Det var kav lugnt och bleke över Kalmar sund när vi strosade längs vattnet precis nedanför Ekerum.
Efter nattens regn var himlen ljust grå och solen ville bryta igenom.
Fåglar som flydde undan från oss och en och annan fallande vattendroppe var det enda som rörde sig.
Tyst och stilla - inga människor förutom vi fem.
Stenar i alla storlekar, former och färger.
Vattenytan var vit och smalt ihop med himlen borta vid horisonten. Inne vid strandlinjen försåg den stenar, träd och båtar med exakta spegelbilder.
Och när vi åkte därifrån - en utslagen körsbärsblomma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar