Bröllop

Ett av mina syskonbarn gifte sig och eftersom jag skjutsade mamma och pappa så kunde jag vara med på vigseln. Det är så roligt med bröllop. Hurra för kärleken!!

 

Det gustavianska julkalaset

Middag tillsammans med Jonas syskon är en av traditionerna så här års. Det är väldigt bra att det blir av att träffas några timmar alla åtta. Mat, kaffe, trisslotter och spel eller lekar ägnar vi oss åt under prat och skratt. Tiden bara försvann idag.

Utanför fönstret fanns stort och fint julpynt.

Juljakt

Något av det mest traditionstyngda är annandagens jakt tillsammans med släkten. Detta år var skaran utökad med några från jaktlaget på platsen. Skönt med behaglig temperatur, endast lite vind och ingen nederbörd. Härligt att sitta och lyssna på en skallande jakthund. Och trevlig gemenskap i pausen.

Jag hade små pigga kungsfåglar att titta på en stund. 

Ett högt jakttorn med mycket utsikt

90 år

Min morbror fyllde 90 år idag och ställde till med kalas. Tack för att jag också fick vara med och fira. Grattis!!

 

Midsommarhelgen

Tre varma och soliga sommardagar har vi firat midsommar. Oskar och Sara har varit här nästan hela helgen. Och så har det varit två personer till varje dag. Min mamma och pappa på fredagen, Saras mamma och pappa på lördagen och Jonas bror och svägerska på söndagen. Det gläder oss mycket att andra vill komma och njuta på den här underbara platsen som vi får kalla "vår egen".  

Pappa 85 år

Jag är oändligt tacksam över den rikedom det är att båda mina föräldrar är "still going strong".  Pappas födelsedag bjöd på trevliga samtal och många skratt då både släkt och vänner ville gratulera.

Hagel

Annandagsjakt med släkten brukar vara en trevlig tillställning och så blev det även i år. Jakt är ju en av få aktiviteter som inte påverkas nämnvärt av corona-restriktioner. 

Himlen var vackert apelsinfärgad i öster när vi körde iväg på morgonen. Det var några minusgrader, klart, krispigt och i princip vindstilla (utom när vi pausade jakten för att grilla korv - då blåste röken på Jonas). Vi jagade med en drever, en unghund som håller på att jagas in, så idag var bara rådjur, hare och räv lovligt. Därför hade jag hagelbössa för ovanlighetens skull och Jonas sin kombi. 

Innan vi startat jakten höll ett vildsvin nästan på att bli påkört, men det gick bra för både djuret, bilen och föraren. Det rådjur hunden jagade tog vägen förbi ett pass som lämnats obemannat. Dessutom kom älg förbi både hos mig och några till, vilket ju är lite retfullt när vi inte skulle skjuta älg just idag. Ändå var vi alla nöjda när vi avslutade jakten efter flera timmar i skogen.

När Jonas och jag stannade för att hämta en av våra "varning för jakt"-skyltar nära ett hus kom en person fram till oss. Han undrade om vi kunde skjuta räven som hölls på gården och var så orädd att den bara var 5-10 meter ifrån människor och hundar. Jodå, det kunde vi göra. Det tog bara några minuter innan Jonas fick den på kornet. Vilken oväntad avslutning på jakten denna dag. Nästan osannolikt att allt skulle stämma: Han var ute precis när vi stannade vid hans hus, och just idag hade vi hagelvapen och kunde därför åta oss uppgiften utan förbehåll. 

Underbart ljuvlig helg

Det finns inte ord att beskriva mina känslor den gångna helgen. Jag är så oerhört glad och lycklig. Jag fick umgås med alla mina underbara, älskade ungdomar.

Det vackraste ljudet som finns är när de jag älskar mest pratar och skrattar högt tillsammans. Det fick mina öron och mitt hjärta njuta av flera gånger. 

Två kvällar fick vi möjlighet att sitta många tillsammans på verandan och äta god mat. När mörkret  föll tände vi ljus och satt kvar ett tag till.

Tack familj, släkt och goda vänner som kom och fikade och firade med mig!!

Kalasbra start

Semestern börjar med grillat. Det är sen gammalt. Denna gång blev det röding och stekost i varsitt foliepaket. Och ett litet glas bubbel i kvällningen smakade också bra.

Vid läggdags hördes vildsvinen på lite avstånd. Men när jag inte kunde sova och gick upp för at dricka lite vatten passade jag på att lyssna igen. Och då var de alldeles nära.

På med byxor och jacka utanpå nattlinnet, och så hörselkåpor, skjutstöd och bössa. Sen upprepades nästan exakt som för en dryg vecka sen. Jag stod precis utanför jordkällaren och sköt en liten kulting (gylta igen) ca tio meter från huset, just i gränsen mellan gräsmattan och den risiga och ovårdade delen av baksidan. Även denna denna gång var det en stor flock som gav sig av. 

Första morgonen på semestern gick i lugnt tempo. Sen åkte vi till Almvik för att fira syrran som fyllde primtal. Det blev ett mycket trevligt och samtidigt corona-säkert firande: Fika utspridda i trädgården, med kakor och bulle i varsin påse, och fina bakelser istället för tårta. Varmt och ljuvligt högsommarväder.

Underbar start på semestern!

Mors dag och pingstdagen

I fredags var både syrran och jag hemma hos föräldrarna och firade vår fina mor. Vi var utomhus och höll avstånd enligt rekommendation nu, under pandemin. Jonas var också med, och två av mina syskonbarn så det var "ursprungsfamiljen med dekorationer" som träffades på detta sätt. Jätteglad att det blev av, det var så länge sen som jag var med min syster. 

I morse när Jonas hissat flaggan la han armen om mig och sa att han flaggade för mig och Helga. Det är ju pingstdagen idag och han syftade på en text, en betraktelse inför pingst som vi båda tycker är jättebra. Citerar den här, hämtad från https://blogg.svenskakyrkan.se/tankarinforhelgen skrivet att Kjell Dellert

Helga på firman Gud & Son 

Två av delägarna i familjeföretaget Gud & Son konfererade. Fadern hade sedan länge insett att Sonen, hur gärna han än ville, inte skulle kunna fortsätta att sköta markservicen särskilt mycket längre. 

Han behövdes på huvudkontoret hos Fadern, där verksamheten planerades. Som det varit, med Sonen placerad på en begränsad geografisk plats, fick bara en bråkdel av de som behövde hans omsorger del av dem. Med Sonen på huvudkontoret däremot, i rummet till höger om Fadern, skulle firmans överblick över allt som pågick bli avsevärt större. 

Men människorna behövde närvaro, inte bara huvudkontor. En alldeles särskild kompetens krävdes, en kraft, en hjälpande hand, som kunde förenkla kontakten och se till att alla fick det som var bäst för dem. Någon som kunde hjälpa folk att upptäcka firman Gud & Son. En kraft som funnits i företaget från början, en tyst delägare, som varit lite av en doldis, skulle plockas fram. Nu var det dags att träda fram i rampljuset. 

Sagt och gjort. Hjälparen, Helga Ande, fick ta ett steg framåt. Kontorets friska fläkt och exekutiva kraft. Nu skulle Hjälparen, tillsammans med Fadern och Sonen, kunna se till att alla, överallt, fick personlig service. Överallt där det fanns behov av Gud & Sons tjänster skulle Helga Ande finnas tillgänglig. Och Helga Ande skulle också kunna hjälpa folk som aldrig hade hört talas om firman att upptäcka den. De storverk Fadern och Sonen utförde var magnifika, och någon måste berätta om det för folket. 

Helga Ande fick sin nya tjänst lagom till pingsthelgen. Inget ändrades vad gäller Fadern och Sonen, de kunde fortfarande kontaktas som innan. Men firman har fått ny energi, ny kommunikation. 

Nu far Helga Ande som en skottspole över världen och tycks vara överallt samtidigt. I den allra minsta koja likaväl som i det ståtligaste kejsarpalatset. I världens alla hörn började folk genom Helga Ande höra talas om Gud & Son, överallt kunde folk berätta om sina möten med företaget. 

Något som var väldigt tydligt var att folk kände att företaget brydde sig om dem, de kände sig sedda. Och fattas bara annat. Med Fadern och Sonen på huvudkontoret, ständigt övervakande allt som sker, och med Helga Ande pilande från plats till plats, alltid med ett gott ord till dem hon mötte. Med en sådan organisation kunde alla nås av Gud & Son.

Vi åkte in till Kalmar för att träffa ena sonen över en kopp kaffe. Och sen hade jag ett långt telefonsamtal med ett annat av mina barn. Alla tre är ena riktiga juveler och jag är så himla stolt över dem!

Vi har handlat en del idag, kanske för att det är mors dag unnade vi oss en magnolia, en liten vinstock, några smultronplantor och en ny brevlåda. På kvällen flyttade sex nya hönor in i hönshuset, och tuppen "flyttade" ut.  

Kalasdag

Två festliga tillfällen samma dag - vilken lyx!

Först födelsedagsfirande för ett av Jonas vuxna syskonbarn. Huset fullt av både små och stora. Vilken glädje och rikedom med många syskon och många kusiner. Glad att vi får höra ihop med det där stora glada gänget. Men för oss som inte är vana med så många barn är det ganska skönt att åka därifrån efter några timmar.

På kvällen träff med vårt kompisgäng med "Halv åtta hos mig" (fast vi som vanligt kör vid 18-tiden). Nu var vi hemma hos det femte paret och har alltså gått runt hos alla. God mat, många goda samtal om allt möjligt och gott om skratt. Mest högljutt skrattade vi när värden visade bilder som han klippt ihop. Det var foton på oss i gänget där han försett oss med varandras hår. Jonas ansikte och mitt hår blev - Jan Guillou! 😂

När vi tog farväl och gick därifrån följde oss skratten ända ut i trapphuset. Tack för en härlig kväll!

Bokvikarkväll

Vi fyra svägerskor fick en trevlig kväll tillsammans när A-G skulle lära oss andra att vika böcker. Hon är en god pedagog och hade förberett med olika mallar att använda så snart var vi i full gång:
Först måste en kolla så att antalet blad i boken räcker till det mönster en tänker sig.
Sen se till att börja så allt blir centrerat.
Och efter det markera på varje blad var det ska vikas, och göra en markering på mallen så en vet var en är. Det här krävde oväntat stor koncentration och vi arbetade under tystnad.
Blad efter blad viks och långsamt växer mönstret fram.

Ganska tidskrävande aktivitet, men med fina resultat. Och framför allt - trevligt sällskap. Tack allihopa!

Mellandagar

Mellandagar är en bra uppfinning, särskilt för oss som har flera lediga dagar.

En riktigt rolig dag hade vi i Mönsterås ihop med mamma, pappa, syrran och en del av syskonbarnen.
En dag hemma med en massa småfixande och plock. Skönt när en del blir gjort utan att det är stressigt.
En kväll åt vi upp de sista resterna av julmaten, och sen avrundade vi med kräftor och räkor. Mums

Vi ses igen moster Britt

Min moster Britt har gått bort. Under många år har hon kämpat mot en sjukdom som successivt gjort henne svagare och orörligare. På ett sätt är det gott att hon nu får vila från all kamp, all sjukdom och allt svårt. Nu får hon vila hos Gud där inget ont och ingen sjukdom finns. Och hon får glädjas tillsammans med dem som gått före. Men för oss som är kvar är det tomt utan henne.

Begravningen var så vacker. Prästen talade om hennes liv som en väv, och att i den väven syns mycket - familjen, scouterna, djuren på gården, humorn, omsorgen, vävningen mm. Och han sa att vi alla ser olika detaljer i hennes livsväv eftersom vi alla har olika perspektiv. Han sa "Ta rygg på Britt och låt henne bli ett föredöme på område efter område när du väver ditt livs väv."

Några av barnbarnen bar kistan. Det är för mig en så stark bild. Hon har så många gånger burit dem (i sin famn, i sina böner, i omsorg av olika slag) och nu var det de som fick bära henne. Vid minnesstunden var flera av barnbarnsbarnen med och det var så gott. De små bär (och är) vår framtid och det behöver vi påminnas om, särskilt i stunder som denna.

För mig har hon och hennes man varit ett föredöme i att visa varann kärlek. Jag är så tacksam för alla goda minnen jag har med henne. Och jag ser fram emot att en dag få möta henne igen.

House warming party

12 oktober blir det inflyttningsfest i form av öppet hus hos "Gillsjö i Bällsjö"

Inget stort kalas, bara lite fika.
Alla vi känner är välkomna att kolla på vårt nya hem och dela vår glädje över gården.
Kom den tid det passar dig, vi är hemma hela dagen.
Vi hoppas att många dyker upp den här dagen och delar gemenskap och värme.

Adressen är Bällsjö 204, 382 97 Örsjö

Direkt när du svängt in mot Bällsjö håller du höger för att komma till vår gård.

Första dagarna

Vilken välsignad start vi fått i Bällsjö!
Första dagen gick vi ju bara omkring och njöt för oss själva som jag skrev om här.
Andra dagen gick vi också omkring och njöt. Flera av våra närmsta vänner och släktingar kom förbi för att glädjas med oss, så vi fick anledning att gå runt överallt och visa upp gång efter gång. Otroligt härlig dag då vi bara umgicks, fikade och tittade igenom alla byggnader flera gånger.

Tredje dagen fick vi också besök. Och så eldade vi i tre eldstäder och konstaterade att allt fungerar som det ska.

Men nu börjar jag bli vithårig. I alla fall har jag vita fläckar i håret. Vi har målat taket i den vinkeln av köket där matplatsen ska vara. Väggarna ska målas gröna innan flyttlasset går. Sen får vi se hur mycket mer som hinns med. "En sak i taget" känns som ett lagom tempo, som vi ska försöka hålla oss till.

Fyra fina försommar-firanden

Inom loppet av tio dagar har vi varit på tre studentuppvaktningar och ett bröllop. Fester med glädje, framtidshopp och förväntan. Vi är privilegierade som har så många släktingar och vänner att dela livets stora händelser med.

Vila i frid moster Siw.

Den vackraste begravningen jag nånsin upplevt var när min moster Siw begravdes. Det var så fin musik, så vackra texter på solosångerna, så inkännande och välformulerade ord både i griftetalet och vid minnesstunden. Kyrkan var full av människor som ville dela sorg och saknad, men också tacksamhet och hopp. Och middagen vid minnesstunden var så där supergod som den skulle varit om Siw själv hade lagat till den.

Ja, begravning är sorgligt och stämmer en i moll på något sätt.
Men samtidigt så vackert och så viktigt att få dela minnen med varann.
Och ofta finns det en återseendets glädje i dem en möter igen, som är där av kärlek till samma person som en själv.

En hoppingivande tavla i kyrkan där begravningsgudstjänsten hölls

Gick till mormors och morfars grav också

Några strofer ur Maria Gustin Bergströms underbara sång om döden i bild av en väv som är färdigvävd:

Jag har vävt mitt liv till slut, som en vävare sin väv och nu ska väven skäras ner...

Jag är fri att följa dig på min sista vandringsfärd

och det är du som nu väven bär som den dyrbaraste skatt
Och jag ska vara hemma hos dig, min Gud
Bara vila tryggt i din stora famn
Och jag ska se ditt ansikte varje dag
Bara hålla hårt din hand

Kusinträff

Vi är 14 kusiner på min mammas sida och häromdagen träffades nio av oss, tillsammans med respektive och några barn och barnbarn. Det är en rikedom med kusiner tycker jag. Det är människor som följer en hela livet, bara ett litet steg längre bort än syskon. En del av kusinerna var mina idoler när jag var liten och har ganska mycket påverkat vem jag blivit.

Dagen innehöll mat, prat, skratt, promenad, lite lekar, besök på gården vi härstammar från och så ännu mera mat. Återseendets glädje är en av de bästa sortens glädje.

Först fika i vacker miljö

 Sen promenerade vi till Uva Klöva, som är en ravin från istiden. 

I Höneström var det vackert och där fanns utrymme för både mat och lek och en del annat.

Sen åkte vi till Gillbonderyd. Byn där våra föräldrar växte upp och varifrån vi har många minnen från alla besök hos mormor och morfar (eller farmor och farfar, beroende på vems barn en är). Gott att se att gården lever igen.

Tack till dem som arrangerade och planerade. Tack till alla som var med och delade gemenskapen. Nästa gång hoppas vi träffa även de som saknades nu. Jag är så glad att jag har er allihop även om vi inte träffas så ofta. Kram på er, mina fina kusiner.