Blått

Blå var min älsklingsfärg hela min uppväxt och ett bra tag in i vuxen ålder. På senare år har rött blivit min färg. Men jag påminns ibland om mitt blå ursprung.

Jag minns en gång, ett samtal om vilken färg som uppskattades mest. En österrikare sa då "Blau ist nicht nur eine Farbe. Es ist auch ein Zustand." Jag tyckte det var poetiskt sagt. Och jag la in betydelsen att blått inte bara är en färg utan en så viktig färg att det är något man kan känna sig som. Långt senare gjorde jag kopplingen att han kanske menade blue, som blues - melankoli, nedstämdhet och svårmod. Men för mig var blått så mycket mer än det. Blått var Färgen helt enkelt.

Igår hade jag en blå sjal och fick så mycket komplimanger. Annars kände jag mig lite vardaglig med jeans och en mörkblå gammal blus. Men tydligen fick den blå sjalen mig att lyfta för det var många som kommenterade den. Den är en av fem likartade som jag gjorde efter eget huvud för ett par år sedan. Mer bilder och beskrivning finns här

Och häromdagen varpade jag tre nyanser av blå ullgarn som ska bli en trekantig värmande sjal åt mig. Den är visserligen den första jag gör och är lite av ett experiment men jag hoppas verkligen den ska bli bra och användbar.  Jag ser fram emot att få börja väva och se om det funkar som tänkt. Men det är många moment kvar innan jag kan börja väva. Först ska det förskedas, dras på, solvas, skedas igen och knytas både uppåt och neråt och framåt ;) Allting har sin tid. Drömmer redan om när den är klar; att svepa in mig i en värmande och blå ullsjal i gåsöga.