onsdag 29 juni 2016

Jodå

Jag är på vävkurs den här veckan. Och jag har inte glömt bloggen. Och det finns verkligen tusen intressanta saker att skriva om. Men jag varken hinner eller orkar.

På kursen lär jag mig skaftväxling men samtidigt mycket mer.  Vi är 14 kvinnor med varierande kunskap och erfarenhet och vi hjälper varann och lär av varann hela tiden. Till exempel: jag har aldrig knutit upp trampor och lattor på en öxabäck med kontramarsch så det fick jag hjälp med. Strax efteråt fick jag hjälpa en annan med just det (och lärde mig alltså ännu mer).

Trött både i huvudet och kroppen åker jag på kvällarna hem till min syster och hennes barn, pratar lite och vacklar sedan i säng till en rosa himmel över gamlebyviken.

Fantastisk nöjd med den här veckan. Och än återstår mer än hälften. Gutt!

fredag 24 juni 2016

Midsommarafton

Solen går ner och även i öster - över Öland - färgas himlen rosa.


Midsommarafton går mot sitt slut och den har bjudit på sånt väder man många år bara kunnat drömma om just denna dag: blå himmel, solsken, högsommarvärme och svag vind över ett glittrande hav.


Jonas och jag och dottern har varit vid stugan och bara njutit. Gemenskap, god mat, promenader, jordgubbar, musik på avstånd och grannar som spelar kubb högljutt.



Livet är nästan oförskämt gott i vår lilla vrå trots ondskan i världen, Storbritanniens beslut att lämna EU och vår egen regerings genomröstade lag som signalerar främlingsfientlighet och högre murar. Känns bara ännu viktigare att göra det man kan för att sprida ljus och värme i den utsträckning man kan och i det sammanhang där man finns. Önskar alla en ljus och god midsommarhelg.

tisdag 21 juni 2016

Kort uppdatering av nuläget

Oj, jag ligger efter med bloggandet. Det har varit lite stressigt sista tiden. Men snart vänder det.

"Det vänder snart". Är det inte alltid så man säger? Intalar sig? Och det är kanske nödvändigt för att man ska klara av en stressig situation - att man tror sig se slutet på det.

Nåväl. Nu har jag bara en dag kvar att jobba denna veckan, sen blir det midsommar. Ledig några dagar tillsammans med Jonas. Och prognoserna lovar fint väder. Och kanske kommer dottern hem. Och flera från släkten samlas traditionsenligt. Alltihopa ser jag fram emot.

Efter det väntar en vecka med vävkurs! Föreställ dig det! En hel vecka där det enda som är planerat är vävning. Jag har längtat i flera månader! Så räkna med att det blir några rapporter därifrån. Igår var jag hos mina föräldrar för att varpa och prata garn med mamma och kolla på förutsättningar för den höstmarknad på hembygdsgården, som pappa planerar för. Jag lär få anledning att återkomma om det också.

Idag har vi varit några kollegor som ätit lunch på slottet. Vilken vacker miljö! Men jag fotade inget av det. Bara en bukett ljuvliga liljor som spred sin doft. Längtar efter att våra liljor hemma ska börja blomma.

fredag 17 juni 2016

En svensk klassiker

En del vägar är vackra att cykla på
Vätternrundan, Vansbrosimmet, Lidingöloppet och Vasaloppet på ett år. Nej det har aldrig lockat mig. Dels är jag ingen tävlingsmänniska och dels gillar jag inte att träna. Men nu ska det ändå bli av. På sätt och vis...

Bakgrunden är så klart det dåliga samvetet - man borde träna men jag kan inte förmå mig till det. Jonas och jag har sökt efter någon träning som vi kunde ägna oss åt tillsammans men hittar hela tiden så många skäl för varför det inte skulle funka: hans arbetstider, mitt ointresse av bollsporter och hans motstånd mot att vara i en träningslokal, det finns alltid sådant vi hellre prioriterar att göra (jaga, väva mm) och så där fortsätter det med många argument. Vi vet att vi skulle behöva någon sorts träning men inget blir av.

På vårvintern fick vi reklam om ica-klassikern, resonerade lite och anmälde oss. Upplägget är enkelt: Man utför de fyra klassiska momenten och sträckorna, men utdraget över avsevärt längre tid. En välkomnande form där många kan lyckas oavsett hur man haft det med träningen innan. Det började med Vätternrundan och man har nio veckor på sig att cykla 30 mil. Under sensommaren är det sex veckor för 3000 m simning. Sent på hösten har man lika många veckor på sig för att löpa/gå 30 km. Och på vårvintern ska det avverkas 9 mil på skidor under sex veckor. Utslaget per dag blir det inte mycket. Cykling och löpning (promenad) gör jag ju redan, och hunden måste ju ändå rastas, så där tror jag nog jag kan klara det. Men simming och - ännu värre - skidåkning återstår att se hur det blir med.

Och detta med ica-klassikern har räckt som motivation! Jag har tagit cykeln till stationen även de dagar det annars hade varit lätt att ta bilen, vi har tillsammans kört ett par cykelutflykter och nu, när det är dags för "målgång" kan vi konstatera att vi båda kommer att klara målsättningen för den här sträckan. Det känns bra. Och lite som en seger för visst har vi cyklat mer än vi skulle gjort utan den här utmaningen. Och redan resonerar vi om hur vi ska göra för att få simningen att bli av.

Positiva bieffekter är att jag har hunnit med att se, lukta på och uppleva våren. Slånen blommade ju över hiskeligt fort i våra trakter, men jag hann ändå se det, dag för dag. En annan bieffekt är att hunden har bättre kondis än annars så här års. Och antagligen jag också.

Liten man cyklar bland stora träd

Hemkomna efter vår senaste gemensamma runda

Hunden och jag pausar vid Rismåla göl

onsdag 15 juni 2016

Malmö bjuder på mycket

Jag är i Malmö på konferens - NU2016
Hela dagen med intressanta föreläsningar som ger inspiration och idéer. Bra dag på jobbet alltså.





På kvällen middag på en fransk liten restaurang tillsammans med en handfull andra innebar förutom god mat och dryck väldigt meningsfulla jobbsamtal.




Trötta efter att ha suttit så mycket tog vi en promenad i den ljumma kvällen och njöt av botaniska (?) trädgården.







Sen väntade en skön säng


måndag 13 juni 2016

Solen gör hela skillnaden

I morse när Jonas gick med hunden och åkte till jobbet var det en ynka plusgrad.

En timme senare när jag åkte hemifrån efter att ha burit ut småplantorna, tagit av filten och vattnat överallt, hade temperaturen stigit med minst tio grader och när jag kom till jobbet var det riktigt sommarvarmt igen.
Vilken skillnad solen gör! Den är fantastisk!

Temat för söndagen (igår) var Förlorad och återfunnen
Guds kärlek är som sommarsolen. Den flödar över alla, den är ovillkorlig och den upphör inte. Så även om man känner sig borttappad eller förlorad är man funnen av Gud.
Guds närvaro och kärlek (liksom sommarsolen) finns i våra liv och vi kan varken erövra eller förtjäna den. Men det gäller också alla andra människor. Oavsett vilka de är, vad de tror, hur de beter sig och vilka val de gör. Guds kärlek flödar över dem också.
Gud sände inte sin son för att döma världen utan för att rädda den.
Vi ska absolut inte döma. Vi ska inte sätta upp solskydd eller paraplyer som stoppar solljuset över dem som inte är som vi i något avseende.
Vem vi än möter ska vi visa den respekt och försöka spegla Guds kärlek på det sätt som just vi kan.
Så kan vi bli återfunna

söndag 12 juni 2016

Växtkraft

Nu är det svårt att hinna med väven. Nu är det odling för hela slanten. Och ändå hinner jag inte allt jag skulle vilja. Men en del dagar blir mycket gjort. Idag var det lagom temperatur och få tider att passa så jag kunde ägna mig åt trädgården. Härligt. Det växer så det knakar och snart kan vi börja skörda.






Idag provade vi faktiskt den första gurkan och ett gäng små nypotatis plockade nere i jorden utan att dra upp hela plantan, så de som är kvar kan växa vidare. Oj vilken smaksensation det var! Wow liksom! Till det åt vi grillad röding och en kall sås med matlagningsyoughurt, lite majonnäs, pressad citron, salt, peppar och mycket dill.


Ikväll har jag burit in småplantor i växthusen och stängt dörren, och jag har lagt en filt över squashen. För inatt kan det bli ganska kallt (men förhoppningsvis inte under nollan).

fredag 10 juni 2016

Kollegor. Två gånger om

I onsdags var det en synnerligen bra dag på jobbet. Fakultetsdag med ett par hundra medarbetare som samlades på Sjöbefälsskolan. Vi fick en del gemensam information bl.a. om bygget av lokaler i hamnen. Sen blev det rundvandring, tävling, test av skolans simulatorer och föreläsningar. Jättetrevligt upplägg. Avslutade dagen med middag på Glasverandan.




Dagen efter var jag på personalfest igen. Men med ett tidigare jobb. Ett där vi medarbetare trivts ofantligt bra tillsammans trots olikheter. Så när vi nu möttes igen var det som att kliva tillbaka i den gemenskap vi hade då, och bara fortsätta prata och skratta (och kämpa med omöjliga musik-quiz ;)





Så två kvällar på raken cyklade jag hemåt från stationen i den nedåtgående solens varmgula sken, och bara var lycklig och tacksam över jobb, kollegor, gemenskap.

måndag 6 juni 2016

Gotland är ett gott land

Del två om vår härliga helg på Gotland. Som de turister vi är valde vi idag Lummelundagrottan som vårt viktigaste mål. Det är en fascinerande historia om hur den upptäcktes och fortfarande upptäcks. Och hur långsträckt grottsystemet är.






Det finns många små upplevelser och detaljer som bidragit till att vi haft en så fin minisemester: vacker natur, roliga ortsnamn, goda måltider, dotterns nya fina lägenhet, solsken, flaggor i alla tornen på muren idag på nationaldagen, underbar solnedgång och mycket mer. Vi funderar redan på när vi ska komma tillbaka.









söndag 5 juni 2016

Det raukade bli så väldigt bra

Solig dag på Gotland. Jonas och jag strosade ett par timmar i Visby. Vi njöt av det vi råkade passera - ruiner, smala gränder, fina parker, överflöd av blommor, horisont och hav, gott kaffe, varandras sällskap. Och så näsduksträdet. Detta det vackraste av blommande träd. Det är nåt alldeles speciellt med det här trädet som gör mig överförtjust när det blommar. Jonas hittade frökapslar på marken och plockade åt mig. Tänk om man kunde få dem att gro. Hur sår man näsduksträd?







Tillsammans med dottern åkte vi sen på utflykt till Fårö. Och vilken utflykt det blev! Betyget blir fem raukar av fem möjliga.

Lite hungriga började vi på Creperie Tati och Kutens bensin. Ett udda ställe proppfullt med prylar och gamla bilvrak men med trevlig stämning och god lunch.





Resten av dagen var vi nära havet. Bedövande vackert men isande kall vind. Först Helgumannens fiskeläge. Mitt ute på en karg klapperstensstrand låg en knippe sjöbodar byggda enligt gammal tradition.





Nästa stopp var Digershuvud för att titta på raukar och havets stora vågor. Dottern och jag delar fascinationen över havets mäktighet och kraft och glädjen och upptäckarlusten i att klättra på knöliga ogästvänliga raukar. Jonas följer med en bit och låter oss sen hållas tills vi är nöjda.





Jauvika fiskeläge blev vårt sista stopp på Fårö innan vi tog färjan tillbaka. Även detta färjeläge har gamla anor och var charmigt. Men det låg lite mer skyddat inne i Lautersvik.