Hemslöjden i Pukeberg bjöd in till några timmar för linberedning. Vi fick en demonstration av hur redskapen ska användas, inklusive tips och goda råd, och en hel del information om linets historia och skrock kring det.
Sen provade vi på att bereda vårt lin - ett "handmått" i taget. Vi var ett tiotal personer som småpratade och samsades om redskapen. Alla moment skulle göras men inget skulle överarbetas. Här fick jag öva mig i att göra saker "lagom". Det blev en både trevlig, intressant och lärorik förmiddag.
Först bråkar man linet så det bryts på många ställen. De mjuka linfibrerna är följsamma, men den hårda kärnan i strået bryts i småbitar.
 |
| Hemslöjdskonsulenten Thea visar |
Det mesta av dessa småbitar - skärvor - slås bort när man skäktar.
Sen häcklar man i ett antal olika grova häcklor för att kamma bort de korta stråna och bara få det långa rena linet kvar till sist. Det som rensas bort kallas blånor och kan också spinnas och användas till vävning av grova textilier.
 |
| grovhäcklan |
För varje moment blir man av med mer och mer av sitt handmått. Men det som blir kvar blir finare och finare för varje steg. Fascinerande att vi fick så olika färg på vårt lin, trots att de flesta av oss land-rötat det. Nedan är mitt gråa lin i mitten.
När jag åkte hem hade jag arbetat igenom tre handmått och därmed fått fram tre dockor av lång-lin. Resten av mitt lin bråkade jag och skäktade, och räknar med att kunna häckla det hemma.
#1kvmlin #1kvmlin2021
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar