Tungsinnet håller på att knäcka mig. Jag tycker det är tuffare än vanligt. Därför måste jag påminna mig om en massa ljuspunkter och guldkorn. För de finns här parallellt med mörkret.
Alltså, nu vänder jag mig om, vänder mig mot ljuset, så mörkret hamnar bakom mig.
Så vad ser jag på den ljusa sidan?
Elden i kaminen värmer gott, kanske extra mycket när man kommer in från en blåsig och regnig januarikväll. Och kaffet i min mugg är så gott. En trivsam podd pratar på i bakgrunden. Kvällen är alltså god på flera sätt.
På köksbordet står vackra tulpaner som Jonas köpte häromdagen. Och fortfarande finns det ett par stänglar kvar som ska slå ut på julens amaryllisar. I stora fönstret mot gatan, är det som vanligt fullt av blommande orkideer. Och häromdagen såg jag årets första snödroppar i en södersluttning.
Just idag känns min skadade axel lite bättre än igår. Om det är en tillfällig förbättring bara idag, eller ett steg i rätt riktning i det långa perspektivet, vet jag självklart inte. Men jag försöker att inte fundera på det utan bara glädjas över hur det känns idag. Idag är jag starkare och stadigare i axeln. Äntligen!
Hjärtat är just ikväll uppfyllt av värme och berättelser efter en bokkväll på Dillbergs bokhandel i Kalmar. Där lyssnade jag till ett par av dem som ligger bakom boken "Ölänningar", som innehåller vackra foton och trevliga historier från Öland. En av författarna är en tidigare elev till mig. Det är lite roligt att kunna följa honom på avstånd. Nu var det dags för andra utgåvan av boken, och efter att ha lyssnat på deras bokprat föll jag (såklart) för frestelsen och köpte boken. Och så passade jag på att köpa Dick Harrisons bok "Kalmars historia". Så nu har jag två stora intressanta böcker, med lokal anknytning. Kanske ska stänga datorn för ikväll och öppna en bok istället...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar