Tio handdukar av lin, vävde jag tidigare i höst. Inslagsgarnet är visserligen lin i alla, men det är lin av olika kvalitét och ursprung. Det skiljer mellan vem som har spunnit garnet, var linet är odlat samt om det är land- eller vattenrötat.
En vävinna (du fattar ordleken väl, en vävande väninna) gav mig det kloka rådet att märka upp dem så att jag även längre fram vet vilken handduk som är vilken. Så därför sitter jag nu och broderar i ena hörnet på dem. Jag sätter dit ett B och en siffra.
Det var inte så smart att använda lingarn till korsstygnen. Garnet slits och blir nött av friktionen som uppstår när jag syr. Dessutom är väven så pass ojämn att jag inte kan räkna trådar utan mera får sätta stygnen "på känsla". Det blir alltså inte så vackert som jag föreställde mig, men det får gå. Det handspunna garnet i väven gör att handdukarna är ganska grova och "ruffiga" så det kanske bara passar in i stilen att mina monogram också blir lite ojämna och skeva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar