Oplanderad grannsamverkan

Idag hade vi en alldeles fantastisk dag i skogen, på flera sätt. Hög och klar luft, strålande sol och någon grad över nollan.  Jag satt i tornet som heter Willys kurva och njöt av hur vackert det var. Men det var lite kallt att sitta på pass i skogen där solen inte kom åt att värma.

Efter några timmar samlades vi vid jaktkojan för att grilla krov, dricka kaffe och prata. Det lät som om en hund hade ståndskall på fällan precis bakom kojan. Och ganska snart kom jägare från grannlaget för att försöka få tag på sin hund. Deras plan hade varit att jaga vildsvin idag men hunden ställde en ko med två kalvar.

Deras hund jagade alltså älg på våra marker, och vi hade älg kvar på tilldelningen vilket inte de hade. Och idag var sista tillfället för älgjakt.
Nästan enda sättet att få stopp på deras hund, var att skjuta ett djur för den.
Både vi och de var alltså ganska angelägna att komma till skott. Så samarbete var självklart.

Vi skyttar spred ut oss på strategiska ställen och de båda jaktledarna turades om att smyga närmare. Gång på gång flyttade älgarna på sig, men hunden gav sig inte. Och inte vi heller.

De hundar vi har i vårt jaktlag är drivande. Det var kul att vara med om den här typen av jakt, som blir med en ställande hund. Jag stod där på mitt hygge och även om jag inte fick in hundens gps-signal i min pejl så visste jag hela tiden var den fanns, tack vare det idoga skällandet. Den tystnade när älgarna flyttade sig, men så fort den fått stopp på dem skällde den igen.

Till slut hördes två skott och ropet på radion "En kalv ligger".

mjuk mule

Kanonskönt att säsongens älgjakt fick ett sånt avslut. Vi hade ytterligare ett par timmars jobb med att dra ut älgen ur skogen, ta ur och flå den. Men nu hänger den på logen tills det är dags för styckning.

Tyvärr slutade det inte lika snabbt för grannlaget. Hunden som förväntades sluta sitt jobb när ett djur föll, bestämde sig istället för att ställa den kvarvarande kalven (kon hade rusat iväg). När vi var klara med jobbet på logen fick vi besked om att de äntligen - efter närmare sju timmars skällande - fått tag på sin hund.

Slutet gott, allting gott.