Nytt årsbästa

Tomatsäsongen är på sin topp nu, lite senare än andra år. Vi skördar massor. Vi äter, tillagar och förvarar och vi säljer och ger bort och ändå ligger det tomater över hela köksbänken. Och det är så vackert där det ligger!

Bifftomaterna är jättegoda, och både många och stora. En ny tomat har tagit ledningen i kampen om att bli störst för i år. Men skillnaden är nästan försumbar - bara två gram tyngre än den jag trodde skulle vara årets största. Men nu är det alltså "smaragdäpple" som leder på 579 g.

Ett par plantor har gjort sitt och klippts ner, men många är det inte. Däremot har jag klippt bort mycket blad så det känns inte lika trång i växthuset längre. Och jag har i princip slutat vattna tomaterna. Frukterna mognar ändå.

Idag samlade jag frön för framtiden.

Störst i år (hittills)

Det är så vackert med mångfalden av färger

Frön i vatten några dagar för att deras höljen ska försvinna

Lunch häromdagen: en solgul bifftomat och ett par ägg.

Jordgubbar

Jaja, varför inte överdriva det här med jordgubbsodling också när jag ändå är så bra på att överdriva allt möjligt annat?!

Så här är det:

Ett litet jordgubbsland vore väl trevligt, så att man kan plocka lite nu och då till dagsbehov. Förra ägaren på gården hade några plantor och dem rensade jag och flyttade om. Vi fick väl en handfull bär i den pallkragen i år. Övriga åts upp av djur. 

Grannen frågade om jag ville ha några plantor och det ville jag så klart. Häromdagen gjorde vi i ordning ett land som kunde vara lagom. Men när vi hämtade plantorna insåg vi att det är på tok för litet - tre eller fyra gånger så stort behövs för att rymma plantorna. Nåja, nu har de kommit i jord i alla fall, så får vi utöka en annan dag. 

Mamma har också erbjudit mig några plantor men än har det inte blivit av att hämta dem.
Och igår blev vi erbjudna plantor med ursprung på Bäckaskogs slott. 

Om alla dessa plantor tar sig och trivs och om bären inte blir uppätna av sniglar och fåglar så kommer vi att få skörd som är större än dagsbehovet. Härligt!

Sensommar

Ljuvliga ljumma dagar i mitten av september, då sommaren påminner om hur skön den är. Det har varit stilla och soligt och härligt. Höstens höga klara luft och daggfriska morgnar har ändå visat att det inte riktigt är högsommar. Dagar att njuta av helt enkelt. 

Spår kors och tvärs över gräsmattan visar var robotklipparen Stenis gått fram och tagit sönder miljontals små vattendroppar som daggen spritt över alla grässtrån. Och när jag korsar gräsmattan för att hämta tidningen blir jag så blöt om fötterna att tofflorna måste ställas på tork. 

Men ganska snart torkar solen upp daggen och värmen stiger. Fikapaus ute i solen som man önskar aldrig ska ta slut. 

Klarblå himmel som en bakgrund till lövträden vars grönska mattats av och en och annan kvist av gula eller orangea höstfärger lyser upp.

Indiansommar när den är som bäst. Både skön och vacker. Tacksam! 

Brickor

Jag använder två sorters brickor just nu.

Dels vanliga stora brickor i köket, fyllda med tomater och annan skörd. Vackert där det ligger och med möjlighet till många goda ätbara saker.

Dels små kvadratiska för brickvävning eftersom jag går en distanskurs i det. Utmanande att lära sig nya tekniker, men väldigt roligt.

Lennart och Lucia

Igår kom både Lennart och Lucia till oss. Jag är glad för dem båda. Det enda de har gemensamt är att de båda är vita. 

Jag gillar luciafirande och samlar på figurer till luciatåg. En bekant berättade härförleden om en stor lucia som hon skulle göra sig av med. Vi bestämde oss för att byta. I utbyte mot ett par stekar viltkött fick jag en fantastisk docka på ett stativ. Hon har så klart vit klänning och en elektrisk ljuskrona. På etiketten på originalkartongen kan man läsa att hon kostade 44:50 när det begav sig och det gissar jag var på 50-talet. Just nu står hon framme på bordet i stora rummet, men snart hamnar hon i sin låda för att plockas fram i början av december.

Lennart är en ung tupp av rasen Hedemora. Det kändes inte alldeles nödvändigt att skaffa en tupp, men när en bekant i närheten erbjöd tupp så blev det av. Hoppas det blir bra för mina hönor.

Men det blev inte en trevlig första dag för Lennart. I hönsens ögon är han ju bara ett barn och att komma ensam till en etablerad flock var inte så lätt. Ikväll åkte jag och hämtade hans brorsa och en vuxen tupp vid namn Karlsson. Så vi gick från ingen tupp alls, till tre stycken på ett dygn. Så kan det bli. Både Brorsan och Karlsson är svart-bruna men bilder får bli en annan dag - det var för mörkt för att fota dem ikväll. 

Svamp

Skogens skafferi är välfyllt och generöst! Igår kom Jonas hem med mängder av Stolt fjällskivling som var jättefin. Vi fyllde svamptorken och satte in fem plåtar på tork i ugnen. Ändå behövdes syltgrytan för att få plats med resten som fick förvällas. Förutom fötterna. (Heter det så? En svamp har en fot men många svampar - har de verkligen fötter?!) Ja i alla fall. "Fötterna" fick vänta till en annan dag innan vi fick plats att torka dem. Sen ska de mixas till fint pulver att använda som smaksättare.

Ikväll är vårt kök ett överbelamrat men kreativt och väldoftande kaos. Förutom svampen har vi flera stora brickor med tomater så här års. Idag har vi plockat äpplen och skördat massor av mangold igen (tror inte vi behöver odla det nästa år, det här kommer att räcka länge). Dessutom står en bröddeg på jäsning till imorgon. 

Över ån efter vatten

Jag satt många timmar i skogen på våra jaktmarker och väntade förgäves på gris. När jag kommit hem fanns det gris bakom huset. Inte så att jag kom åt att skjuta, men ändå.

Hank

Jag testar något nytt. Som vanligt!

Nämligen att väva en hank direkt när jag väver badlakanet.
Inte så svårt att åstadkomma, men hur hållfastheten blir vet jag ju inte än på länge.

Knepet är att ha några varptrådar (de som ingår både i badlakanet och i hanken) som hanteras för sig själva eftersom de ska spännas annorlunda. De kan alltså inte rullas på garnbommen tillsammans med resten av varpen, utan behöver en tyngd som man lätt kan flytta. 

Man väver som vanligt tills man vill ha en hank. Då väver man enbart hanktrådarna till önskad längd på hanken. Sen får man släppa efter på spänningen för dessa trådar så nästa inslag blir vanligt och rakt. Och så fortsätter man väva badlakanet. 

Klart för start

Alla förberedelser är klara. Nu kan jag börja väva badlakan. Hoppas kunna göra lite julklappar.

Orange

Lite senare än de röda och de vita dahliorna slår den brandgula dahlian ut. Den är väl värd att vänta på. Stora, täta bollar svävar över det gröna bladverket. Och kronbladen är ett under av symmetri. Varje blad ligger hopvikt i knoppen och vecklar ut sig så att det bildar en liten strut. De tre bilderna nedan visar en och samma blomma, men vid olika dagar och olika ljusförhållanden.

Tillsammans med en god vän kokade jag tomatketchup. Den blev också ganska orange. Och väldigt god. Av närmare två kilo tomater blev det två burkar ketchup. 

Vi utgick mycket ifrån bondjäntans recept

1600 g tomater
5-6 små gula eller röda lökar (motsvarar ca 3 normalstora)
3 vitlöksklyftor
1 liten paprika
1 chili
1 tsk ingefära

Tomaterna skars i bitar och de andra grönsakerna hackades ganska fint. Vi kokade alltihopa utan lock i en halvtimme. Kunde varit längre och reducerat bort med vätska. Sen mixade vi till en ganska slät röra innan vi tillsatte:

6 msk råsocker
1 tsk salt
½ dl vitvinsvinäger

och kokade ytterligare minst en halvtimme innan den var tillräckligt fast.