Spår i snön

Underbart vacker vinterdag. Så kallt på morgonen att det inte blev någon jakt. Fram på dagen var det bara några minusgrader. Vi tog en promenad häromkring och såg många spår av skogens vilda invånare. 

Det fanns spår i alla storlekar.
Från bjässiga älgspår, på ett ställe såg det ut att ha varit tre älgar i sällskap,
via vildsvinsspår i många olika storlekar,
och rådjursspår på massor av ställen,
till  små, små spår som vi funderade vad det kunde vara. Något med svans, kanske en mus eller liten råtta

Vi ser ju inte djuren så ofta (särskilt inte älg) men att se spåren så här påminner en om hur många det finns som håller till i vår närhet.

Snö!

Snön vräker ner och hela världen går i tusen nyanser av vitt, ja och grått också. Och så blåser det rejält. Jag antar att en del träd och grenar bryts i detta väder. Katterna verkar inte förtjusta och har fått tillgång till hela stallet just nu. 

Efter jobbet gick jag ut och drog nytta av snön på två sätt. 

Jag öste in en hel del snö och täckte de plantor som finns i växthuset. Mest för att tillföra fukt, men det kan säkert ge lite skydd också att packas in i ett lager lätt och fluffig snö.

Jag kånkade ut våra två stora mattor för att tvätta dem i snön, eller i alla fall fräscha upp dem. Det tog en god stund och var bitvis lite tungt arbete men jag är glad att det blev gjort. Nu ska jag bara dammsuga golvet och låta mattorna torka till lite innan jag lägger tillbaka dem. 

Poncho

Nu är de klara - mina två ponchos i öglemohair - och jag är riktigt nöjd med dem. Jag köpte både garnet och beskrivningen så detta är ingen egen design och får därför ingen tydlig beskrivning här.

Jag tänkte att garnet kanske skulle vara lite svårarbetat eftersom det är så buckligt. Men det var väldigt trevligt att jobba med. Det gick bra att varpa och dra på. Vävningen gick fort och lätt och monteringen var enkel. Och så var min garderob utökad med två varma, mjuka och snygga ponchos.

Men som vanligt kunde jag inte helt hålla mig till det föreslagna mönstret. Redan under vävningen funderade jag lite på en luva till den ena ponchon. När jag vävt de fyra tygstyckena som behövdes fanns det lite varp kvar och jag lyckades få ut tjugo centimeter till med det blå inslaget. Det är jag väldigt glad för, för den lilla biten räckte visserligen inte till någon luva, men väl till en krage. I ursprungsmönstret är det relativt vidlyftig urringning men jag ville gärna få upp den lite mer runt nacken. Jag klippte min lilla bit i två halvor som jag fållade och satte fast. Jag la dem omlott där fram och avslutade det hela med en knapp. Jag gillar verkligen den röda. Men den blå är faktiskt snäppet snyggare. Jag är mycket nöjd med resultatet, och riktigt stolt över min del av designen. 

Framsidan

Nacken

Pärlknut

Många vävnader avslutas med frans som hålls samman med pärlknut. Ibland är det sträv mattvarp som ska knytas jättehårt. Men idag var det mjukt mohair-garn så det gjorde inte ont i fingrarna den här gången. Det svåraste var istället att garnet var svart men med bra belysning fixade det sig. 

Nu är mina två ponchos egentligen klara. Men den ena ska jag prova att göra en krage på av den sista lilla snutten jag vävde. Så riktigt klart är det ju inte. Och jag ska fota dem i dagsljus innan jag visar dem. 

Redan?!

Se vad jag fann! Tätt tryckta mot muren i söderläge blommade de första snödropparna. 

Det började med att jag fick syn på en liten röd rabarberknopp långt nere i fjolårsresterna. 

Nyfiket gick jag vidare till mina älskade snöklockor och minsann hade de också vaknar och stack upp ur marken med nya skott. 

Det finns hopp!

Ståndskall

På jakten idag hade vi besök av älghund (med husse). Det blev därför en annorlunda jakt än vår vanliga och vi fick en fantastisk dag. 

Vi var nio passkyttar utposterade längs ytterkanterna på vår huvudsakliga mark. Hunden hittade nästan genast älg - en ko med stor och fin kalv. Flera gånger fick hunden stopp på älgarna men varje gång hundföraren försökte smyga sig på så gick det loss och drog vidare. Hela tiden rörde sig djuren inne på vår mark och faktiskt kom drevet nära oss alla. Varenda en av oss som var med fick alltså "närkontakt" minst en gång, och anledning att hoppas på skottläge. Riktigt roligt. Men tyvärr slutade jakten med ett bomskott och att älgarna lämnade vår mark så vi fick inte någon önskad utdelning. 

En dag som gav mersmak. Hoppas vi kan göra det snart igen.

Evighetsväven

Nu har jag klippt ner min "evighetsväv". Det har varit en fantastisk väv för jag har kunnat göra så vitt skilda saker på den bara genom att byta kvalité och tjocklek på inslaget. Vad ska jag sätta upp för att ersätta den väven?!

Ursprunget till väven är inspirerat från riksvävarnas "månadens väv" för juni 2010. Så solvning, trampuppknytning och trampordning kommer därifrån. Bredden bestämdes av de bordstabletter som jag började med. Kvalitén på varpen valdes ur det lager av garn jag hade och blev därför cottolin och en lite mörkare rand med lin. 

Men varför jag satte upp en så tät väv vet jag inte. Det var nog mest en chansning. Och det har ju bevisligen funkat bra eftersom jag gladeligen vävt så mycket på den. Det är två trådar i både solv och rör, och skeden jag använt är en 60-sked. 

Jag undrar om det kanske var 20 meter varp jag satte upp. Jag är inte säker, men den har i alla fall räckt till mycket:

• många tabletter i olika färgkombinationer
• den vackra kudden på temat "dynor och skärvor"
• två julkuddar med tomte på
• en liten väska och en stor kasse
• ett stolsskydd
• ett möbeltyg
• ett tyg som jag hoppas kunna sy ett plagg av, en kjol eller jacka

Inslaget har varit cottolin, lintow, mattullgarn, entrådigt ullgarn och så inplock och ryaknutar av tvåtrådigt ullgarn och av obehandlade lockar av fårull.

Fel djur och/eller fel tid

På sistone har jag tillbringat det mesta av min lediga tid i vävstugan. Men ikväll tänkte jag sitta i skogen. Bara att köra dit var ett äventyr i sig. Vi har vinterväglag med packad snö på de mindre vägarna. Ikväll regnade det. Och temperaturen var på nollan. Skapligt halt alltså. Dessutom var det dimma så sikten var dålig. Jag körde därför långsamt och försiktigt. Det tog sin tid att komma dit jag skulle men det gick bra. 

Flera dagar i följd har två vildsvin kommit till åteln ganska tidigt på kvällen och jag hoppades det skulle bli så även ikväll. Jag var på plats tidigt och tänkte inte sitta så jättesent.

Efter bara en stund hörde jag tydligt ljudet av steg i snön och tänkte att vildsvinen var på gång. Men när stegen kom närmare insåg jag att det inte var gris (jag hoppades att det inte var gris för i så fall var det en i monster-storlek) utan måste vara älg. Och mycket riktigt så dök det upp en älgko med kalv. 

Jag tittade på dem i nattsiktet och tog några bilder. I över en och en halv timme (!) hölls de på den öppna ytan framför mig. De skickade länge på saltstenen, betade sly och rörde sig lite fram och tillbaka. Jag skymtade dem ofta mot den vita snön och hörde dem emellanåt när isen och snön krasade under deras klövar.

Lite retfulla var de allt som gick där så länge. Vi har älgkalv kvar på tilldelningen och jag hade skottläge hur många gånger som helst. Men det är inte tillåtet att skjuta älg efter att solen gått ner så det var bara att snällt avstå.

Till slut drog de sig bortåt. Jag satt kvar en stund och väntade.  Regnet fyllde skogen med prassel och droppande. Ibland tyckte jag det lät som djur. Men inga grisar syntes till. Inte ens haren och rådjuren som brukar hänga på åteln varenda kväll. Det var väl älgarna som hade "bokat" platsen ikväll. 

Den fuktiga kylan gjorde sig alltmer påmind på ett obehagligt sätt och jag satt och tänkte på min sköna säng. Snart dags att plocka ihop och bege sig hem. Bara en liten stund till.

Jag hade precis lagom kommit hem när det började droppa in bilder från åtelkameran. Det var vildsvin på plats. 😜

Snart slut

Allting har ett slut. Även det jag kallat för en "evighetsväv" för att jag haft den uppe i flera år och vävt massor av olika saker på den. Nu anar jag slutet för nu har jag kommit till sista varvet på garnbommen. Och även väven till ponchos i angoramohair börjar bli på upphällningen. Den har gått rasande snabbt att väva. Dags att börja drömma och planera för nya vävar alltså.

 

Uggleholk

Vi hör ofta ugglor på kvällar och nätter här hemma. Kattugglans ljud har vi lärt oss känna igen. Jonas har byggt en holk anpassad för just kattugglor. Den har fyrkantigt ingångshål, "inredning" i form av spån och stegpinnar på insidan för att kunna klättra upp till hålet. Sen valde han virke så att den blev rödmålad på sidorna och la på ett fint tak. Holken är verkligen stor och vi fick hjälpas åt med att sätta upp den i trädet. Nu syns den från sovrumsfönstret så vi kan ha god koll om vi får hyresgäster i den. Det hoppas vi.

Kung Bore

Vintern skapar så mycket vackert. Både vida, vita vyer och små gnistrande detaljer. Snyggt!

Konstnärlig är bara förnamnet

Min äldsta unge är fantastiskt konstnärlig och kreativ och ägnar sig åt så många olika tekniker och hantverk. Jag måste få berätta och visa en del(!) av det hen gjort de senaste två veckorna.

Det började med att vi fick flera målningar i julklapp, naturmiljöer med skog och hav. Sen gjorde hen två små akvareller med vävstolar till mig. Och flera andra i samma storlek. Och målade julklappar till andra i familjen.

Efter det började pappersvikningen. Jag har gjort ett djur. Hur många K har gjort har jag ingen aning om, men vi har en hel girland av små tranor över fåtöljerna i vardagsrummet. Och jag har några runt min dator på min arbetsplats. 

En liten korg flätade hen av gamla el-band (sådana som finns runt en del hagar)

Mössan jag fick och sjalen som är på gång har jag ju redan skrivit om här

När jag konstaterade att jag behövde något på väggen bakom mig när jag har zoom-möten på jobbet hände det grejer. I all hast virkade hen en liten "påse" att hänga där och sätta olika saker i. Sen hämtade hen stora papper och vek en svala och en sköldpadda så jag kan alternera. Och nån timme senare kom hen upp med en underbar tusch-teckning föreställande vår gård här i Bällsjö. Enormt fin. Den kommer att ramas in (precis som de andra målningarna vi fått) och sättas upp väl synligt.