torsdag 23 september 2021

Röda dahlior

De dahlior som växer i krukor och baljor signalerar att de gjort sitt för i år. Men de som växer i det stora landet vid infarten till lagårdsplan verkar ha kommit in i andra andningen. De blommar mer än nånsin och är jättefina.






onsdag 22 september 2021

Nytt på gång

Nu är det nya grejer på gång i vävstugan. Eller egentligen nya varianter eller versioner på sådant jag hållit på med ett tag. Jag ska förklara vad jag menar.

För varje väska jag gjort behövs ett band till axelrem. Varje väska behöver sin egen färgkombination till bandet så jag måste sätta upp en varp till varje band. Nu är ett nytt band påbörjat, i röd-gul-vit. 

På den lilla vävstolen är nu allt förberett för att börja väva nya väskor i rundväv. Den förra varpen var svart med lite grått. Den nya är beige med grönt. 

I min långa handduksväv har jag just börjat göra på ett nytt sätt. Den här handduken får två färger på vardera sidan - vitt och rött på undersidan och två nyanser grönt på översidan. Jag trampar de ljusa partierna rakt genomgående och gör gåsögon i de mörka ränderna. Tycker den blir rätt trevlig. Kanske blir det fler på samma sätt men andra färger.

 




måndag 20 september 2021

Gamla vackra mattor

Tre gamla trasmattor som är slitna och blekta har jag sett på med nya ögon på sistone. Kanske blir de inspiration till kommande mattor. 

Den första är mönstrad i rosengång med olika trampordning för att ge "blommor" eller "vågor". Den här mattan använder vi faktiskt, den ligger i ett av badrummen. Jag tror att den kommer från Jonas släkt, men är inte säker.




Den andra mattan är både sliten och smutsig. Den kommer nog snart att användas runt ett jakttorn, som skydd för att inte djuren ska se om man rör sig lite. Och för att ge lite vindskydd också. Här är det en prickig rand som bildar enheten på i övrigt olikfärgade fält.


Den tredje mattan tror jag kommer från min mammas släkt. Även den måste nog bygga på nån sorts rosengång tror jag. Rätta mig om jag har fel. 


söndag 19 september 2021

Höst i växthuset

Just nu bjuder växthuset på lugn och stillhet, inga måsten, ingen trängsel. Bara fridfullhet. Därinne finns skydd mot den annalkande höstens vindar och kyla. Och häromdagen var taket förändrat. Det var "målat" prickigt av gula björklöv. Fint på sitt sätt.

Jag har slutat vattna där, men jag har inte slutat skörda. Och vad det ser ut kommer det finnas frukt ett bra tag framöver. 


Äppelgurkan leverar



Men blomning nu känns lite för sent


fredag 17 september 2021

Väskväv

Jag ville testa att dra på en väv ensam nu när jag fått ett vädringsställ i födelsedagspresent, och passade på när Jonas var sjuk och inte kunde hjälpa till. Eftersom det var mattvarp visste jag att den skulle vara både lätthanterlig, och ganska förlåtande i väven om inte allt blev perfekt. Det ska bli en omgång med nya väskor som är så snabbt och lätt att väva. 

Vilka färger skulle du önska dig på en väska?


Redkam och snabbtvingar

Två kilo tyngd som håller emot

Hela varpen pådragen

De senaste väskorna där inte alla fått band än

Kajsas väska

Rem på gång

Så liten och detaljerad

En liten snäcka följde med in i köket när jag tog in min fina savoykål. Innan jag släppte ut den igen tog jag några foton. 

Förundrad över dess detaljerade, vackra mönster trots sin litenhet. Skaparen är fantastisk som lagt energi på att måla små nyanserade streck, symmetriskt runt spiralen på en snäcka som bara är en centimeter i diameter.  


torsdag 16 september 2021

Skogens konung

Jag körde den vanliga vägen mot stan och hade inte kommit alls långt när jag insåg att jag svischade förbi en älg som stod ganska nära vägen. Jag stannade för köra tillbaka och titta på den. Men när jag höll på att vända gick han upp vägen. Det var en majestätisk älgtjur med skovelhorn. Jag hann bara ta en enda bild genom sidorutan innan har försvann in i skogen på andra sidan av vägen. Jag fick alltså bara en glimt men var ändå en mäktig upplevelse att få se en sådan bjässe.



onsdag 15 september 2021

J Ä T T E ! !

Både Jonas och jag är bra på att överdriva och gör saker lite väl mycket ibland. Men det är faktiskt inte bara han och jag som står för överdrifterna här på gården. 

Till exempel är det mycket som har blommat mer än vanligt i år. 
Vi har haft två plantor squash och två plantor spagettipumpa och de har producerat oerhörda mängder frukt. 
Och så nu detta med kål:

Vi har fått flera fina blomkålshuvuden och det sista skördade jag idag. Det vägde över 1,5 kg. Jag har förvällt stora buketter och lagt i frysen.

Den första savoykålen var lika imponerande. 2,2 kg. Och jag som inte ens vet hur jag ska tillaga savoykål. Har du något recept du rekommenderar får du gärna höra av dig.





tisdag 14 september 2021

Som svampar ur jorden

Vi köpte en kubikmeter "använd" jord från den lokala champinjonodlaren. Alltså sådan jord som de skördat klart och inte behöver längre. Vi spred ut den för att jämna ut ett område på baksidan. Det verkar som en blandning av torv och hästgödsel. Och helt uppenbart är den fortfarande proppfull av livskraftig svampmycel för vi skördar champinjoner var och varannan dag nu. När den här jorden tappat sin kraft får vi köpa ett lass till och fortsätta plocka champinjoner här hemma. 

lördag 11 september 2021

Fredagskväll på landet

Innan jag skulle gå och lägga mig öppnade jag som vanligt fönstret på toa och lyssnade i mörkret ut mot träsket. Det hördes ljud av djur så jag bestämde mig för att gå ut. 

Jag vet inte hur många gånger det har hänt nu att jag tar på mig jaktbyxor utanpå nattlinnet. 

Tassade ut och ställde mig utanför jordkällaren. Det var inte längre så tydliga knak. Men däremot hörde jag kor råma från fel håll. Inte norrifrån där grannarnas highland cattles går utan från sydost, i riktning vår ladugårdsgavel mot vägen. Hade korna rymt?! Det måste jag ta reda på. När jag vände för att gå tillbaka hörde jag att det knakade rejält i träsket. Ett ögonblick var jag som åsnan mellan två hötappar - skulle jag försöka skjuta gris eller försöka hitta kor. Självklart måste jag prioritera korna.

Jag gick lite uppåt grusvägen. Det knakade både här och där. Men jag hörde inget råmande längre och jag såg inga djur. Jag ringde till grannarna och förklarade läget och de skulle ge sig ut och leta. Jag stannade kvar ute och kollade lite. Träffade den ena av grannarna som kom gående i foppatofflor och med en ficklampa med dåligt batteri. Inte så praktiskt men det är så det kan bli när man halvvaken kastar sig iväg. Där jag tidigare hört djur var det nu tyst. Han gick ändå en sväng (med en av mina ficklampor) och jag gick för att leta ko-spår bakom vår ladugård.

Plötsligt tvärstannade jag. Rakt framför mig, i ljuset av min ganska starka pannlampa, var en hel flock vildsvin. De var bara ca 20 meter ifrån mig och jag hade inte smugit utan gått vanligt, och dessutom lyste jag på dem. Ändå var de helt obekymrade och verkade inte alls märka mig. 

Jag bestämde mig för att det var värt ett försök. Släckte lampan och tassade därifrån. In igen för att hämta bössa och skjutstöd och så smyga tillbaka. Jag gick nästan lika långt fram som nyss, la upp bössan på stödet och tände nattsiktet. 

Det var ett rejält gäng smågrisar, nånstans mellan tio och femton stycken, men jag såg inget vuxet djur. Alla de här djuren stod i en tät klunga och åt i en av våra komposthögar. De var precis nedanför kullen så kulfång var inget problem. Problemet var att de stod så tätt att jag inte kom åt att skjuta någon. Och så visste jag ju att grannen snart skulle komma förbi på vägen. Plötsligt var det några grisar som gruffade med varann och tre av dem tog några steg ifrån de andra och stannade där. 

Pang! Där låg en gris ensam kvar. 

Och så kom grannen som jag ju nästan skrämt ihjäl. Han berättade att kossorna var kvar i sin hage och det var ju skönt det. Men de var ändå tacksamma att jag ringt. Innan vi skildes åt enades vi om att nästa gång kunde vi umgås på dagtid istället.

Jag låste in bössan och gick in i sovrummet för att berätta för Jonas. Han sov och hade uppenbarligen inte märkt något. Den spännande historien fick han alltså inte höra förrän morgonen därpå. Men jag gick ut och tog hand om mitt vildsvin, en liten gylta på ca 20 kg. 

Och jag undrar vad det var jag hörde råma...



torsdag 9 september 2021

Linfrö

Jag har tagit hand om fröna från min kvadratmeter lin. Det tog en stund att skilja kornen från skrufset. Först kavlade jag frökapslarna för att de skulle gå sönder och släppa ut sina frön. Sen gick jag ut och lät vinden hjälpa mig att blåsa undan de tomma skalen medan de tyngre fröna föll rakt ner på en bricka. Men det var lite för svag vind så jag fick eftersortera lite till innan jag var nöjd. 

När jag var klar vägde jag linfröna. Det var nästan exakt 200 g. Riktigt bra utdelning med tanke på att det var 15 g som jag sådde i våras. Och då har ju de fröna också gett mig material som kan bli garn, och dessutom vacker blomning. 

Lin alltså! Vilken superväxt!











#1kvmlin #1kvmlin2021