torsdag 25 juli 2019

Ull, plast och gummi

Nu är det slutvävt i min vävstuga i källaren. Alla tre vävstolarna är nedmonterade och vävgarnerna nerpackade i lådor. Redo för flytt om ett par månader.

Det sista jag vävde klart var en knasig (nu igen) grej.
Jag har funderat en del på att göra sittunderlag i  material som inte suger åt sig fukt underifrån och med ryaknutar i ull på översidan. De tidigare jag gjort har ju haft vanliga mattrasor i botten, men eftersom de är tänkta att användas utomhus i varierande väder kan det ju bli onödigt blött. Samtidigt ville jag använda något som redan fanns hemma - återbruk är bättre än att köpa nytt.
När vi monterade växthuset för flera år sedan blev det en hel del tätningslist över för vi visste inte var den var tänkt att användas. Sen dess har den legat och skräpat. Tunn och smidig.
Men det skulle inte räcka med den, för jag ville väva ner hela den lilla varpsnutt som var kvar. En rejäl rulle med rött plastsnöre blev lösningen. Inte en aning om var den kommer ifrån, kanske har den kommit med bland "tillbehören" när jag köpt begagnade vävstolar.
Jag vävde tills både varpen, tätningslisten och den tvättade ullen tog slut. Det blev ett sittunderlag för två, lämpligt för en bänk eller så.


Närbild baksidan



Här kan du läsa om tidigare sittunderlag: jag väver ett får och flera fina fällar färdiga

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar