Idag jobbade jag bara fyra timmar och kompade resten av dagen. Lika lång tid ägnade jag sedan åt att stycka älg tillsammans med jaktlaget och vår gamle styckarmästare. Det är en ära att få jobba tillsammans med honom och lära lite mer för varje gång. Han har fyllt 88 och har varken styrka eller ork som förr. Men kunskapen är det inget fel på. Och livsglädjen och klurigheten finns också kvar så det blev en trevlig eftermiddag.
Jag är så tacksam för att jag fått ännu ett tillfälle med honom som lärare (eller konsult som han själv sa när han lät mig jobba på och själv vilade sig en stund ibland). Han har ingen brådska så jag känner mig inte stressad utan allt får ta den tid det behöver. Och tid går det åt, både för att jag saknar erfarenheten och måste leta mig fram, och för att jag är så noggrann. Flera gången "inspekterade" han mitt arbete och berömde mig. Det känns väldigt roligt. Men det är ju bara för att han står bredvid och pekar och förklarar som det blir bra. Det är så mycket som jag inte kan, och som jag inte kommer ihåg från en gång till nästa.
Flera andra i jaktlaget var också med. De skar ner många kilo kött till grytbitar och sånt som ska malas till färs. Dessutom var de behjälpliga med att såga genom en del av benen, att hissa när älgen behövde höjas eller sänkas, att servera kaffe och fixa andra saker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar