I tisdags var det fettisdagen och då - om inte annars - borde man äta semla
I onsdags var det alla-hjärtans-dag
Av olika anledningar fanns inte energi att fira något av allt detta.
Men ikväll firade vi.
Inte med presenter och överraskningar. Presenter och överraskningar kan minsann vara roligt. Men inte alls nödvändigt. Ingen present i världen kan mäta sig med glädjen över att vi har varandra. Det bästa är att vara tillsammans.
Så vi firade med att laga mat tillsammans, äta och dricka gott, sitta länge vid bordet med ljus och blommor och musik i bakgrunden. Och efteråt njuta dessert och kaffe.
Och dessutom bakade jag semlebullar efter jobbet. Inte ens Jonas orkar någon semla ikväll efter vår middag. Men nu finns det i alla fall bullar att göra semlor av en annan dag.
Sju år! Jag minns tydligt den där kvällen när allt började. Tillsammans är livet fantastisk.
Tack gode Gud som gjort det möjligt, och som är med oss i allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar