tisdag 29 maj 2018

De små underverken

Naturen är full av mirakler!
Det gäller bara att få syn på dem.

Korn av frömjöl på humlan som pollinerar en rhododendron.
Perfekta droppar på tomatplantans blad en tidig morgon i växthuset



lördag 26 maj 2018

Efterlängtat regn och nyopererad hund

Efter bortåt en månad med solsken och högsommarvärme kändes det som en välsignelse när morgonen kom med regn. Först en åskskur som vräkte ner, men sen fint försommarregn till och från under förmiddagen. Det går att ana hur naturen riktigt sörplar i sig och begärligt dricker av de efterlängtade dropparna. Jag tycker nog att fågelsången låter gladare idag.

Idag gör jag inte så mycket. Den viktigaste uppgiften är att hålla hunden sällskap och se till att hon är ok och tar det lugnt. Igår opererades hon för juvertumör och de fyra bakersta juvren på ena sidan togs bort. Hon kom hem efter några timmar och ägnade resten av dagen åt att sova. Idag är hon piggare.
Men hon är begränsad. Inte så mycket av smärta eller en kropp som bråkar, utan mest av den stora tratten som är i vägen hela tiden och för att vi inte låter henne vara ute och springa och hoppa som hon är van vid. Jag tror hon mest tycker det är trist. Hon verkar inte ha ont. Nu hoppas vi bara att provsvaren ska visa att tumören var godartad.

onsdag 23 maj 2018

Syrener, sparris och smultron

Tre ljuvligheter på s i vår trädgård.


Vi har ett par syrener. En ljuslila står precis innanför grindhålet så doften omfamnar en så fort en kommer hem. Vilket välkomnande! Den vita är verkligen kritvit och så kompakt i sina blomställningar att de nästan lyser som små lyktor.
Jag vill minnas att syrenerna blommade vid skolavslutningen när jag var barn. Nu för tiden är blomningen över innan sommarlovet börjar.
Den sommaren vi gifte oss gjorde vi syrenblomssaft och hade som "välkomstdrink". Färgen på saften påverkas så klart av färgen på blomklasarna. Vi åkte runt på massor av småvägar och letade efter riktigt mörklila så vi fick en saft med mycket färg. Dagen vi gifte oss var varm och solig så ett glas saft med ovanlig smak, blandad med kolsyrat vatten, var verkligen uppskattat av många. Det var enda sommaren vi gjorde sån saft, så för oss är den förknippad med bröllopet. Vi brukar istället göra mycket fläderblomssaft som vi förvarar i frysen och använder som törstsläckare och måltidsdryck hela året. Men än blommar inte flädern även om allt är tidigt denna rekordvarma vår.


Vår vanliga mataffär lockar med ett knippe gratis sparris denna vecka. Trevligt erbjudande så här års när en verkligen längtar efter primörer. De är odlade i Ungern. Visst är det lite synd att vi transporterar maten långa vägar när den faktiskt kan odlas här i Sverige?!
I slutet av mars nappade jag på ett erbjudande/en idé från en väninna. Hon ville köpa sparrisplantor men priset avskräckte (62 kr/styck), om en däremot köpte hundra plantor blev prislappen för varje planta bara en fjärdedel (17 kr/styck). Hon la ut en fråga på facebook om någon ville vara med och köpa några plantor. Det tog inte mer än ett par timmar så var vi tillräckligt många intresserade för att kunna köpa 100 plantor. För ganska exakt en månad sedan satte jag mina tio plantor i en av pallkragarna på baksidan. Jag har vattnat och väntat och nästan gett upp. Men i förrgår tittade den första stängeln upp, och idag räknade jag till fem som stuckit upp ur jorden. Härligt! Med lite tur kan vi skörda lite försiktigt redan nästa vår. Det ser jag redan fram emot.


Igår plockade jag årets första mogna smultron. De smakade ljuvligt! Vi har fyra plantor månadssmultron innanför dörren i växthuset och de förser oss med röda goda bär hela sommaren. Visst brukar de börja tidigt tack vare att de står skyddat och varmt i växthuset. Men jag gissar att det var ännu tidigare än vanligt den här gången.


söndag 20 maj 2018

Många snören blir det...

Min nya fina vävstol är på plats. Allt är monterat och klart. Den kvarvarande varpen till rutiga mattor är uppsatt.
Och allt funkar.
Så nöjd med att jag fick ordning på allt fast jag inte har så mycket erfarenhet av varken kontramarsch eller Öxabäck-vävstol.





lördag 19 maj 2018

Torps kapell

1895 byggdes ett kapell i den lilla byn Torp några kilometer norr om Mönsterås. Detta genomfördes trots att det var hårda tider och att var och varannan människa emigrerade till "Amerikat". Vilken målmedvetenhet de måste haft!


När jag växte upp var kapellet en självklar del i vår församling och jag har massor av minnen därifrån:
Söndagsskolavslutningar när vi barn åkte lövad skrinda dit ut tillsammans med söndagsskolfröknarna.
Luciafiranden som vi övat inför tillsammans med barnen i byn.
Ljudet när farbror Ingvar ringde i kyrkklockan.
Fika när vi satt på klockstapeln med saftglas och en påse med bulle och kakor.
Tant Ulla som spelade orgel och var så snäll.
Missionsauktioner.
Helgmålsbön på lördagskvällarna.
Första gången som vi ungdomar själva höll i en gudstjänst var just en helgmålsbön. Jag minns att vi ville göra på vårt eget sätt och tyckte att vi var lite rebelliska när vi visade diabilder till sångtexterna.
Valborgsmässofiranden.
Ett bröllop en vinterdag.
och en hel del annat...

På senare år har det inte varit någon verksamhet i kapellet. Det blir så, sammanhang förändras och eldsjälar dör.
För bara ett par år sedan var det farligt nära att jämnas med marken men räddades i sista stund. Nu är det renoverat med lagat tak och målning både in- och utvändigt. Och klockstapeln har fått sig en upprustning. Så nu är det återigen en liten pärla.







Igårkväll var det åter liv och rörelse. Några av barnen till eldsjälarna Ulla och Ingvar tog initiativ till en samling som nästan fyllde kapellet med folk. Vi sjöng psalmer och sommarsånger tillsammans av hjärtans lust. Det är länge sen jag hörde så kraftfull församlingssång. Och sen hade de ordnat fika till alla efteråt.
En sån glädje att få vara med.
Att höra kyrkklockan inleda med att samla oss till stillhet.
Att fylla kapellet med sång och gemenskap.
Att krama vänner från tonårstiden.
Och sen prata och skratta med en kopp kaffe i handen utanför kapellet i en ljuvlig ljum och väldoftande sommarkväll.






Tacksam för vad kapellet fått betyda för mig och för många, många andra genom åren. Tacksam för att det finns kvar och kanske kan få bli använt och betydelsefullt igen.

måndag 14 maj 2018

Trädgårds-väv-stol

Eller väv-trädgårds-stol.

Nej jag har inte för avsikt att sitta ute i trädgården och väva, även om den tanken är nog så lockande när vädret är så ljuvligt som de senaste dagarna.

Men den gamla vävstolen som jag aldrig blev riktigt sams med har fått en ny plats i trädgården, och en alldeles ny funktion. Häng-stolen som vi har haft hängande i vår stora oxel kommer nog att få ett uppsving och användas mycket mer i sin nya placering. Det blev nästan som en kungatron - stort och pampigt.

Idén är min men det är Jonas som har verkställt den till att bli så här bra. Klossarna under vävstolens ben har två funktioner: de är i tryckimpregnerat virke och kommer att stå emot fukt från marken bättre än träet i själva vävstolen; och de lyfter upp vävstolen tillräckligt för att vår lille trädgårdsmästare "Stenis" ska kunna komma under den.

Här har vävstolen kommit ut, och hängstolen syns i bakgrunden till vänster

Jonas provsitter. Ganska nöjd

Kompletterad med soltak som varit en tunn persienn i trä

Inbjudande att gå rakt ut och sätta sig och njuta

söndag 13 maj 2018

Förbereder farväl

Idag har vi jobbat med stugan i Sallanders hage. Vi har fixat till den inför mäklarens fotografering. Sen hoppas vi någon köper den och fortsätter älska den.

I flera år har vi talat om hur vi ska ha det med stugan. Den är fantastisk men vi använder den inte särskilt mycket. Den förtjänar ett bättre utnyttjande. Nu känner vi oss redo att lämna den.










lördag 12 maj 2018

Trädgård och vävstol

Nu är jag nästan i fas med det jag vill få gjort i trädgården.

De senaste dagarna har frön kommit i jorden. Squash i en av de stora lådorna på gaveln,majsen är utplanterad i ena änden. Sockerärter fick nästan en egen pallkrage med rädisa i ena hörnet. Morötter och polkabeta fick en annan. Dill sådde jag där jordärtskockorna är satta, hoppas de vill samsas. Gurkört och rosenböna är lite "gerillaodlad" här och där, i nån blomrabatt eller nåt ledigt hörn.
Jag har satt de flesta dahliaknölarna och gett en del av tomaterna snöre att luta sig mot.

Det som återstår nu är att så basilika i en stor kruka i växthuset och bestämma om vi ska försöka skapa en plats åt mangolden som i dagsläget inte verkar få rum någonstans. Och att binda upp resterande tomater.





Naturen är färgad i hundra nyanser av grönt kompletterad med vita, rosa, röda, blå och gula blommor. Våren är underbart vacker och doftar lika fantastiskt.

På kvällarna går jag ner i källaren och sätter upp den nya vävstolen. Oj så stor den är! Och fin! Det ska bli så kul att testa den. Långsamt och noggrant för jag över den matt-väv som jag tog ur den gamla vävstolen innan jag monterade ner den.



Idag har vi haft en trevlig eftermiddag hos mamma och pappa. Här är några rosakantade blommor i deras trädgård. När vi åkte hem fick vi med oss några plantor. Så nu finns några till att gräva ner på lämplig plats. Härligt!





torsdag 10 maj 2018

Lika knasig som jag

Jag ska byta ut en vävstol mot en annan. Jag är så spänd på att få in den nya och börja testa den. Men först måste den påbörjade mattan bli klar. Så därför har jag vävt mycket mer än jag normalt sett gör när det är vår och vackra, sköna dagar. Idag blev jag klar med mattan så jag kunde klippa ner den. Sen satt jag i solen och knöt frans. Jag har också börjat "klä av" den gamla vävstolen så att den kan monteras ner och snart ge plats för den nya.

Den gamla kommer inte att bli ved eller köras till tippen. Den får ett helt nytt användningsområde i vår trädgård. Mer om det när det är klart.

Mattan som jag vävt är ytterligare en rutig. Men inte så strikt och organiserad som de tidigare. Nu har jag hållit mig till tre huvudfärger: blått, rött och "ljust". Cirka sex nystan av varje färg har jag blandat ganska vilt.

Medan en väver syns bara några decimeter i taget. Resultatet syns inte riktigt förrän en tagit mattan ur vävstolen och rullat ut den. Lite nyfiken var jag allt när jag la den på gräsmattan och backade ett par steg för att titta. Konstaterade att mattan var lika knasig som jag och lika färgstark. Men ganska fin ändå. Vad tycker du?