Visar inlägg med etikett kläder. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kläder. Visa alla inlägg

tisdag 6 oktober 2026

Mönsterkonstruktion

Helgen har för min del bjudit på en tvådagarskurs i Glimåkra om mönsterkonstruktion (nederdel). Så nu har jag mönster som passar exakt mig till byxor, rak kjol och utsvängd kjol. Det är roligt att lära sig nya saker och att få nörda ner i något utan att behöva bryta av för andra aktiviteter. 



Kursledaren hade en härlig kjol gjord av gamla jeans.



 

söndag 30 augusti 2026

Lyckat experiment och lärdomar därav

Jag har vävt mig en topp. Den är gjord i rundväv i rött och blått bomullsgarn som jag fått någon gång. Och trots att det är en provväv är den tillräckligt fin för att användas. Jag är faktiskt väldigt nöjd! 



Ska försöka beskriva den här så jag både vet hur jag gjorde och vad som gärna kan förändras. För nu ska jag göra en till i en annan färgkombination. 

Den är vävd i ett stycke och behövde inga sömmar utan var i princip klar när den kom ur vävstolen. Jag använde en 75-sked med två trådar i rör och eftersom det var två lager blev tätheten alltså 7,5 trådar per centimeter. Jag försökte hålla mig till samma inslagstäthet. Den är vävd i tuskaft och färgeffekten med 4 trådar av vardera färgen, gör att den blir rutig. 

Garnet var ett stickgarn i en blandning av bomull och akryl som jag fått någonstans (50 gram = 150 meter). Jag hade begränsad mängd garn och tog hälften till varp och sparade hälften till inslag. Men eftersom jag vid halsringningen använde varptrådarna som inslag så kan jag använda mer än hälften till varp nästa gång. Så jag kan göra den både lite längre och lite vidare (några cm mer rörelseutrymme skulle inte skada). 

Mina mått är följande, men dem ska jag alltså korrigera lite inför nästa väv:

Bredd: 55 cm (alltså 110 cm runt om)
Total längd: 75 cm
Från nederkant till ärmhål: 45 cm
Halsringningen på framstycket: 5 cm efter ärmhålets början
Bredd på halsringningen: 20 cm
Från nederkant till urringninen i nacken: 70 cm

Här är vävnotan. De två tramporna till höger behövs bara om man, som jag, vill väva ihop de två lagren.

När man börjar får man kolla noga så det stämmer i kanterna, att inslaget verkligen går runt. Annars får man ändra håll på skytteln.



Vid färgbyte på inslagsgarn ska jag nästa gång låta trådarna ligga på utsidan. Det är nämligen den sidan som blir avigan när plagget är klart. När man kommer upp till ärmhålen går ju trådarna inte runt längre utan vänder och väver i samma lager. Snyggast blir då att klippa av och fästa in dem i kanten varje gång man byter färg. 

Jag kan gott tänka mig att göra en liten slits nertill i sidorna. Då får man väva två lager som inte hänger ihop, precis som vid ärmhålen. 


Det måste vara en färg i mitten både fram och bak för att urringningen ska bli symmetrisk. Man gör två inslag av en färg och sen klipper av de fyra mittersta varptrådarna för urringning. Då har man två trådar att använda att använda som inslag åt höger och två åt vänster. (Och då behöver man inte komplettera med extra inslagsgarn som jag måste göra på framstycket.) 

Halsringningen blev oväntat snygg. Jag klippte av varptrådar vartefter och använde dem som inslag tills ringningen var lagom bred. Då vävde jag rakt. Bakstycket hade en inslagstråd och de båda framstyckena hade varsin. 

Sen var det dags att ringa i nacken på samma sätt. 





Till sist vävde jag ihop fram- och bakstycke på axlarna. (Så som man annars väver botten på en väska i rundväv.) Till detta använde jag ett mycket tunnare garn dels för att vävningen glider mindre när man klippt ner och ska knyta, dels för att det skulle bli en liten och smidig sammanvävning som inte blev tjock och knölig på axeln. 

På mitt provexemplar knöt jag små pärlknutar (4 trådar per knut) både uppe på axlarna och i nederkant och klippte ganska kort frans. Som vändes inåt på axlarna. På nästa kommer jag att använda min favorit-avslutning: falsk stadkant så att det blir riktigt snyggt.


Falsk stadkant gör man av den avklippta varpen. Varannan tråd trär man "tillbaka" samma väg som tråden intill. Ett par centimeter kan vara lagom, men låt dem gärna gå lite olika långt. Den tråd som just fått sällskap klipper man av i nivå med väven. 

En liknande teknik använde jag för att fästa inslaget vid ärmhålen när jag "avmaskade" för halsringningen. Då kom ju varje tråd från mitten och ut mot ärmhålet. Första tråden lät jag hänga ut på sidan och när nästa tråd var på plats la jag in den första en bit innan jag bytte skäl. Den första tråden går alltså in och möter den andra några centimeter. 

måndag 10 augusti 2026

Experiment i rundväv

Här är mitt senaste experiment: jag ska göra en top/tunika som knappast behöver några sömmar alls utan är klar direkt när den kommer ur vävstolen. Vi får väl se hur det går. 

Rutig rundväv


torsdag 7 juli 2022

Klänning

Av mitt handvävda, rutiga bomullstyg har jag sytt mig en sommarklänning.






Spetsen virkade min farmor till mig när jag var barn. Hög tid att den kommer till användning. Jag har sytt in dem i sidorna för att få lite mer vidd i kjoldelen och mer rörelsefrihet. Jag förundras hur skicklig hon var: det är så tunt garn att jag inte kan se på maskorna vad som är rätan och avigan, och hon var 78 år när hon gjorde den. 


Det var lite läskigt att sätta saxen i tyget jag vävt. Men jag hade gjort "provklänningar" i lakanstyg för att veta hur jag ville ha det. Och modellen är väldigt rak så jag behövde inte klippa så mycket. Infodringarna vid bysten, och vinkeln vid axlarna tog jag från ett mönster på en ganska figurnära klänning. Sen är resten av mitt tyg bara rakt ner (det var inte bredare än så). 


Det finns två tankar med att ha en så rak och enkel modell, dels vill jag att tyget ska komma till sin rätt och synas, dels hade tyget knappast räckt till en annan modell. Jag gjorde den helfodrad för jag tyckte det var enklast så. 
 

Det skulle faktiskt funka med ett skärp av något slag, men jag känner mig inte så bekväm med skärp till klänning så jag avstår nog.

onsdag 10 februari 2021

Lappvantar och ny jacka

Snön vräker ner utanför mitt fönster. Flingor stora som lappvantar. Det får mig att tänka på alla möjliga vantar och på lovikkavantar. Därifrån är steget inte långt till mitt senast vävda tyg som är lite lovikka-inspirerat. Jag har sytt mig en "poncho-jacka" som jag hoppas använda när det blivit mildare väder.