vi med oss hem både erfarenheter, provvävar och mönster, men också nya bekantskaper och hjärtat fullt av skratt och god gemenskap.

Jag säger det igen: har du möjlighet så åk på vävkurs! Det är hur bra som helst.

Mammas och min provväv i rosengångsfantasi

Våra "orma-mattor"

Dubbelväv ger olika fram- och baksida

Här har vi provat en mängd olika tramp-ordningar

fredag 3 augusti 2018

"...som en tupp"

Det finns inget som gör mig så stolt som mina vuxna barn. (Ja, jag var så klart stolt över dem även när de var små.) Tre fantastiska unga vuxna människor! Var och en med sina talanger och begåvningar.

Ibland händer saker som gör mig extra stolt över dem. Idag är en sådan dag.

En av dem har fått en ny position på jobbet, med mer ansvar och mer förtroende.

En av dem har gett ut en bok, och gjort allt själv; både text, bilder, layout och utförande. Finns att köpa här på Amazon för den som vill.

En av dem mår bättre än på länge och orkar vara social igen.

Jag är alltså en mamma som är nära att spricka av stolthet idag!!

lördag 17 februari 2018

Dukväv del 3: solvning, skedning och framknytning

Min mamma kom en eftermiddag för att hjälpa mig med solvning/skedning. Jag gör båda momenten i samma veva när man ändå hanterar trådarna i rätt ordning. Den här väven har en tråd i solv och fyra (!) trådar i rör. Mamma stod bakom vävstolen och sträckte mig trådarna i rätt ordning. Det gick snabbt och lätt och vi hann nästan en tredjedel av alla trådar den där eftermiddagen.




När jag en annan dag, fortsatte utan mamma flyttade jag in skälet mitt i vävstolen för att lättare nå att få rätt ordning på trådarna. Det funkar i ensamhet också, går kanske lite långsammare, men främst saknar jag det trevliga småpratet.


Jag hade inte riktigt så många solv som krävdes, men lånade ett par hundra stycken av mamma så jag kunde göra klart. Det tog sin tid att solva och skeda alla drygt 1500 trådarna. Och det blir tätt minsann!

Nästa steg är att knyta fram alla trådar så man kan spänna varpen. Jag har läst ibland om ett tips att "borsta" fram trådarna, men aldrig trott att det skulle behövas och så har jag försökt kamma fram dem med mina händer. Men sen provade jag med borste. Och jag vill aldrig mer göra det utan. Det var en sån skillnad! Mycket mycket lättare att få trådarna jämt spända, och inte alls så jobbigt för händerna. Jag har en pytteliten "rotborste" som jag köpte för att ha till grovdisk. Det blev den aldrig använd till och nu hör den hemma i min vävstuga.



Det kan vara svårt att få till jämna knutar och jämnt spända trådar så numera knyter jag alltid fram så här: En knut på varje bunt av trådar, sen trär jag ett snöre genom bunten, runt framknytningskäppen, genom nästa bunt och så vidare. Sen fäster jag det i ytterändarna på käppen och börjar spänna. Lite får man hjälpa till att fördela hur repet är placerat. Men det är ett lättare sätt än att knyta och knyta om varptrådarna runt käppen (som på det gamla vanliga sättet). Det går åt ett längre rep än man tror, idag fick jag skaffa mig ett längre.



Knöt upp lattor och trampor också. Funderade en stund först för att vara säker på att det blev rätt. Det ska ju bli två lager av väv som sitter ihop i ena änden. Det enda jag måste dubbelkolla nu när jag börjar väva är att inslaget går rätt i vändningen, så att den blir likadan som resten av väven.

Men nu är det klart att börja provväva! Härligt!

Övriga inlägg om denna väv:

fredag 8 september 2017

Sjöfågel!

När jag var barn och vi blev hembjudna på middag hos farmor fanns det två maträtter som vi kunde få: antingen grova, hemgjorda kroppkakor eller sjöfågel. Min syster och jag älskade båda rätterna lika mycket. Jag minns förväntan när man steg in i farmors hus, sen andades man in doften och utbrast (åtminstone inombords) i ett "JAA!!" oavsett vilken av hennes paradrätter som bjöds.

Sjöfågel är ett väldigt mörkt kött, mörkbrunt både köttet och skinnet. I sin struktur påminner det om kyckling men är torrare. Och smaken. Ja, den går inte att beskriva; det smakar vilt men lite kärvt. Och enormt gott!

Farmor serverade denna delikatess tillsammans med kokt potatis, en ljuvlig sås gjord på skyn, och rejält med svamp. Antagligen fanns det grönsaker också men det la jag aldrig på minnet, och kanske gelé.

Vilken sorts sjöfågel det egentligen var, har jag inte riktigt koll på, kanske ejder eller skrake. Men hon fick dem levererade till dörren av "pojken" som hade skjutit, plockat och tagit ur dem. Ibland drömmer Jonas och jag om jaktmarker med möjlighet till till sjöfågeljakt bara för att kunna äta (och bjuda på) denna goda mat.

Allt eftersom farmor blev äldre och klenare (och nu är det många år sedan hon dog) så tog min mamma över receptet och traditionen. Och fast det är en ganska speciell smak, som inte liknar något annat, så fullkomligt älskar alla i familjen maträtten; min syster och jag förstås, de män som finns och funnits, och alla våra barn.

I söndags var Jonas och jag hemma hos mamma och pappa på middag. Gissa hur lycklig jag blir när jag känner vad det luktar när jag stiger innanför dörren!?

Och när jag lyfte min tallrik för att duka av efter måltiden låg där ett kuvert. Undrande och nyfiken öppnade jag det och fann det handskrivna receptet på hur man tillagar sjöfågel.
Wow! Tack mamma!

Nej, mer än så här får ni inte se. Det här receptet delar jag inte med mig av!

lördag 18 februari 2017

Skyltar

Såg några citat idag. Köpte inga men log åt flera.

En gillade vi men glömde att fota.
"My mom said follow your dreams, so I went back to bed."

Den här var väl lagom "ödmjuk"?!


Och den här får mig att associera till läger-skämt från när jag var barn. Humor som byggde på ordramsor:
Strösocker - florsocker - raggsocker
Potatismos - äppelmos - plåttermos


Notera hur nöjd Jonas ser ut här: