Fusk!

I år sammanfaller julafton med fjärde advent. Det innebär att vi bara har tre veckor i advent. Och det är synd. Jag uppskattar de där veckorna av väntan och förberedelse. 

Så i år har jag bestämt att vi får fuska. Vi tänder adventsljusen inför söndagen. Alltså: under veckan fram till första advent är det okej att tända det första ljuset. Och likadant kommande veckor. På så vis kan vi faktiskt få njuta i fyra veckor, och även hinna med det fjärde ljuset. 

Jag har förstått att det finns en nytt ord: "novent". Det handlar om tiden före advent, och som kan fyllas av förberedelser, mys och pynt. Och av tända ljus. Kanske ska jag satsa på det ett annat år.  

Tomteverkstad

I förra årets paketlek fick jag en tomte i "byggsats". En liten låda med skägg, en kula till näsa, bitar av filt, fyll samt nål och tråd. Och så en beskrivning hur man skulle göra. Nu har jag ägnat ett par kvällar åt att pyssla med detta.

Mönster

Häromdagen provade jag en kjol som jag inte köpte. Men tyget tilltalade mig så pass att jag tog en bild för att kunna använda som inspiration för en väv i framtiden

 

Amaryllis

Amaryllis är en av mina (många) favoritblommor. De är så maffiga i sin storlek och krispiga på nära håll, och så finns de i så många vackra färger. I år har jag köpt mig en "dubbel" vit. Ser fram emot att få se hur den ser ut utslagen.

Jag sparar alla överblommade amaryllislökar, låter dem stå i ett fönster och vattnar dem. Sen brukar jag bara plantera om dem och hoppas på det bästa, men sällan få dem att blomma om. 

Idag läste jag mig till att de vill ha en köldperiod på ca sex veckor för att fatta att det är dags att börja om, och sen behöver de värme för att trigga starten. Så nu finns alla våra lökar i en papperspåse i matkällaren där det är kallt men frostfritt. Nån gång mellan trettonhelgen och tjugondag knut, ska jag ta fram dem och försöka väcka dem. Kanske kan jag då få blomning sex veckor senare. Alltså i mars nån gång. Det skulle passa bra för mars är den tid jag tycker är tyngst.

En av mina lökar har stått relativt kallt så jag chansar på att det går att få igång den nu. Jag satte den över ett glas med ljummet vatten. Några av rötterna nådde ner i vattnet, men själva löken var ovanför. Imorgon ska jag plantera den, vattna igenom jorden och ställa krukan varmt (på ett element). Och så ska den få en pappersstrut över sig så det blir lite mörkare på lökens överkant. 

Jag återkommer med rapport om hur det går.

Lånad värme

Idag har vi styckat en älgkalv. Tack och lov kunde vi låna grannarnas verkstad. Igårkväll hängde vi in älgen där så den slapp bli djupfryst under den natten. Och för oss var det enormt mycket bättre att hålla till där och stycka, än i vårt helt ouppvärmda lada.  

Alltför kallt

Idag hade vi vildsvinsjakt ihop med grannjaktlaget. Vacker morgon med små, små snöfnyk i luften. Men en isande nordanvind gjorde att det blev alldeles för kallt för mig. Efter ett par tre timmar hade jag ingen känsel i fingrarna och fötterna var så kalla att det gjorde ont. Jag fick helt enkelt ge upp och åka hem för att tina upp.

 

Morgonljus i Karlskrona

Ett par dagars konferens i Karlskrona bjöd självklart på havsutsikt. Särskilt vackert när solen stod lågt på morgonen. 

Iväg

Jobbdagar på konferens i Karlskrona. Ikt-kollegor från hela vårt universitet. Vi har det bra. Diskuterar gemensamma frågor, och delar med oss av tankar, erfarenheter och klokskap. Äter gott. Uppskattar särskilt mycket att få umgås med en kollega och vän, som varit tjänstledig ett halvår men nu är tillbaka.  

Strömavbrott

Trots att vi bor långt ute på vischan - enligt vissa vid världens ände - är det högst sällsynt att vi drabbas av strömavbrott. Och när det händer är det kortvarigt, på bara några minuter. 

En enda gång har vi varit strömlösa några timmar. Det var under en storm den första hösten vi bodde här i byn. 

Nu är andra gången det händer. Det blåser rejält. Men inte extremt. Och nu har strömmen gått i ett ganska stort område. Det har varit mörkt nån halvtimme nu och prognosen är att det ska vara avhjälpt runt midnatt. I så fall blir det tre-fyra timmar.  

Det går bra. Vi har både stearinljus och pannlampor. Och powerbanks till mobilerna. Största bekymret är att vattenpumpen går på el

Resultatet

 

Så här blev vår nya design: adventsljusstaken.

Stöpt i ett stycke och står för sig själv. Jättenöjd.
Sådana här skulle nog gå att sälja på en julmarknad, eller vad tror du?!

Ljusstöpning

Jonas och jag fick en jättetrevlig dag tillsammans med mamma. Vi stöpte ljus i köket. Inte jättemånga men några. Bara för att det är fint att hålla traditionerna vid liv. Och så gjorde vi två specialare: adventsljus med putsnät i botten som de förhoppningsvis kan stå på. Det ser ut som taket på ett pepparkakshus. Ganska gulligt. 

Tyvärr var pappa krasslig och kunde inte vara med. 

Tjurkalv

En stor fin älgkalv föll under vår jakt igår efter ett duktigt arbete av hunden. Den kom i sällskap av en ko, en tjur och ytterligare en kalv. Kanske var det dem jag skymtade förra helgen. Allt gick bra och nu hänger den på vår loge. Slaktvikt på drygt 70 kg

 

foto: Peter Andersson

Beta i gott sällskap

Jodå - betan var inte bara jättestor, den var också jättegod. Inte det minsta träig eller trist. Idag åt vi en liten bit av den, tillagad så här:

Kokt beta 
Torr-rostade solroskärnor
Färsk basilika 
En fjärdedels fetaost
En bit cheddarost
Allt detta delades i mindre bitar och lades i en form.
Jag ringlade någon matsked honung över, och lika mycket olivolja 
Ställde in den i ugnen på varmluft och grill, en ganska kort stund tills ostarna börjat smälta.

Det blev ett ljuvligt tillbehör till dagens mat (som var "hemodlad" tupp och pasta)

Beta i jätteformat

Jag skördade de sista rotfrukterna häromdagen. Morötter och betor i olika färger och storlekar. En beta slog alla rekord - den vägde över två kilo. 

Jag har funderat på vad jag skulle göra med jättebetan. Den var helt oäten och alldeles fin inuti. Till slut bestämde mig för att koka den. Öste på med en massa kryddor i kokvattnet: salt, vitpepparkorn, lagerblad, torkad persilja, lök och chili, och så ett uns socker. Visar den sig vara för träig så får hönsen den.  

Mina handdukar i lin

Så här ser de ut. Alla mina handdukar jag gjort i lin under hösten.

Det oblekta i varpen är köpt från Växbo lin i grovleken 16/1. Randen i orange var ett lingarn i samma grovlek som jag hade hemma, och ytterkanternas orange är tre trådar bomullsgarn eftersom de yttersta trådarna utsätts för mer slitage än de andra. Jag har använt en 50-sked med två trådar per rör. Storleken på handdukarna är knappt 60 cm brett och ca 1 m långt (utom den sista som blev kortare). Hanken är gjord i samma material som varpen. Och monogrammet är sytt med lingarnet i orange.

Men mina handdukar är ändå olika eftersom det är olika kvalité på linet som använts till inslag. Och det är därför jag har numrerat dem, så att jag senare ska veta vilken som är vilken. 

De fyra första är vävda med det lin jag odlat här hemma och själv berett samt spunnit. Mäkta stolt över detta resultat. Nr 2 är odlat 2021 och landrötat, de övriga tre är 2022 års lin som jag vattenrötade. Nr 1 och 3 är väldigt lika, men nr 4 är vävd i kypert.

Någon annan hade spunnit väldigt grovt garn av bara blånor med mycket vedämnen kvar. Det blev bara en liten remsa som jag delade på mitten och som nog kan tjänstgöra som disktrasor.

Till nr 6 och 7 har jag spunnit garnet. Det är blandat av mitt hemodlade, och lin som någon annan odlat och förberett. Nr 6 har rätt breda ränder och nr 7 är bara randig i ena änden. En randning inspirerad av fibonacci-talen.

De här tre har jag inte spunnit garnet till. Nr 8 är handspunnet, och jag la in en bred orange rand i ena änden av handduken. Nr 9 är ett blekt, ganska grovt garn som är ganska ojämnt. Men jag är ändå inte säker på om det är handspunnet - jag har en så stor kon av garnet. Den fick också en orange rand. Nr 10 har bred orange rand i båda ändar och mellan dem är den "persienn-randig". Ett begrepp som vännen E hittat på. Inslagsgarnet är samma köpegarn som i varpen. 

Den sista lilla "halva" handduken är en salig blandning av olika handspunna garner. Tror att jag kommer att använda den som "fothandduk" på golvet utanför duschen. 

Seeds of beauty

Fin kväll med vårt Oriflame-gäng hemma hos Cia. Gott fika, titt på periodens nyheter och många glada skratt. Huvudpunkten var den lärorika genomgången när Cia lade makeup på vackra Lena. 

Gillar du också Oriflames hudvård, makeup och andra accessoarer? Kika gärna in i min webshop eller gå med i vårt show-room på fb och låt dig inspireras. Välkommen!

Stränggarn

Sträng-garn som inslag när jag väver väskor. Det var en tanke som slog mig och måste provas. Varför har jag inte tänkt på det förut?! Det blev ju superbra: kraftigare än när jag använt ullgarn, och jämnare än när jag använt mattrasor. Nu har jag lust att genast göra många väskor i den här kvalitén. 

Fin höstdag i jaktskogen

Vi hade en fin dag i jaktskogen. Nästan vindstilla. Ibland försökte solen tränga igenom, och ibland tjocknade dimman. Det var väldigt vackert.

Dessutom fanns flera älgar i såten. Jag satt i Jims torn, som är ett ganska högt torn i en kraftledningsgata. Plötsligt fick jag se flera älgar komma i trav åt mitt håll. De kom precis innanför skogskanten. Tre eller fyra stycken. Jag tog ett djupt andetag. Riktade bössan, osäkrade och väntade på att de skulle komma i skottläge. Men det gjorde de aldrig. De svängde av in mot skogen och försvann ifrån mig. 

Glad att jag fick se dem. Första gången jag osäkrade för älg.  

Innan vi lämnade skogen reste vi upp ett nytt torn som får heta "solstolen" eftersom placeringen gör att den kommer att få både morgonsol och eftermiddagssol.

Squashlingar

Det blev namnet på den nya maträtt som jag hittade på och lagade idag. Riktigt gott.

Ingredienser:

• 1 stor squash 
• 1 gul lök
• 1 röd lök
• ½ vitlök
• 8 blad av svartkål (grönkål)
• 1 bifftomat
• 4 dl riven parmesanost
• 3 ägg
• 3 dl grädde
• salt, peppar, soja samt matfett att steka i

Gör så här:
Skala squashen och skär den i centimetertjocka skivor. Ta bort kärnhuset och lägg ringarna på en handduk. Salta lätt för att dra ut en del av vätskan. Torka sedan ringarna och stek dem tills de mjuknar och får lite färg. Lägg ut dem i en långpanna eller annan form.

Skala och hacka lökarna. Ta bort stammen från kålen och skär i mindre bitar. Tärna tomaten. Fräs löken i matfett i en tjockbottnad kastrull. Tillsätt pressad vitlök, kål och tomat och låt det puttra ihop en stund. Krydda med salt, peppar och soja. Jag hade också torkat svamppulver. Fördela röran i ringarna. 

Vispa ihop ägg och grädde. Häll i formen. Täck med riven parmesan.

Grädda i ugnen med både grill och varmluft i 200 grader. Det tar bara några minuter innan rätten att stannat och fått lite färg.

Servera istället för pasta eller potatis.

Det skulle bli fint att grädda dem i små portionspajformar. Kanske som förrätt. Och jag är säker på att knaperstekt bacon skulle passa bra i röran om man så vill.

Note to self: baka inte rulltårta

Efter gårdagens lite uppgivna inlägg bestämde jag mig för att minsann göra något denna kväll. Jag skulle baka. Av oklar anledning bestämde jag mig för att göra en drömrulltårta, en sån där med choklad i sockerkakan och med smörkräm som fyllning. Jag borde vetat bättre. Rulltårta är sannerligen inte min grej och det bevisade sig även denna gång. 

• bakplåtspapperet ville inte släppa utan tog med sig det yttersta lagret på sockerkakan.
• smörkrämen blev så hård att den bara hjälpligt gick att bre ut på kakan
• när jag rullade ihop den blev det snett så i ena änden blev det bara yttersta lagret av kakan
• när man väl skurit en bit så föll den sönder i sina beståndsdelar och var rätt svåräten

Jo, visst. Den smakade bra.

Och de torra havrekakorna både smakade och såg ut som de skulle.

Men den här kvällen var jag ingen mästerbagare...

November

Jag tycker det känns tungt och trögt. Får inget gjort när jag kommer från jobbet utan landar i en fåtölj med korsord eller slösurfande. Fast det finns roligare saker jag kunde göra. 

Men jag skyller på november. Det är grått ute de flesta dagar och dessutom är dagarna så korta. Det är svårt att komma igång när en kommer från jobbet eftersom det redan är kväll

Jag menar inte att klaga. Och det här gäller ju oss alla, så det är mer ett konstaterande. Och något att skylla på.

Saker jag skulle vilja göra:

• göra fint inne med ljus och textil
• baka
• fålla och namna klart handdukar
• organisera i vävstugan och sätta upp en ny väv
• sätta lökar som ska gro till våren
• och en hel del annat...

Broderar

Tio handdukar av lin, vävde jag tidigare i höst. Inslagsgarnet är visserligen lin i alla, men det är lin av olika kvalitét och ursprung. Det skiljer mellan vem som har spunnit garnet, var linet är odlat samt om det är land- eller vattenrötat. 

En vävinna (du fattar ordleken väl, en vävande väninna) gav mig det kloka rådet att märka upp dem så att jag även längre fram vet vilken handduk som är vilken. Så därför sitter jag nu och broderar i ena hörnet på dem. Jag sätter dit ett B och en siffra.

Det var inte så smart att använda lingarn till korsstygnen. Garnet slits och blir nött av friktionen som uppstår när jag syr. Dessutom är väven så pass ojämn att jag inte kan räkna trådar utan mera får sätta stygnen "på känsla". Det blir alltså inte så vackert som jag föreställde mig, men det får gå. Det handspunna garnet i väven gör att handdukarna är ganska grova och "ruffiga" så det kanske bara passar in i stilen att mina monogram också blir lite ojämna och skeva. 

Röd väv

Jag har varpat en väv till mamma. Det ska bli handdukar i varma röda toner. Jag tog även med en låda restgarner att använda som inslag. Ser ut som rena godisasken!

En lång historia

Provväven hag gjort utifrån Judits vävar är nu klar och nerklippt. Det blev sisådär fyra meter och består av 51 olika mönster-exempel, varav de flesta är riktigt fina. 

Jag satte upp en cottolinvarp och använde en 50-sked med två trådar i rör. Halva bredden hade en tråd i solv och den andra halvan hade två trådar i solv. Det sistnämnda blev snyggast. Den är solvad rakt genomgående på åtta skaft och till de flesta proverna användes åtta trampor. Som inslag har jag använt ullgarn (med något undantag) och har valt färger för att lite stämma överens med Judits färger. Mönstren syns mycket bättre på min remsa än på originalet, för där är allt så smått och med så tunt garn.

Det har varit kul att göra den här provremsan och jag hoppas kunna använda någon av de vackra bindningarna längre fram. Men just nu är jag ganska klar med Judits vävar och tar en paus från dem. 

Allt jag skrivit om Judits vävar kan du hitta här: http://blogg.gillsjo.se/search/label/Judit

Allhelgona

Mina föräldrar och jag fick en synnerligen fin eftermiddag tillsammans. 

Först åkte vi till kyrkogården i Mönsterås för att besöka farmors och farfars grav. Den finns i ett gammalt område som är helt belagt av grus, och där det inte går att köra med varken rullstol eller rullator. Men pappa kämpade på med hjälp av kryckor trots att han inte använt dem på flera månader. 

Innan vi lämnade kyrkogården gick vi in i det nyrenoverade gravkapellet som var så vackert. Notera golvet som förstärker byggnadens åttakantiga form. 

Sen körde vi till Älghults kyrkogård där det finns flera gravar att besöka. Först mormors och morfars förstås. Men också ett par andra nära släktingar och så två släktgravar. 

Sen avslutade vi med fika vid köksbordet hemma hos mamma innan jag skjutsade tillbaka pappa till hans boende. 

Det blev alltså ganska mycket bilkörande för min del och när jag kom hem var jag ganska trött. Men jag är mycket glad över den här dagen. Vi hade så trevligt hela tiden och småpratade hela vägen. Det kändes bra att tända ljus på alla gravar tillsammans med mamma och pappa.