torsdag 22 februari 2018

Dukväv del 4: provväven

Innan jag väver dukarna "på riktigt" gjorde jag en bit provväv


Jag slog in några stickor som start för att sprida ut varptrådarna. Och så långt såg det lovande ut för de hamnade på varann i två lager av väv. Precis som tänkt. (puh)


I den vävnota jag tagit mycket idéer från var inslaget oblekt lin 8/1 så det ville jag prova. Den mörka randningen dämpas ju ganska mycket, men de ljusa partierna blir snygga och livfulla.
Sen bytte jag till ett annat lingarn som jag har ganska mycket av men som tydligen inte produceras längre: Marks tissolin. Lite grövre och ruffigare men följsamt att väva med. Snyggt det också. Jag ska nog kolla om jag har någon färg som räcker till en hel duk, för den där kvalitén gillade jag. Men jag kommer inte att välja turkos i den slutliga duken, det var bara i mitt prov.
Den gick dessutom bra att väva utan vävspännare och drog ändå inte ihop sig. Jag tyckte vävspännaren gjorde för grova hål i väven, och dessutom hamnar de ju både i kanten och på mitten eftersom väven är dubbelvikt.
Jag provade också cottolin som inslag men det vill jag inte använda till dukarna, för då drog kanterna in sig mer och mer.


Att väva i två lager var både lätt och svårt.
Själva mittenvecket var ganska lätt att få snyggt med inslag av lingarn.
Inslagen i det undre lagret ser jag inte så det var tur att jag hade ett riktigt bra skäl där. I övre lagret var skälet lite sämre vilket medförde att någon varptråd ibland hamnade fel. Det var förödande för det satte ihop de båda lagren. Jag måste alltså vara noga, för blir det fel är det bara att repa upp.
När jag tog bort vävspännaren minskade risken för felvävning för då kom tyglagren lite längre ifrån varann och det medförde att skälet blev bättre. Hoppas jag kan väva dukarna utan vävspännare, det visar sig så småningom.

Bilden ovan visar hur "viket" ser ut under vävning om man drar ut det lite. Och på bilden under ser man att det blir två lager av tyg.
Jag är helt med på hur det går till rent tekniskt, men faschineras ändå att det funkar i praktiken. Smart tänkt av den som kom på det här!



Efter tvätt såg mitten ut som på bilden ovanför. Visst avviker det en aning från de plant vävda delarna, men inte så det stör. Och alternativet skulle vara att väva två "halva" dukar och sy ihop dem, och den skarven skulle också synts. Så det här blir bra. Även där det inte såg så snyggt ut under vävning rätade mycket till sig under tvätt vilket var en överaskning.
Dessutom försvann märkena efter vävspännaren ganska mycket när jag tvättade tyget. Också bra att veta.


Innan tvätt mätte jag upp 10x10 cm i de olika inslagen och märkte upp för att vet hur mycket det krymper. Alla kvalitéerna krympte ungefär lika mycket (eller lika lite) ca 5 mm per dm, både på bredden och längden. Det är bra att veta så jag väver lagom mycket till varje duk.

Övriga inlägg om denna väv:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar