Vilken vila att få sitta på en plats där jag trivs och bara slappna av.
På förmiddagen i växthuset. Det var så ljust att jag såg och kände ljuset även när jag blundande och njöt. Vinden som kom in genom den öppna dörren var lagom för att svalka och beröra. Golvet är strösslat med trädgårdsgodis - massor av gyllenbär i sina pappersliknande höljen. Tomatplantorna har inte fått lika mycket ans och omvårdnad som andra år, men de verkar inte negativa till det för de dignar av mognande frukter och fortsätter växa både högt och lågt. Busan håller mig sällskap i den andra stolen. Satt där och bara vilade. Tänkte på växtkraften på skörden och rikedomen. Kände inga måsten eller krav.
Eftermiddagen i vävstugan. Jag var tvungen att dammsuga efter elektrikern. Men sen satte jag mig i den lilla vävstolen och fortsatte väva på Mikaels badlakan. Det han började på när han var här och som jag nu får göra klart. Det var den enda väv jag kunde välja nu för den stora vävstolen står på tvären (pga elektrikern) så att jag varken kunde använda den eller komma åt något annat material. Och flytta den kan jag inte göra ensam. Våffelväv på fem trampor i den randning som Mikael valt. Vävde några centimeter, tittade ut genom fönstret på vår gård; byggnaderna, växtligheten, hönsen och katterna. Tillbaka till väven. Fridfullt. Så välbehövligt efter tråkiga, orkeslösa och sysslolösa covid-dygn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar