Sträng-garn som inslag när jag väver väskor. Det var en tanke som slog mig och måste provas. Varför har jag inte tänkt på det förut?! Det blev ju superbra: kraftigare än när jag använt ullgarn, och jämnare än när jag använt mattrasor. Nu har jag lust att genast göra många väskor i den här kvalitén.
Vi hade en fin dag i jaktskogen. Nästan vindstilla. Ibland försökte solen tränga igenom, och ibland tjocknade dimman. Det var väldigt vackert.
Dessutom fanns flera älgar i såten. Jag satt i Jims torn, som är ett ganska högt torn i en kraftledningsgata. Plötsligt fick jag se flera älgar komma i trav åt mitt håll. De kom precis innanför skogskanten. Tre eller fyra stycken. Jag tog ett djupt andetag. Riktade bössan, osäkrade och väntade på att de skulle komma i skottläge. Men det gjorde de aldrig. De svängde av in mot skogen och försvann ifrån mig.
Glad att jag fick se dem. Första gången jag osäkrade för älg.
Innan vi lämnade skogen reste vi upp ett nytt torn som får heta "solstolen" eftersom placeringen gör att den kommer att få både morgonsol och eftermiddagssol.
Det blev namnet på den nya maträtt som jag hittade på och lagade idag. Riktigt gott.
Ingredienser:
Gör så här:
Skala squashen och skär den i centimetertjocka skivor. Ta bort kärnhuset och lägg ringarna på en handduk. Salta lätt för att dra ut en del av vätskan. Torka sedan ringarna och stek dem tills de mjuknar och får lite färg. Lägg ut dem i en långpanna eller annan form.
Skala och hacka lökarna. Ta bort stammen från kålen och skär i mindre bitar. Tärna tomaten. Fräs löken i matfett i en tjockbottnad kastrull. Tillsätt pressad vitlök, kål och tomat och låt det puttra ihop en stund. Krydda med salt, peppar och soja. Jag hade också torkat svamppulver. Fördela röran i ringarna.
Vispa ihop ägg och grädde. Häll i formen. Täck med riven parmesan.
Grädda i ugnen med både grill och varmluft i 200 grader. Det tar bara några minuter innan rätten att stannat och fått lite färg.
Servera istället för pasta eller potatis.
Det skulle bli fint att grädda dem i små portionspajformar. Kanske som förrätt. Och jag är säker på att knaperstekt bacon skulle passa bra i röran om man så vill.
Efter gårdagens lite uppgivna inlägg bestämde jag mig för att minsann göra något denna kväll. Jag skulle baka. Av oklar anledning bestämde jag mig för att göra en drömrulltårta, en sån där med choklad i sockerkakan och med smörkräm som fyllning. Jag borde vetat bättre. Rulltårta är sannerligen inte min grej och det bevisade sig även denna gång.
Jag tycker det känns tungt och trögt. Får inget gjort när jag kommer från jobbet utan landar i en fåtölj med korsord eller slösurfande. Fast det finns roligare saker jag kunde göra.
Men jag skyller på november. Det är grått ute de flesta dagar och dessutom är dagarna så korta. Det är svårt att komma igång när en kommer från jobbet eftersom det redan är kväll
Jag menar inte att klaga. Och det här gäller ju oss alla, så det är mer ett konstaterande. Och något att skylla på.
Saker jag skulle vilja göra:
Tio handdukar av lin, vävde jag tidigare i höst. Inslagsgarnet är visserligen lin i alla, men det är lin av olika kvalitét och ursprung. Det skiljer mellan vem som har spunnit garnet, var linet är odlat samt om det är land- eller vattenrötat.
En vävinna (du fattar ordleken väl, en vävande väninna) gav mig det kloka rådet att märka upp dem så att jag även längre fram vet vilken handduk som är vilken. Så därför sitter jag nu och broderar i ena hörnet på dem. Jag sätter dit ett B och en siffra.
Det var inte så smart att använda lingarn till korsstygnen. Garnet slits och blir nött av friktionen som uppstår när jag syr. Dessutom är väven så pass ojämn att jag inte kan räkna trådar utan mera får sätta stygnen "på känsla". Det blir alltså inte så vackert som jag föreställde mig, men det får gå. Det handspunna garnet i väven gör att handdukarna är ganska grova och "ruffiga" så det kanske bara passar in i stilen att mina monogram också blir lite ojämna och skeva.
Jag har varpat en väv till mamma. Det ska bli handdukar i varma röda toner. Jag tog även med en låda restgarner att använda som inslag. Ser ut som rena godisasken!
Provväven hag gjort utifrån Judits vävar är nu klar och nerklippt. Det blev sisådär fyra meter och består av 51 olika mönster-exempel, varav de flesta är riktigt fina.
Jag satte upp en cottolinvarp och använde en 50-sked med två trådar i rör. Halva bredden hade en tråd i solv och den andra halvan hade två trådar i solv. Det sistnämnda blev snyggast. Den är solvad rakt genomgående på åtta skaft och till de flesta proverna användes åtta trampor. Som inslag har jag använt ullgarn (med något undantag) och har valt färger för att lite stämma överens med Judits färger. Mönstren syns mycket bättre på min remsa än på originalet, för där är allt så smått och med så tunt garn.
Det har varit kul att göra den här provremsan och jag hoppas kunna använda någon av de vackra bindningarna längre fram. Men just nu är jag ganska klar med Judits vävar och tar en paus från dem.
Mina föräldrar och jag fick en synnerligen fin eftermiddag tillsammans.
Först åkte vi till kyrkogården i Mönsterås för att besöka farmors och farfars grav. Den finns i ett gammalt område som är helt belagt av grus, och där det inte går att köra med varken rullstol eller rullator. Men pappa kämpade på med hjälp av kryckor trots att han inte använt dem på flera månader.
Det blev alltså ganska mycket bilkörande för min del och när jag kom hem var jag ganska trött. Men jag är mycket glad över den här dagen. Vi hade så trevligt hela tiden och småpratade hela vägen. Det kändes bra att tända ljus på alla gravar tillsammans med mamma och pappa.
