Den där natten blev det nog aldrig riktigt mörkt. Trots att månen inte var helt full lyste den ändå väldigt starkt från en helt klar himmel.
Det var älgarnas natt på Markalyckan. Två vuxna älgar var där både när jag smög mig upp i jakttornet i skymningen, och när jag åkte därifrån ett par timmar senare. Kvällen var så tyst och så stilla att jag hörde gräset gå av när de gick där och betade cirka hundra meter ifrån mig. "Gick och betade" är inte en exakt beskrivning - gräset var ännu ganska kort och älgarna stora, de måste ligga på knä med frambenen för att komma åt att äta. En väldigt speciell upplevelse att ha dem så nära, så länge. Det är majestätiska djur.
Det var förresten inte bara på Markalyckan som älgar åt av det frodiga gräset. När jag körde ut i skogen såg jag två andra älgar. De var precis utanför Tvåkulleåkern, så de var knappt en kilometer längre bort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar