söndag 30 juni 2019

Blommor hos oss

Så här års är naturen helt ljuvlig. Det gäller även i vår trädgård.

Liten bukett i köket

Klängrosen och nästan täcker gaveln

Fingerborgsblomma finns det mycket av i år

Så glad att plantan av krollilja tog sig hos oss

Alunrot har jag alltid varit svag för

Toppen på luftlöken är knasig

Många små basilikaplantor som just kommit upp

En av alla våra tomater

Men ibland måste en undra om naturen hade otur,
som här där en liten planta gyllenbär grott och växer
inuti ett fängelse av förra årets hölje runt ett litet gyllenbär

Från grått till guld

Efter nästan 4,5 meter av det mörka tyget som ska användas för att klä om många matsalsstolar har jag nu bytt kulör på inslaget. Nu återstår en knapp meter av min varp och färgskalan är mera åt guld för att passa två vita stolar som jag ärvt efter farmor. Men mönstret och rytmen är detsamma för att de olika stolarna ska hänga ihop mer med varann. Helt annorlunda intryck med den nya färgen, men jag tror det blir bra. Dessutom inser jag nu att jag kommer att hinna göra klart hela tyget innan vävstolarna ska monteras ner och vi ska flytta. Det är en skön insikt - jag känner mig inte lika stressad längre.




lördag 29 juni 2019

Lugnet i juninatten

Efter en ganska tung vecka bespetsade jag mig på att tillbringa fredagskvällen i skogen för att ladda mina inre batterier. Och så blev det verkligen.
Innan jag kommit fram till åkern där jag skulle sitta såg jag ett rådjur, stannade bilen och bara njöt av att få se den.
Jag satte mig i "tallen" med en byig vind från väster som blåste mig i ansiktet där jag satt och såg ut över ena änden av Markalyckan. En liten termos kaffe och en bit choklad hade jag tagit med mig. Mumsade på det medan jag tog in naturen och lugnet.

Ganska snart kom en hare och den höll mig sällskap nästan hela kvällen.
Efter en stund kom ett nyfiket rådjur, ett litet smaldjur. Den kände inte min vittring och hörde inget av mig men visste ändå att det var något där. Lite försiktig först, men sen tog nyfikenheten överhanden och hon kom närmare och närmare. När hon försvunnit in i skogen hörde jag henne bakom mig ett bra tag.
Solen sjönk och molnen över trätopparna färgades rosa.
Jag hörde vildsvin på andra sidan åkern, både grymtningar och knak, men ingen som kom fram så jag kunde se den.
Mörkret tilltog och jag satte på nattsiktet på bössans kikare.
Stilla, tyst och vilsamt. Mitt inre kom mer och mer i lugn.

Och när jag lämnade skogen strax före midnatt hade jag en gris med mig hem.




söndag 23 juni 2019

Magisk kväll i midsommartid

Morkullan knarrar när den flyger på låg höjd över fältet.
Ett rådjur skäller en bit in i skogen.
Den första stjärnan har tänts på himmelen.
Nattskärran knattrar som en moped långt bort.
De sista småfåglarna kvittrar "godnatt" och kommer till ro men göken har ännu inte tystnat.
Mörkret kommer och nattens svala luft brer ut sig.
En svag kvällsbris får aspens lättrörliga blad att prassla, annars är allt stilla - sagolikt stilla.
En tunn aning av dimma smyger fram.
Jag kurar skymning en stund till, inför en av årets kortaste nätter.

Villan i Sirmione

Den romerska villan i Sirmione var imponerande och fascinerande. Den uppfördes och användes århundradena runt kristi födelse och nu går det fortfarande att ana hur den en gång såg ut. Stor och pampig och med ett fantastiskt läge - längst ut på en lång smal udde i den södra änden av Gardasjön.














Vi besökte villan under vår sista (och soligaste) dag på vår semester i Italien. Så jag avslutar min rapportering från resan med en varm och glad bild på oss. Vi hade en fantastisk resa. Tacksamheten är stor.

Övriga blogginlägg om vår resa i Italien

lördag 22 juni 2019

Verona i Italien

I Verona tittade vi bland annat på Julias balkong, på den romerska amfiteatern (som är anpassad för nutida behov och används igen) och på den synnerliga pampiga bron Ponte Scaligero.












Det fanns träd med dessa blommor, lite lika rhododendron

Övriga blogginlägg om vår resa i Italien


fredag 21 juni 2019

Vingård

En av utflykterna på vår Italiensemester gick till en vingård utanför Verona. Den heter Farina och är inte så stor. Vi fick en guidad tur, en stunds provsmakning och möjlighet att handla. Mycket trivsamt!


flaskor för provsmakning







Övriga blogginlägg om vår resa i Italien


torsdag 20 juni 2019

Mikael väver

Nu har min yngste blivit smittad av vävglädjen.
Han har varit hos oss ett par dagar och höll mig sällskap i vävstugan när jag skulle plocka undan och snygga till där inför visningen. Jag knöt fram den mattvarp jag använt för att väva sittunderlag med ryaknutar av ull och nästan bara i förbigående sa jag något om hur han skulle göra för att väva där.
Han är snabb på att förstå och ta till sig ny kunskap (speciellt när det gäller hantverk). Strax var han helt uppslukad av vävandet och det bara flöt på. Utan att använda särskilt mycket tid vävde han en meter traslöpare/matta att ta med sig hem.
Mina föräldrar kom för att träffa honom en kväll och mamma delade genast med sig av vävtips och visade honom hur en knyter fransen. Roligt att dela ett intresse över generationerna!
Och när han åkte härifrån bad han mig lära honom fler saker nästa gång han kommer och det var ju inte svårt att lova.


utsikt från min väv


stolt!