Skogspromenad

Kanske är jag tjatig, men nu blir det en bunt naturbilder igen. Vi följde med goda vänner till en "ny" skog. Ja den är ju rätt gammal, men ny för oss. Riktigt trollskog a la John Bauer med tjock mossa på mark och stenar, och lavar i träden. Där fanns också ett ganska övergivet hus och andra spår av människor. 

Tre (nästan) likadana sjalar

Jag har vävt tre likadana trekantiga sjalar i växtfärgat ullgarn. Men jag valde att knyta deras fransar på olika sätt så att det ändå skulle bli någon skillnad. En med små, täta knutar. En med tjocka knutar mycket glesare. En med flera rader knutar i ett rutnät. Vilken som är snyggast är nog en smaksak.

Sen tvättade jag sjalarna lite skonsamt. Och för att de skulle bli riktigt fluffiga och mjuka har jag ruggat upp dem med min lilla, lilla rotborste. Till slut sydde jag fast väv-etiketter på dem och fotograferade dem. Nu är allt klart och jag ska lämna dem till sina tänkta ägare. Jag hoppas verkligen de kommer att bli uppskattade och pryda sin plats på någons axlar eller i en fåtölj eller soffa.

Första adventslördag

Denna pandemi-höst har jag knappt varit i några affärer alls och alltså har affärernas bakgrundsmusik inte kunnat påminna mig om den annalkande juletiden. Plötsligt var det bara första advents-helg! 

Lördagen kom med frost, krispig luft och ett försiktigt snöfall. Det var vackert. Och som vanligt ägnade vi lördagsförmiddagen åt jakt. Vilken livskvalité att sitta tillsammans och dricka en mugg kaffe mitt i skogen som står mörkgrön med vitt puder på, luften är stilla och en solstråle bryter igenom!

Resten av dagen, innan det började skymma, pyntade vi ute på vår gård med ljus och granar. Måhända är jag knasig som klär en utomhusgran med både ljus, kulor och girlang. Men det är tillåtet att vara knasig. Och jag hoppas det kan glädja någon som kör förbi. 

Ljust och mörkt

När jag åt frukost i köket gick det tre rådjur under våra äppelträd och försåg sig av de pyttesmå äpplena som ligger kvar på marken. De såg så fina och välmående ut. Jag är lite dubbel till det där med rådjur på tomten. Det är ju så vackra djur. Men å andra sidan kan de åstadkomma total förödelse i odlingarna. Men idag fick de gå kvar där utan att bli ivägskrämda av mig. 

Natten har varit kall och det ligger frost i gräset men dagen kommer med ljus. Äntligen blå himmel och solsken efter många grå och regntunga dagar. Det är alldeles krispigt där ute. Jag ser det från fönstret i mitt arbetsrum på andra våningen. Där har jag ofta sällskap av talgoxar som sitter på fönsterbrädan eller på taket utanför. En och annan blåmes kan också synas till och en gärdsmyg häromveckan. 

Men samtidigt:

Novembermörker och pandemimörker har tillsammans varit för mycket för mig. Tungsintheten och depressionen gjorde att jag sjukskrev mig ett par dagar för att helt kunna ägna mig åt att fylla på med ljus. Men det är ett ömtåligt läge, det behövs så ytterst lite för att få mig att tippa över i mörker igen. Efter samtal med min läkare har jag ökat dosen av antidepressiva och hoppas att det snart gör skillnad. 

Om bara ett par dagar är det dags att tända adventsljus. Det ser jag fram emot.

Håll ut! Och håll avstånd!

Promenad

Jag gick på vägar och stigar jag aldrig varit på tidigare. Det fanns alltså många nya vyer att upptäcka. Både småländsk skog och strandkant, och dessutom solsken. Jag mådde mycket bättre i själen när jag kom hem 1½ timme senare.

Bara en vanlig stam med ett ovanligt utseende

Likt en drake klättrade granstammen upp över stenen

Som en vägg!

Solglitter på vattenyta kan jag inte få för mycket av

En övergiven flaskpost?

Färgklickar

Jag tog en promenad för att fylla på med ljusglimtar och färgklickar. Naturen har så mycket vackert att ge även nu i november när dagarna är korta. Titta vad jag hittade:

"Ge inte upp!" ropade fibblan till mig där hon stod med gula blommor i det mörka riset

En vildapel såg ut att vara pyntad med små gula julkulor

Nästan självlysande röda nypon

En liten blå knopp kurade nära marken

Även på en liten kvist kan växa svampar

En matta av neongrön mossa

Lök * 2

I år är det första gången som jag odlat purjolök från frö och det gick minst sagt bra. Vi har haft mängder av jättefin purjo och har skördat allteftersom vi behövt till matlagningen. Men flera av dem är så stora att en är för mycket för en måltid, och snart kanske de är fastfrusna i marken när de behövs. Så jag skördade allt som var kvar och sen hjälptes vi åt att ansa, skölja och hacka. Nu ligger det det bortåt 12 liter i frysen, så vi har tillräckligt för att klara oss "ett tag".

Idag har jag satt vitlök. Vitlöksklyftorna jag satte var de största jag sett. Jag beställde från ett nytt ställe och fick hem tre jättestora lökar med drygt tio klyftor vardera. Jag gullade med dem som om det var värsta "prinsessan på ärten". Först tjocka madrasser av hönsgödsel och bokashi, sen vattnade jag ut lakvatten i landet. Varje lök placerades i en liten grop fylld med jord så den inte kommer i direktkontakt med stark gödning. Sen täckte jag alltihopa med ett lager jord och toppade med ett tjockt lager löv. Nu ska jag bara komma ihåg att mata på med mer gödning till våren. Om jag inte får stora vitlökar nästa år kommer jag aldrig att få det. 

Jag har också tagit upp alla jordärtskockor. Det var många. Är det nån i närheten av Nybro som är intresserad så hör av dig.

Skotare

Idag har en skotare varit här och städat vår gård efter fällningen av träd för ett par veckor sedan. Många lass med stockar och ris kördes undan och ligger i stora högar längs vägen. Steg för steg blir det finare och finare. 

Tavlor

Första tiden efter flytten ägnade vi oss ofta åt att organisera, fixa, packa upp och ge saker en plats. Sen blev det bara ibland och så allt mer sällan. När tiden går lär man sig att inte se lådorna som står kvar i ett rum, tavlorna som lutar mot en vägg och annat som gömts undan i hörnen. De ingår liksom i det normala. Även om det var tänkt att de skulle tas om hand allt eftersom. 

Men plötsligt en dag händer det. Tavlor tittas igenom, sorteras till olika rum och grupperas för att tillsammans pryda sin plats. 

Ett kärt minne som ett färgglatt utropstecken vid min säng.
En grupp korsstygnstavlor som lyser upp en mörk vägg.
Samlingar av motiv från Nybro och Mönsterås som påminner om vårt ursprung.

Ett så litet jobb. Men vilken skillnad det blev. Nöjd.

Förväntan - tomater

Med posten kom ett stort kuvert, fullt med en massa små paket. Paket till min tomatfrö-adventskalender. 😍🎅

Nu får jag använda nallarna jag sydde för många år sedan och som tidigare haft julkort i sin tomtesäck.

När jag klippte ner tomatplantorna för ett par veckor sedan tog jag vara på många "tjuvar". Jag hade inte tid att ta hand om dem och satte dem bara i vatten. Några sticklingar klarade inte det, men några har fina rötter. Nu finns 15 små plantor på fönsterbrädan i köket. Nu hoppas jag att flera av dem klarar sig över vintern och kan erbjuda goda tomater tidigare på året än de plantor jag kommer att så i början på året.