Tre ensamma kultingar kom ut till åteln när jag satt där.
Efter en stund sprang två av dem tillbaka in i skogen. En liten gris är också en gris...
Fyren finns för att sprida ljus i mörkret
För att påminna om guldkanterna i tillvaron
Här samsas jakt, hantverk, odling, och andra tankar om livet och Gud
Tre ensamma kultingar kom ut till åteln när jag satt där.
Efter en stund sprang två av dem tillbaka in i skogen. En liten gris är också en gris...
Oj vilken skoj dag jag hade tillsammans med vävinnorna i Mönstervävarna. Vi fyllde ladan med kokplattor och grytor, byttor och hinkar, vatten och garn samt fika, prat och skratt.
Fyra olika färger stod på agendan: björk, ekollon, krapp och cutch, och för somliga hann vi med efterbad också. Vi började med vitt (och något grått) ullgarn och när vi var klara hade vi en fantastisk palett av gult, rött och brunt i olika nyanser.
Det är faktiskt inte helt ovanligt med ekoxar här hemma. Men man blir verkligen inte blasé på dem. De är ständigt fascinerande. När jag ser en flyga måste jag stanna upp och bara titta - det är som en liten, men ganska tung, helikopter.
Häromdagen såg jag tre fina hannar som uppenbarligen hade samma mål någonstans högt uppe i vår björk. De kröp över gräsmattan rakt mot björken och fortsatte sen rakt upp. Det såg väldigt målmedvetet ut.
Men när jag började väva: oj, så menlöst! Det blev ju en jättetrist väv. Sällsynt fult! Menlösa baby-färger och bindningen säger ingenting den heller.
Så jag gjorde om uppknytningen till en vanlig kypert och då blev det i alla fall okej.
Jag är fortfarande inte helt förtjust i färgerna, men att göra något annat än man "brukar" är ju en av poängerna med att vi utmanar oss själva med olika teman.
Ett av mina syskonbarn gifte sig och eftersom jag skjutsade mamma och pappa så kunde jag vara med på vigseln. Det är så roligt med bröllop. Hurra för kärleken!!
Begravning för vår gamle styckarmästare. Han som lärde mig att stycka älgar. Och som varit en nära vän till Jonas föräldrar. Självklart ville vi vara med och hedra honom. Han var en så varm och vänlig person och det var jättemånga som var med både på själva begravningsakten och på minnesstunden.
Jag ställde upp sex kycklingar på en filt och började fota. De vänder rumpan till, blir suddiga och skymmer varann hela tiden. Så ganska många bilder fick raderas, men det blev en hel del fina också. Kolla sötisarna!
Jonas och jag la några timmar på att jobba med mammas trädgård och sen åt vi god rabarberkaka tillsammans med henne och pappa. När vi kom hem var O där och hade fixat god middag. Så härligt att få en kväll ihop med honom. Och båda de andra hörde också av sig. Så det blev en väldigt fin mors dag för min del.