Jag har bestämt mig för att skiljas från Veronica. Hon har varit min vän i över tio är. Pålitlig, stabil, tålmodig men också redo för äventyr närhelst jag velat. Vi har upplevt många ljuvliga solskensdagar tillsammans, men också en och annan störtskur. Vi har forsat fram i högt tempo eller tuffat på lite långsamt och njutit av omgivningarna. Ett par gånger har vi råkat lite illa ut, nästan alltid beroende på mig, men efter lite hjälp och service har vi gett oss iväg igen. Åh så mycket underbart jag upplevt tillsammans med henne!! Fatta att det är sorg att ta farväl!
Men allting har sin tid. Vi har inte längre tillgång till skärgården på samma sätt som förut, när stugan i Koviksnäs var utgångspunkten för våra utflykter. Nu är vi hänvisade till stugan i Sallanders hage. Det är inga fel på den stugan. Men det finns ingen skärgård. Och i och med det har jag tappat lusten att utforska nya vikar, öar, sund och hobbar. Så hon har legat på land både förra sommaren och den här.
Bättre att jag säljer henne till någon som kan fortsätta ha glädje av henne, så att hon åter får känna vatten under kölen, fartvinden längs relingen och vattenstänket i fören.
Veronica - en Askeladden 460 med 40hk Evinrudemotor - den bästa båten man kan ha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar