måndag 22 januari 2018

Rutiga sängmattor

Nej de ska inte ligga på sängarna sen. Bara nu för fotografering

Nu är de klara och har kommit på plats. Nya sängmattor till vårt nyfixade sovrum (nåja, det har gått ett halvår sen vi blev klara, men ändå).

Färgerna är valda för att harmoniera med de som finns i fototapeten. I den högra mattan ljusblå som vattenblänket, i den vänstra ljus beige som den döda trädstammen. Mörkgrönt för skogen. Den mönstrade trasan lyfter inte någon specifik del i tapeten, men passar ändå på något sätt. Står kanske för de blommor och glada färger man vet finns i den där miljön, även om de inte syns på bilden.



Tekniken är solvad taqueté: åtta skaft, sex trampor. Ingen komplicerad trampordning. En trampa för varje trasa och när man lagt in alla tre slår man ihop dem alla samtidigt. Då sköter solvningen att en hamnar överst, en underst och en emellan. Det blir alltså en tredubbeltjock matta. Mjukt och mysigt att stiga ner på på morgonen.

Det som kompicerar vävningen är att det skiljer mycket på invävningen för olika varptrådar. De trådar som famnar alla tre trasorna och gör att mattan som helhet blir i tuskaft går det åt mer av. De trådarna har längre väg att gå än de som sorterar över-mellan-under. När man vävt en stund blir varpen alltså olika spänd, och skillnaden blir större och större hela tiden. Någon tipsade mig om att man borde ha dubbla garnbommar när man använder en sån här teknik. Men eftersom jag inte har det fick jag hitta på en egen lösning: En gardinstång inträdd innan för de som blir för lösa, och så spännband för att kunna dra ut den mer och mer. Det har funkat rätt bra. Och nu när mattorna är nerklippta är besvären nästan glömda ;)


Jag valde att bandkanta dem istället för att knyta frans. Tänkte att det kunde vara kul med en, för mig, annorlunda avslutning. Och jag blev nöjd.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar