onsdag 7 februari 2018

Dukväv del 1

Med inspiration från en duk min mamma vävt till mig för länge sen ger jag mig nu ikast med att väva stor duk. Jag ska göra två dukar och de ska bli 2,5-3 meter långa och ca 1,20 breda (lite osäkert hur mycket de krymper när det tvättas).


Men som vanligt måste jag förändra och testa nytt:
Jag har bytt färgerna i randningen.
Jag ska väva den dubbelvikt, så att den blir dubbelt så bred när man tar ner den ur vävstolen.
Och jag vet inte än vilket inslag jag kommer att använda; kanske cottolin, tunt lingarn eller grovt lintow. Det valet ska jag göra när jag vävt en provbit och kollat hur det blir.

Det är över 1500 trådar i varpen och för att hantera det åkte jag ner till vävstugan här i närheten för att låna deras stora varpa som är 4 meter i omkrets. Där finns trevliga väverskor som gör att jag känner mig välkommen. Jag tittade på deras vävar - så klart - och fikade ihop med dem när de pausade. Men annars stod jag och varpade. Men det tog mycket längre tid än jag trott. Så när de "tog kväller" och begav sig hemåt var jag långt ifrån färdig. En av dem lånade ut sin nyckel så jag kunde varpa klart. Så jättesnällt!



Ikväll tänkte Jonas och jag dra på varpen på vävstolen. Jag spred ut varptårdarna till rätt bredd och la ner dem i min nya fina redkam. Vilken enorm tidsbesparing gämfört med att förskeda. Förväntansfull på att fortsättningen skulle gå lika bra. Men jag har sällan sett maken till bråkig väv! När vi kommit halvvägs knöt vi varpen runt bröstbommen och sparade resten till en annan dag. Så kan det gå. Om problemen berodde på hanteringen med redkammen eller något annat vet jag inte. Men jag har en plan om saker jag ska förändra innan vi tar oss an fortsättningen.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar