I morse dök det upp en sex år gammal bild på min mobil och en hel flod av minnen sköljde över mig. Det var en bild på mina tre barn från begravningen av deras farmor.
Det var så mycket som hände den där dagen. Så många olika känslor som kom till mig tack vare bilden. Glädje och stolthet, sorg och saknad, tacksamhet, ensamhet och gemenskap (är det ens en känsla!?)
Grannen som hjälpte mig med startkablar på morgonen. Bilfärd i ensamhet. Återseendets glädje många gånger om: gamla bekanta och släktingar till ex-maken. Skratt, kramar och stolthet med mina barn och deras kusiner. Vårvärme.
Jag är så tacksam för påminnelsen jag fick.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar