I växthuset just nu

 

Chili (eller paprika) med lila blommor

En samling gurkblommor

Och gurkor på gång

Tomatblomma

Och många blommor i en jätteklase

Vindruvorna börjar sakta mogna

Bomullsplanta!

Odlingsrapport

Så här ser det ut i växthuset just nu när jag precis bundit upp och tjuvat tomaterna. Till höger skymtar gurkorna som inte kommit så långt än, och mot kortsidan (syns inte på bilden) finns årets experiment - bomull. Ska bli spännande att se vad det blir av dem.

Av linet jag sådde har tyvärr ganska få frön grott, så jag rensade bort lite ogräs och sådde en omgång till. Hoppas det ordnar sig. Nedan är en bild från förra året och jag längtar efter att det ska bli så igen.

Där knoppar möter drömmar: växthuset nu och i sommar

I helgen städade jag ur växthuset och skapade nya stöd åt vinrankan, så nu är det redo för en ny säsong. Jag har ställt in det lilla växthuset (med bubbelplast och frostskydd) och de små försådda plantorna i det. 

Drömmer om och längtar tills det ser ut så här igen:

 

Höstbsestyr i trädgården

Nu är det höst i växthuset. Jag har slutskördat och klippt ner. Nu ser det mest ostädat och trist ut. Men inne ligger en massa tomater på eftermognad. Vi kommer att ha färska tomater till advent (minst) även i år. 

Jag har grävt upp alla dahlior och gladiolus och verkligen fått bevis på att det lönar sig att "odla jorden". Båda dessa blomsorter var nyinköpta och små när de sattes på våren/försommaren. Då matade vi på med kompostjord och hönsgödsel. Förutom att de alla har blommat rikligt i sommar så har knölarna vuxit på sig något enormt. Det är en gigantisk skillnad i storlek mellan de små som sattes och de stora som togs upp. Det bäddar för ännu mera blomning nästa år.

Så när jag grävde upp den vackra trädliljan (som fört en tynande tillvaro bland ogräs och mossa) för att plantera om den så var det självklart att sätta den i jord som är proppfull av näring. Hoppas den gillar läget bättre och blir starkare nu.

Mycket hårt kroppsarbete den här helgen alltså, men det är så skönt att jobba sig trött och att kunna avsluta odlingsåret. 

  

Green house

Nu är det fem år sedan vi byggde vårt stora fina växthus. Det har med tiden börjat växa en del alger på det, i synnerhet på sidan mot väster. Så det engelska ordet för växthus har varit passande eftersom det haft en lätt grön ton.

Nu spolade jag av det med högtryckstvätten och det blev sån skillnad! Mycket renare och finare. Redo för en ny odlingssäsong. Skönt med verktyg och redskap som gör nytta.

Vattenmelon

I år har jag odlat vattenmelon i växthuset och trots att jag inte hjälpt till med pollineringen har jag fått två fina frukter. Det är så svårt att veta när en melon är mogen - den låter alltid lite ihålig när man knackar på den. Men nu hade jag väntat länge efter att de slutat växa och hela plantan hade vissnat ner. Så jag skördade dem och delade den ena. Den var perfekt mogen och jättegod. Vilken lycka! 

Slutskördat

Sista helgen i oktober, då när en ska ställa tillbaka klockan till vintertid (normaltid), då passar det bra att överlämna växthuset till hösten och vintern. 

Jag har skördat alla tomater som fanns kvar - både mogna och omogna - och till och med ett par små gurkor. Gyllenbäret hade massor av frukter kvar. Jag har tagit in allihopa men vet att inte alla klarar att mogna så jag måste gå igenom dem och rensa undan så småningom. 

När allt som går att äta samlats in så klippte jag ner all växtlighet. Det blir tomt och kalt. Det enda som står kvar och fortfarande levererar så är det några krukor med blommande dahlior. 

Vindruvans blad har alla höstnyanserna

Prickigt tak

  

En plats i solen

När temperaturen kryper neråt och höstkylan blir påtaglig, då gäller det att hitta sig en plats i solen och njuta av den. Här är två som är mästare på det:

Också för mig finns det en plats som är varmare än omgivningen. Även om det är lite skräpigt och ganska tomt så här års, är växthuset en trivsam plats.

Vindruvan blommar

Pyttesmå och oansenliga blommor som en måste leta efter för att få syn på. Men de finns där. Hurra!

 

Viloplatser

Vilken vila att få sitta på en plats där jag trivs och bara slappna av.

På förmiddagen i växthuset. Det var så ljust att jag såg och kände ljuset även när jag blundande och njöt. Vinden som kom in genom den öppna dörren var lagom för att svalka och beröra. Golvet är strösslat med trädgårdsgodis - massor av gyllenbär i sina pappersliknande höljen. Tomatplantorna har inte fått lika mycket ans och omvårdnad som andra år, men de verkar inte negativa till det för de dignar av mognande frukter och fortsätter växa både högt och lågt. Busan håller mig sällskap i den andra stolen. Satt där och bara vilade. Tänkte på växtkraften på skörden och rikedomen. Kände inga måsten eller krav.

Eftermiddagen i vävstugan. Jag var tvungen att dammsuga efter elektrikern. Men sen satte jag mig i den lilla vävstolen och fortsatte väva på Mikaels badlakan. Det han började på när han var här och som jag nu får göra klart. Det var den enda väv jag kunde välja nu för den stora vävstolen står på tvären (pga elektrikern) så att jag varken kunde använda den eller komma åt något annat material. Och flytta den kan jag inte göra ensam. Våffelväv på fem trampor i den randning som Mikael valt. Vävde några centimeter, tittade ut genom fönstret på vår gård; byggnaderna, växtligheten, hönsen och katterna. Tillbaka till väven. Fridfullt. Så välbehövligt efter tråkiga, orkeslösa och sysslolösa covid-dygn.

Älskar vårt växthus

En av mina favoritplatser är växthuset. Det ser rätt prydligt ut därinne nu när alla plantor fått sitt snöre och är uppbundna, men fortfarande inte blivit stora och vildvuxna.

I växthuset finns skydd mot vinden och regnet. Där erbjuds både arbete och vila. Där kan man få sällskap av både människor och katter - och ibland en liten padda.

Ljushus

Växthuset skänker mig ljus bildligt eftersom odlandet ger mig glädje och eftersom det inbjuder till trivsam samvaro i skydd för regn och blåst.

Men växthus kan också sprida ljus på ett påtagligt, bokstavligt sätt. I det stora hänger en kristallkrona. I det lilla finns en lyktslinga. Ljus på vår novembermörka gård.

Höst i växthuset

Just nu bjuder växthuset på lugn och stillhet, inga måsten, ingen trängsel. Bara fridfullhet. Därinne finns skydd mot den annalkande höstens vindar och kyla. Och häromdagen var taket förändrat. Det var "målat" prickigt av gula björklöv. Fint på sitt sätt.

Jag har slutat vattna där, men jag har inte slutat skörda. Och vad det ser ut kommer det finnas frukt ett bra tag framöver. 

Äppelgurkan leverar

Men blomning nu känns lite för sent

Blandade känslor

Jag är väldigt tacksam över den oerhörda mängd tomater som vi fått skörda i växthuset i år.  Det är helt i sin ordning att skördesäsongen går mot sitt slut och plantorna kan klippas ner. Så på ett sätt känns det lite bra att höststäda växthuset.

Men samtidigt känns det ganska vemodigt och lite tungt. Jag vill ju inte att sommaren ska ta slut. Jag trivs så bra med varma dagar och långa ljusa kvällar. Och höststädning påminner mig om årstiderna som ligger framför.

Rundtur i växthuset

 

Solliden

Härlig utflyktsdag tillsammans med mamma och pappa. Vädret var perfekt med växlande molnighet, behaglig temperatur, uppehåll och lagom vind. Tät trafik och massor av folk på Öland, men vi klarade oss undan långa köer och stor trängsel. Glatt humör, gott att äta, fina saker och vyer att titta på. 

Vi strosade runt i Sollidens park och tittade på blommor och planteringar. 

Bertil Vallien hade en utställning där somligt var fint och annat var obegripligt. Men det är ju så det ska vara med kont - en ska inte förstå allt.

Idéträdgårdsutställningen var i år fyra växthus med helt skilda innehåll och intryck. Här fanns inspiration att hämta. 

Som "grädde på moset" fick vi sällskap av Oskar när vi åt i Färjestaden.