Första söndagen i advent. Nu är det tid för ljus. Levande och elektriska. Inne och ute. I hus, kyrkor, butiker och stall. Det är en fin tid.
Just idag var det dessutom knallblå himmel och strålande sol över den gnistrande snön. Hela världen var som ett julkort. Så obeskrivligt vackert i naturen. Vi tog en liten promenad tillsammans och bara njöt och förundrades.
Allt i naturen har fått ett tjockt täcke på sig. Ett täcke att svepa in sig i och vila under.
Nu finns ingen förväntan och inga krav på något.
Nu är det tid att bara vara. Att återhämta sig. Och att samla kraft.
Tystnaden var så påtaglig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar