På bockpremiären satt jag på markalyckan. En get med två kid kom fram. Så glad att få se dem! De gick där en lång stund så jag kunde njuta och ta många bilder.
Kiden är cirka tio veckor och redan nästan lika stora som geten. De måste haft en bra sommar.
Precis som tidigare år så betar grannarnas kor på vår mark. Fyra lurviga, långhornade flickor av highland cattle. De är fredliga, ganska skygga och lite nyfikna. Och de älskar äpplen! Bjuder man på äpple får man komma dem nära. Annars inte.
25 sorters tomater fanns mogna samtidigt. Då bjöd vi in till tomatprovning. Det blev en trevlig stund.
Jag odlar lite kål. Det är varje år en kamp mellan mig och de små skadedjuren. Några exemplar ser (fortfarande) riktigt fina ut.
 |
| Broccoli |
 |
| Spetskål som jag fick småplantor av grannen |
 |
| Svartkål |
 |
| Savoy |
Här är mitt senaste experiment: jag ska göra en top/tunika som knappast behöver några sömmar alls utan är klar direkt när den kommer ur vävstolen. Vi får väl se hur det går.
 |
| Rutig rundväv |
Den åttonde augusti skördade (ryckte) jag linet. Då hade det stått exakt tre månader. Det är kanske väl länge. Men jag ville inte ha en tom, jordig yta att visa upp vid byagudstjänsten så jag lät det stå över den. Som vanligt buntade jag ihop det och hängde det på tork på logen. Och insåg att där låg förra årets lin som bara är rötat och fortfarande väntar på resterande beredning.
När de fyra kvadratmetrarna tömts på lin så sådde jag istället svedjeråg. Japp - ytterligare en grej att ge mig på, ytterligare ett experiment. Projektet heter "odla din hatt" och du kan läsa om det här. Rågen ska sås ganska glest och bara hälften av utsädet jag fått, gick åt.
Den ska gro innan hösten kommer och sen "betas av". Vi hade tänkt placera den här odlingen i kohagen för att få den betad på riktigt, men nu får vi lösa det på annat sätt. Sen förväntas den komma upp igen till våren och växa sig riktigt stor innan skörd under sommaren. Ska bli spännande att se vad det blir av det här.
När jag vävt klart min matta och rullade ut den blev jag jättenöjd och tyckte den var fin.
Enda problemet var att den skulle inte passa med vanlig mattfrans. Jag hade inte förberett för fåll. Orientalisk fläta kom inte på tal med den färgglada varpen jag använt. Sy på ett band kändes tveksamt. Så vad göra?
Jo jag vävde ett band samtidigt som jag sydde fast det. Eller annorlunda uttryckt: Jag vävde fast ett band där de yttersta varptrådarna plockades upp ur mattkanten. Knutarna av varpen petades in och doldes då de hamnade mellan mattans ursprungliga vävda kant och den kant jag nu vävde fast. En lösning jag blev belåten med.
Hoppas bilderna nedan förklarar tekniken. Det finns också en beskrivande film längst ner.
Jag valde ett oblekt lingarn, lite tunnare än det jag använde som inslag och förberedde ett band med elva varptrådar. Jag gjorde några inslag innan jag började väva i mattan.
Lägg mattkanten och det påbörjade bandet parallellt.
Stick ner nålen bakom en eller ett par trådar längst till vänster i den vävda kanten, precis intill de sista trasorna (eller stränggarnet i mitt fall).
Gör ett inslag på bandet. Från vänster till höger. Och dra åt lite.
Ända sedan jag var barn har jag älskat björnbärssylt. Det är min favoritsylt i alla kategorier. Kanske är det därför som björnbär är det enda vilda bäret jag helhjärtat ägnat mig åt att plocka. Till min glädje upptäckte jag nu att i år verkar vara ett bra år för dessa svarta blanka juveler. Bären är både många och ganska stora (på sina håll i alla fall). Men de flesta är inte mogna ännu.
Jag tog med mig en liten bytta när jag gick på promenad. Men att vara klädd i klänning och sandaler var inte optimalt. 😜 Så jag fick se det som en rekognoseringstur. Men en dryg liter fick jag i alla fall med mig hem. Så nu ska här kokas sylt!
Ett par små ungtuppar där jag bara tog tillvara lår och bröstfilé, skulle tillagas. Jag kollade runt efter recept men hittade inget jag fick lust att prova. Så jag freestylade helt.
La köttet i en gryta och hällde på ett par dl mjölk så det nästan täckte. Smaksatte med
1 litet syrligt äpple
½ citron i klyftor
några vitpepparkorn
ett lagerblad
några tsk salt
en vitlöksklyfta
ett par msk russin
Det fick puttra någon timme.
Sen tog jag bort benen och la köttet i en skål. Buljongen silade jag och redde till en sås tillsammans med
1 dl vitt vin
½ dl grädde
1 dl hackad persilja (färsk eller fryst)
1 msk stark söt senap
salt
Jag hällde såsen över köttet och serverade till pasta och sallad.
Bonden som odlar på en del av våra jaktmarker ringde och berättade att han tröskat på ett ställe och att det mesta varit uppätet av vildsvin. Samma kväll åkte jag ut dit och satte mig i skymningen. Det var ytterligare en av alla stilla kvällar vi fått denna sommar. Syrsorna spelade och en nattskärra hördes på avstånd. Vägen går förbi alldeles nära och det har sina fördelar: om man behöver röra sig kan man passa på när en bil passerar och därmed dränker en del av ens ljud.
Ganska tidigt på kvällen hörde jag knaket av ett större djur på andra sidan stenmuren (till höger på bilden nedan). Men inget djur visade sig. Efter nån timme eller en och en halv knakade det igen och en ensam gris kom ut på nära håll och med fin bredsida åt mitt håll.
Det var en galt som visade sig väga 80 kg och det kunde jag inte hantera själv utan fick anropa hjälp för att lasta den i korgen. Skönt med jaktkamrater som bor nära och alltid ställer upp om det behövs.
När antalet skördade gurkor vida överstiger hur många som kan ätas, får man testa nya varianter. Den här gången blev det en sorbet som var oerhört frisk och saftig.
Jag började med att göra toppingen: en gurka inlagd med vaniljsocker
Tärna en liten gurka och lägg i en glasburk (jag tog den söta gurkmelonen)
Koka upp ½ dl socker, ½ dl vatten och ca ½ tsk vaniljsocker.
Häll lagen över gurkan och låt stå ett par timmar.
Sorbet
Koka upp 2 dl socker och 1 1/4 dl vatten och låt puttra några minuter. Ställ att svalna
Mixa en gurka i matberedaren. (Jag tog två små, en slanggurka och en white wonder som jag skalat först.)
Sila gurkan genom en finmaskig sil
Blanda gurkvatten, sockerlag och 3 msk pressad citron.
Häll ner i glassmaskinen.
Vispa ihop 3 äggvitor med 1 tsk socker till en hård marängsmet.
Tillsätt detta i glassmaskinen när den första smeten börjar tjockna
Kör till lagom konsistens.
 |
| På bilden har sorbeten stått en dag i frysen och är lite för hård. |
För tredje året på rad fick vi stå som värd för Örsjö kyrkas byagudstjänst. Alltid lika trevligt! På grund av några regnstänk just när de deltagande samlade sig, så blev vi på logen den här gången. Men kyrkfika intogs i solen utanför efteråt.
Semesterns sista dagsutflykt ägde rum i närmiljön. Vi tog en "glasbruksrunda". Började med Nybro glasbruk, åkte sen till Orranäs där vi satt en lång stund och tittade på glasblåsning. Skapandet av glas är så fascinerande! Vi stannade vid Carlos hytta i Hälleberga och avslutade med Målerås glasbruk, där vi även åt lunch. Så mycket vackert att se. Men inte så många kort tagna.
På småvägar körde vi till Gillbonderyd, som är min mammas barndomsby. Vi tittade på pestkyrkogården.
Och sen blev det minigolf och kaffe på Alstervik innan vi körde hemåt igen. Nöjda över ytterligare en fin dag.
Jag satte upp en ganska bred väv med restrullar av mattvarp så varpen blev färgglad och "galen".
Den andra mattan har inslag av hemgjort stränggarn med flera olika lingarn. Jag gjorde fyra olika nyanser på dem och såg till att göra övergångarna mellan nyanser väldigt mjuk. Den här mattan är lite kortare men jag tycker den blev mycket fin. (Det är svårt att få färgerna att bli rätt i kameran)
 |
| Jag är särskilt nöjd med hur jag gjorde avslutet. Men det kommer ett blogginlägg om bara det, så jag går inte in på det nu. |
Vi körde till Vimmerby för att vara tillsammans med O och M. Vi åkte på liten utflykt. Först till Kvilleken, som är ett majestätiskt träd trots att bara en enda gren bär löv.
