Kväll på åteln

Vi hade precis bestämt oss för att ge upp för kvällen och åka hem. Jonas och jag hade suttit på varsin åtel ett par tre timmar och hoppats på vildsvin. Kvällen var ljuvligt skön och ljum, och hade börjat med intensiv fågelsång eftersom vi åkt ut innan skymningen. Men när mörkret fallit tystnade fåglarna. En räv hade jag sett en stund och Jonas hade haft flera rådjur i närheten, men i övrigt var det tomt och tyst i skogen. Nu hade vi alltså skickat några sms mellan oss och bestämt oss för att avsluta. 

Just i det ögonblicket hördes ett tydligt knakande. Skulle jag meddela Jonas att vänta? Nej, det skulle ändå ta en stund innan han kom körande. Så jag avvaktade uppmärksamt. Flera ljud av prassel och mindre knak följde så jag var förvissad om att det fanns djur framför mig. Och det skulle kunna vara gris... 

Alla rörelser görs tyst och försiktigt och sinnena är på helspänn. Sveper med siktet över den öppna ytan och ca sextio meter ifrån mig står en stor gris vänd rakt mot mig. Den kollar åt mitt håll som om den anar faran. Allt är tyst så jag räknar med att den är ensam. Sekunderna går och känns som minuter - minst. Så vrider den upp sig i en fin bredsida och står stilla. 

Inte ett steg tog den när skottet gått. Den föll ihop och blev kvar på platsen. 

Skönt att Jonas också var ute i skogen denna kväll. Den här stora galten hade jag inte klarat ensam. När vi kom hem vägde vi den: drygt 85 kg.

Slånbärsblom

Slånen blommar nu. Det går över på nolltid så det gäller att njuta medan tillfälle ges. 

På lite avstånd är buskarna som vita, fluffiga  moln. På nära håll är blommorna utsökt vackra med alldeles runda vita kronblad och gula små prickar som svävar ovanför. 

Naturens ljuvlighet. 

Glaspärlan

Nu kan vi nog betrakta växthuset som färdigbyggt och klart. Golvet är lagt, kristallkronan är upphängd och vårgrön matta under fikabordet. Vilken pärla det har blivit! Sannerligen en plats att njuta i och av. Här trivs både plantor, människor och katter. Välkommen hit på en fika. 

Efterlängtad vårvärme

Idag kom värmen! Jubel och fröjd! 

Det har varit en ovanligt kall vår i år. Och senaste veckan har det varit mycket nederbörd. Det har fallit både regn, snö och hagel. Sammanlagt har vi fått 70mm.

Även idag började det med regn. Men frampå dagen upphörde det och plötsligt tog solen kommandot och höjde temperaturen riktigt mycket. Vilken härlig känsla med värme! Det var så länge sen sist. Och när kvällen kom ville vi inte gå in utan bara fortsätta njuta. 

Handdukar i dubbelväv

I min ägo finns en hel massa vackra hemvävda handdukar. Många är ärvda från olika håll och andra har jag fått i gåva från mamma och mormor. Jag är verkligen glad över dem. dels för att de är så sköna att använda, dels för att de är vackra, och dels för allt arbete som ligger bakom dem. Jag har alltså inget  behov av att väva handdukar - vi har vad vi behöver och mer därtill.

Men ändå har jag på sistone funderat på att väva handdukar och en beskrivning på dubbelvävda handdukar fick det att bli av. Jag hade rätt kvalité i mitt garnlager och satte upp en lång väv med gul varp på ena sidan och vit på andra. Väldigt många trådar att solva. Men nu har jag vävt och klippt ner den första handduken som jag vävde med två nyanser av rosarött som inslag. Väldigt nöjd!

Efter tvätt krympte den 10% på bredden och 15% på längden, helt enligt förväntningarna.

Före tvätt

Efter tvätt

Våra fina djur

Våra katter Jamma och Busan är helsystrar men är väldigt olika varann både till utseende och sätt. Ibland gruffar de med varann men häromdagen låg de i samma stol och slickade varann kärleksfullt. Det var så supergulligt och jag smälte helt.

Det är trevligt och fridfullt med en flock fina höns som dessutom förser oss med goda ägg. 

Liten vävstol

Jonas och jag har varit i vävstolsrenoveringsbranschen några dagar. En liten barnvävstol som var både sned och vind och delvis trasig har Jonas gjort stadigare och så rak som möjligt. Jag har bytt solv och satt upp en ny varp. Det var ett roligt pyssel men tog längre tid än jag trott.

Nu är den återlämnad och vi hoppas den kommer till användning. Men om barnen gillar att väva på den hoppas jag att de får en som är lite rejälare - det är ju roligare att använda något som funkar bra än något som bara fungerar halvdant.

Före

Efter

Färgklickar

Skaparen måtte älska färger. Och Han har säkert väldigt roligt varje ny vår när han målar naturen igen efter den vit-grå perioden. 

Gårdagens korta promenad gav mig dessa lysande färgklickar:

Förvildad rosenrips

Vintergrönans blå blommor

Hagtornsrost på en enbuske

På väg att slå ut

Blommande lönn

Väder!

Naturen är ljusgrön och skir. Vitsipporna brer ut sina mattor över marken. Och i ett skyddat läge har liljekonvaljerna redan ett litet pärlband av små knoppar. 

Jag satt i växthuset och plockade ihop de plantor som skulle levereras. Och där blev jag sittande en god stund. För slagregnet vräkte ner och haglet studsade när det landade. Dundrandet mot taket var öronbedövande och katten som gjort mig sällskap ville därifrån, men tvekade inför nederbörden och rusade sen iväg. Efter en stund lugnade det sig (åtminstone lite) och jag snabbade mig iväg över gräsmattan. Men måste stanna och fota när jag såg att haglet samlats i högar under stupröret. 

Senare på kvällen steg dimman från marken som ånga över kokande vatten. Och det var bara någon enstaka plusgrad. Nästa morgon syntes fortfarande rester av hagel-högarna kvar. 

Lin och lök

Igår sådde jag lin och satte lök, och inatt kom ett stilla vårregn. Som på beställning alltså!

Lin ja! Det hade jag väl aldrig trott att jag skulle odla. Men förra året hörde jag talas om ett projekt med uppmaningen att väva lin på en kvadratmeter. Jag tyckte det lät tilltalande. Och i år, när projektet utökades till att bli nationellt var jag inte sen att anmäla mig. Förutom att jag fick en lagom mängd frön skickade till mig, så kommer jag också att kunna ta del av information om lin och linodling. Sök på denna tagg för att hitta mer information: #1KVMLIN2021

Jag tycker det ska bli intressant på många sätt att odla och se om jag kan ta tillvara linet. Det skulle ju vara grymt häftigt om jag kunde väva av lin jag odlat själv. Men det är många, många steg innan man har garn, så det är långtifrån säkert att jag kommer dit. Men bara tanken på att det kanske kan hända gör mig förväntansfull.  

Dessutom är lin så underbart vackert när det blommar med en ljuvlig ljusblå ton.

I år hoppas jag på stor lökskörd.
Vitlöken satte jag på senhösten och den har kommit upp och ser pigg ut.
Purjolöken som jag sådde tidigt på året är omplanterad och klippt men behöver nog bli lite större innan jag planterar ut den.
Och löken som jag satte igår var av fyra sorter. Mest gul lök och så röd. Det är ju de vanliga som används till allt möjligt. Men när jag köpte sättlöken fanns det två sorter till som jag inte kunde låta bli att köpa: Dels bananchalottenlök och dels en rosa lök. Kul att testa nya. 
Dessutom har luftlöken kommit i gång och skogen är full av kajp-primörer.