Höstens guldnyanser

 

Avverkning

Idag tas ytterligare ett steg på listan av förändringar vi gör på gården. Många stora träd som stått nära byggnader och luftledning tas ner. 

Jag har sagt det förut och jag säger det igen "Det är så roligt att se proffs arbeta!". Tre skogshuggare väsnas bakom huset och det är så imponerande att se med vilken precision och i vilket tempo de får träden att falla. Uppskattar särskilt att en av dem är tjej. 

Det känns lite läskigt att så många års växtkraft mejas ner. Men det här måste göras. Det blir så ljust och öppet. 

Tidsödande tidsbesparing

Den första av tre sjalar är nu klar och tagen ur vävstolen. Nu väntar den på att få sina fransar knutna på den kanten som knöts fram. Den andra kanten knöt jag vartefter jag vävde. 

Idén med att sätta upp en väv för flera trekantiga sjalar samtidigt hade onekligen både för- och nackdelar. Att varpa och dra på en väv för flera sjalar tar knappt mer tid än om man gör det för bara en. Så där sparade jag ju mycket tid mot att ha varpat och dragit på för varje sjal enskilt.

När en väver klipps varptrådarna av och dras genom solv och sked för att användas som inslag. Det är det som gör att sjalen blir trekantig. Det är inte lönt att ha en vävpall för sitta hinner en inte. Även om jag klipper av fyra trådar samtidigt är det ett ständigt vandrande fram och tillbaka runt vävstolen: väva fyra inslag, gå till baksidan av vävstolen och klippa av nästa omgång trådar att väva med. Det tar så klart lite tid. 

Men det har tagit mig mycket extra tid ha en varp för flera sjalar. För varje varptråd jag klippt av har jag knutit på en annan tråd (jag har använt effsingar och andra rester i cottolin). Och mot slutet var det ganska dålig arbetsställning vilket resulterade i trötta skuldror. Men varje sådan inknuten tråd har fyllt två funktioner. Den har hållit sin kvarvarande ände av varptråden i rätt läge. Och när jag nu skulle solva och skeda för nästa sjal gick det på nolltid (nästan) eftersom jag bara behövde dra och lirka i cottolintrådarna för att få allt på rätt plats. En enda knut knöt upp sig, men annars gick det smidigare än förväntat. Nu är det bara att knyta fram. Det var absolut värt omaket med att knyta alla dessa trådar.

Så här ser det ut under vävning.
Väven blir smalare och smalare för varje varptråd som byter riktning och blir inslagsgarn.
Varje avklippt tråd är hopknuten med en annan som fått följa med genom solv och sked och nu hänger framför skeden.

Jag drar i den påknutna tråden tills varptrådarna lirkat sig igenom både solv och sked.
Snabbt och lätt. Snart dags att knyta fram 

Många små rätter

Jag fick lust att göra något annat än det vanliga när jag skulle laga mat. Jag skördade en del i trädgården och plockade fram av tidigare skörd som vi lagrat. Inspirerad av några recept på nätet gav jag mig i kast med grytor och kastruller och ugnsformar. Det blev en vegetarisk middag med många olika rätter. 

Nerifrån från vänster:

Omelettplättar med squash

4 ägg, ½dl mjöl, en liten grovriven squash, salt, svartpeppar, torkad libbsticka, 1 pressad vitlöksklyfta vispades ihop till en smet som klickades ut och stektes på båda sidor i smör

Sallad med isbergssallad, tomat, ärtskott och strimlad morot

Spagettipumpa 

En liten spagettipumpa delad och utan kärnor saltas och peppras och penslas med olivolja innan den körs i ugnen tills den är mjuk. Skrapa ur inkråmet och blanda med riven parmesanliknande ost, olivolja och kryddor 

Smörfrästa kantareller

Jordärtskockor, lök och svamp

Jordärtskockorna hyvlade jag tunt på mandolin, purjon skars i småbitar och den torkade fjällskivlingen fick mjukna i vatten innan jag fräste alltihop en stund ihop med pressad vitlök

Tomater i ugn

Halverade tomater med olivolja och flingsalt puttrade i ugnen en god stund

Polkabetor med haloumi och valnötter

Polkabetor i klyftor med olja, oregano och lite balsamvinäger ugnsbakades tills de var mjuka. Valnötterna torrostades i stekpanna. Haloumi (eftersom vi inte hade någon fetaost) tärnades och stektes en stund. När polkabetorna var klara strödde jag över valnötter och osttärningar och ringlade över en tesked honung

Stuvade morötter

Koka morötterna i saltat vatten. Rör ner i en béchamelsås (smör, mjöl, mjölk) och krydda med vitpeppar, muskotnöt och salt.

Mangold med purjo och äpple

Fräs hackade mangoldstjälkar och hackad purjolök i stekpanna en stund, tillsätt tärnat äpple och hackade mangoldblad och låt det fräsa ett par minuter till. Koka grädde en stund. Rör ner den och grovhackad mandel i röran, smaka av med salt och peppar.

Färgglad och mättande mat denna söndagskväll.

Och nästa dag var kylen full av rester - bara att plocka ihop de smaker jag kände för till lunch.

Med inspiration från ekolådan, svenskarecept och alltommat

Naturen idag. Och igår

I morse regnade det när vi gav oss iväg mot jaktmarkerna. Regnade för mycket för att jakt skulle vara lockande. Men vi åkte ändå. Och ganska snart upphörde regnet. Det var både varmt och alldeles stilla. Och till slut lyckades solen tränga igenom. Det blev en otroligt vacker förmiddag i skogen. 

Som en sago-skog, trots spåren efter vildsvin

Oväntad symmetri, kanske är det björkticka

Prickarna har halkat av

Igår var det lika fint. Solsken på gyllene höstlöv är något som gör en lika förundrad varje gång. Det är så fantastiskt vackert. 

Nästan som en tunnel av guld

Även hemma på vår gård syns spår efter vildsvin. Nu har de varit innanför staketet igen och bökat både i gräset och i jordgubbslandet. Visserligen hade vi satt jordgubbsplantorna för tätt men jag hade nog tänkt flytta dem lite mer organiserat än så här. Nåja, de flesta plantor fanns kvar och kunde återställas.

Annorlunda födelsedagsfirande

Kajsa - eller Jamie som hen också kallas - hade bjudit in till spelkväll med anledning av sin födelsedag. Det blev flera timmars gemenskap och frågespel på distans. Mysigt och roligt att få rå om varann trots geografiskt avstånd. Varför gör vi inte sånt här oftare?!

Halvdag

Idag jobbade jag bara fyra timmar och kompade resten av dagen. Lika lång tid ägnade jag sedan åt att stycka älg tillsammans med jaktlaget och vår gamle styckarmästare. Det är en ära att få jobba tillsammans med honom och lära lite mer för varje gång. Han har fyllt 88 och har varken styrka eller ork som förr. Men kunskapen är det inget fel på. Och livsglädjen och klurigheten finns också kvar så det blev en trevlig eftermiddag.

Jag är så tacksam för att jag fått ännu ett tillfälle med honom som lärare (eller konsult som han själv sa när han lät mig jobba på och själv vilade sig en stund ibland). Han har ingen brådska så jag känner mig inte stressad utan allt får ta den tid det behöver. Och tid går det åt, både för att jag saknar erfarenheten och måste leta mig fram, och för att jag är så noggrann. Flera gången "inspekterade" han mitt arbete och berömde mig. Det känns väldigt roligt. Men det är ju bara för att han står bredvid och pekar och förklarar som det blir bra. Det är så mycket som jag inte kan, och som jag inte kommer ihåg från en gång till nästa.

Flera andra i jaktlaget var också med. De skar ner många kilo kött till grytbitar och sånt som ska malas till färs. Dessutom var de behjälpliga med att såga genom en del av benen, att hissa när älgen behövde höjas eller sänkas, att servera kaffe och fixa andra saker. 

Morgonljus

Den ena morgonen efter den andra möter den nya dagen med ett bländande leende. Trots morgonkylan blir jag varm inombords och måste le tillbaka. "Hej dagen"

Älg och tomater

På lördagen första älgjaktsveckan föll det en kviga. Det var en av våra gästjägare som fick äran. Grattis! 

Jag var inte med på jakten den dagen. Jag ägnade mig åt att plocka tomater. Så här mycket skördade jag denna vecka trots att det är mitten av oktober:

Tålamod!

Vi har haft extremt trög internetuppkoppling i några dagar. Felet ligger inte hos oss utan hos Telia. Och eftersom det är helg sker ingen förbättring, de kanske inte ens vet om problemet. Under tiden övar vi oss i tålamod. Allt som ska göras över nätet kräver enorma mängder av tid. Både trist och irriterande. Och nu inser vi ju hur mycket vi faktiskt använder nätet.

Vävdagar

Semester älgjaktsveckan betyder självklart jakt. Men inte bara. Det måste finnas tid för vävning också om jag ska bli nöjd.

Två vävar växer fram i min vävstuga just nu. 

Den ena är färgglada badlakan i cottolin och lin. Varpen är regnbågsfärgad och inslaget är olika för varje badlakan och väljs efter den som ska få just det badlakanet i julklapp. Nu är jag inne på det sjätte och det är i huvudsak grönt. 

Det andra är trekantiga sjalar i växtfärgad ull. Det kommer att bli tre likadana sjalar och de ska också ges bort. Som ett litet tack till dem som såg till att jag kunde få just det här garnet och en massa annat.

Enligt beskrivningen (i vävmagasinet nr 1 2017) på trekantiga sjalar ska man sätta upp bara en sjal och så har jag gjort förut. Den här gången tänkte jag testa att effektivisera lite. Jag varpade och drog på varp till tre sjalar. Nu när jag väver klipper jag ju av en varptråd i taget och använder som inslag. Funderade på om jag kunde göra något för att inte behöva solva och skeda igen till nästa sjal. Jag knyter fast en tråd i båda ändar som skapas när jag klipper av en varptråd. Den första knuten följer med genom solv och sked och sen knyter jag upp den innan jag väver med ullgarnet. Extratrådarna fäster jag med påsklämmor och låter hänga framför skeden. Somligt är svårt att beskriva med bara ord, jag kanske får göra en liten film för att visa hur det funkar.

Klart för start

Varptrådarna klipps av, en efter en och blir inslagsgarn

För varje tråd blir väven längre, men också smalare

I andra kanten knyts redan sjalens fransar

Jag knyter till ett annat garn i den tråd jag klipper av,
för att behålla dem i rätt ordning till nästa sjal,
och för att inte behöva solva och skeda igen.

Höst i trädgården

Eftersom frosten gjort slut på både squashplantor och dahlior var det dags för lite städning av dessa. Några timmars hårt arbete behövdes men sen kunde jag vara nöjd. 

Alla dahlia-knölar är upptagna och väntar på att få vinterförvaring. Det är inte bara ovan jord som blommorna gillat den generösa mängden gödning och vuxit enormt, även under jord har de expanderat och de stora knölar jag satte i våras var nu enorma och delade sig i tre, fyra delar. En del av de slokande stammarna och bladen fick hönsen att roa sig med, en del lade jag tillbaka på jorden för att näringen ska komma till användning där. 

Jag visste att det fanns några stora squash-frukter kvar och gissade att några till gömde sig bland bladen. Men musselsquash var en överraskning - de har inte gett mycket frukt i år så att det fanns så många nu hade jag inte väntat mig. Både riktigt stora och flera pyttesmå som jag tar in för dekoration. Skönt att det jag odlar mest är lagringsbar vintersquash så att det inte är nån större brådska med att ta tillvara och äta.

Färgglatt trädgårdsstilleben

Morgon, middag, kväll

Idag har det varit jakt för hela slanten. 

Hemifrån tidigt för att sitta på plats när gryningen kom. Det blåste rejält och jag hade missbedömt vindriktningen så tornet jag valt var inte optimalt placerat. Jag såg inga djur. Men det gjorde inte de som valt bättre pass heller. Djuren håller sig nog i lä i skogen sådana här dagar.

Mitt på dagen genomförde vi två drev. Hunden fick upp både rådjur och älg. Men inget djur kom inom skottläge för oss.

Eftermiddagen tillbringade jag i ett annat torn, väntande förgäves på älg.

Fattas bara att jag suttit ute på kvällen/natten och väntar på vildsvin också. Jag hade det faktiskt i åtanke, men dels hade jag inte nattsiktet med mig och dels var det lite för kallt i vinden. Det räckte med jakt ändå.

Två av de vyer jag haft idag:

Första morgonen

...på årets älgjakt blev både otroligt vacker och riktigt spännande. Medan solen steg och ljuset silades genom träden svävade dimman i vågor över hygget.  Och nattens frost tinade upp och steg som ånga. 

Jag tittade på rådjur i kikaren. Det är så fina djur, men inget vi skulle skjuta idag. Plötsligt steg pulsen när insåg att längre bort steg det fram en älg. Han var stor och fin och stod helt rätt med bredsida mot mig. Men alldeles för långt ifrån. Ganska länge hölls han där och betade av björkslyet. När Jonas smög in från andra hållet kom älgen faktiskt inom skotthåll en stund,  men aldrig så att jag fick läge att skjuta. 

Jag är rätt säker på att det var samma tjur som den vi fick på bild från åtelkameran i förrgår. 

Eftermiddagens pass började också vackert. Årets sista (?) citronfjäril dansade förbi i solskenet. Sen kom en kort men intensiv regnskur som fick solen att måla en regnbåge över himlen. Jag fick också glimtar av rådjur,  perfekt kamouflerade  i det höga torra gräset. 

Frost

Det var stjärnklart och friskt ute när vi kom hem vid tiotiden, men det var ändå en överraskning när vi på morgonen insåg att det varit frost under natten. När solen började värma upp naturen steg ångan som rök i morgonljuset. Och snart kunde jag tacksamt konstatera att dahliorna klarat sig undan frosten och stod lika vackra och blommande som tidigare.

Höstfukten har gjort att det börjat komma mögel i växthuset. Jag klippte bort en hel del bladmassa och håller tummarna för att det ska räcka och att de tomater som är kvar ska klara sig ett tag till.

I kvällningen plockade jag in många dahlior och satte i flera vaser. Nu gäller det att njuta av blomningen varje dag som möjligheten ges.

Krossade tomater

Otaliga gånger har jag kört tomater i ugn tillsammans med lök, squash och en del annat. Det har blivit en slags tomatröra som vi använt till allt möjligt: pizza, köttfärssås, tomatsoppa, grytor mm. Idén till detta är Sara Bäckmos "snålröra". 

Nu utgick jag från Farbror Gröns idé för att göra en tomatpuré eller krossade tomater. Till skillnad från snålröran som drygas ut med andra grönsaker, är detta en "lyxröra" med enbart tomater, och där smaken kramas ur lite extra ur tomaterna. En tomatröra med extra allt. 

Skär bort fästet, kör tomaterna i ugnen en timme i 175 grader. När de svalnat tar jag av skalen och låter dem torka i ugnen i 50 grader och med luckan på glänt. När de torkat mixar jag dem till småbitar och blandar ner de skalade tomaterna och mixar allt tillsammans. Mycket, mycket smak blir det av detta.

Idag kom jag äntligen på ett sätt att frysa lagom stora "portioner" utan att behöva använda hur många små plastpåsar som helst. Plastfolie i muffinsplåten och när cylindrarna frusit lägger jag dem tillsammans i en större låda. Detta kommer jag att använda till många saker fortsättningsvis - förvälld, hackad mangold och snålröra och frysta ägg till exempel.

Asken

Vårdträd är beteckning på ett stort träd, vanligen ett ädellövträd, som står på ett tun på en gård på landsbygden. Man började plantera vårdträd under slutet av 1800-talet samtidigt som mangårdsplanen fick en öppnare utformning.

Wikipedia

Vårdträdet här på vår gård var en ask. Riktigt stor. Men tyvärr både sjuk (i askskottsjukan) och ihålig. Så vi vågade inte ha den kvar. Det kändes tråkigt att ta bort den, men när vi såg HUR ihålig den varit insåg vi att vi inte behövde ångra oss.

LP-last tog ner den, en bit i taget

Stammen var helt ihålig ett par, tre meter

Ihåligt även en bra bit ner i marken.

Många årsringar flera meter upp i trädet där stammen redan delat sig.

Jonas och Jamma kollar ihålighet