måndag 17 juni 2019

Runt Gardasjön

Runt Gardasjön ligger många små städer och vi stannade till i flera av dem. Pittoreskt, gemytligt och vackert. Några korta glimtar:

Vi bodde Garda och där gick vi längs strandpromenaden, fönstershoppade, åt middag och trivdes






Bardolino är närmsta stad söderut, där tittade vi på några kyrkor, många hus och hamnen






I Lazise var det marknad den dag vi var där och hopplöst trångt av folk så vi gick på andra gator.






Sirmione får ett alldeles eget blogginlägg om sin fantastiska romerska villa

Limone hade fokus på citroner (föga förvånande) och låg där berget sluttade som brantast ner mot sjön





Malcesine fick änglabesök 😉






söndag 16 juni 2019

Längtan till Italien

Italien var så där vackert som en anar när en ser bilder och beskrivningar därifrån.
Särskilt vill jag minnas
blånande berg
höga, raka cypresser
vidsträckta vinodlingar
olivlundar
snirklande vägar
små byar och samhällen
Gardasjön
Venedig
citroner
vackra byggnader
smala gränder
långa promenader
goda måltider
myller av folk
blommande balkonger
och vänskapen i resesällskapet












Jag får helt enkelt instämma i Birger Sjöbergs beskrivning:
Jag längtar till Italien, till Italiens sköna land,
där små citroner gula, de växa uppå strand,
där näktergalar drilla allt uti dalen stilla,
och snäckorna så röda, de lysa uppå sand.

Jag längtar till Italien, där palmerna de stå
så doftande och höga med gröna blader på,
där gossen spelar luta invid sin flickas ruta,
när aftonstunden kommer med många stjärnor små.

Jag drömmer om Italien vid skymning i vår bod,
där kryddor sällsamt dofta bland lådor och bland lod.
Jag ser i mina drömmar de silvervita strömmar
med tusende gondoler uppå den klara flod.

Jag tycker att jag ser hur i månens milda sken
jag vrickar fram gondolen på böljan, klar och ren,
och hur i aktern sitter beglänst av stjärnans glitter,
en späd italienska med röst så ljus och len.

Hon sjunger om Italien, om Italiens sköna land,
där små citroner gula, de växa uppå strand,
där näktergalar drilla i dalen, mörk och stilla,
när solen sjunker ner bak Vesuvius'es rand.

Venedig

Ända sedan jag var liten har jag drömt om att någon gång få se Venedig. Men resande har inte varit prioriterat i mitt liv - om det inte gällt resor i Sverige - så det har aldrig varit på tal. Det gör inget. Jag har vårdat drömmen om Venedig som just en dröm: något att hoppas på men som inte kräver att få upplevas. Nu när vi och goda vänner reste till norra Italien så var Venedig ett givet besöksmål. Och jag blev inte besviken.

Det fanns fler gondoler än jag föreställt mig. Och de var vackert (och ibland) pråligt inredda.
Gondoljärerna hade randiga tröjor, precis som de skulle.
Gränder och kanaler var ett gytter som inte gick att få en tydlig bild över, så vi virrade bort oss en stund.
Gamla vackra hus ända fram till kanalerna.
Duvor på Markusplatsen (men inte så många att de var ett problem).
Utsikten över alla tak, från Kampanilen.
Många små broar
Den överdådigt vackra Markuskyrkan
Massor av turister