Idag begravdes en av församlingens äldsta medlemmar. Det blev en ljus och vacker begravningsgudstjänst och minnesstund. Det som stod i centrum var tacksamheten över det som varit, vilan i att någon större bär oss, och hoppet om ett evigt liv och ett återseende. Även om jag inte hade någon väldigt nära relation till henne kändes det gott att vara med - att få hedra henne en sista gång här på jorden, att visa de anhöriga att hon var viktig i församlingen, och att få en större bild av vem hon varit.
Efteråt åkte Jonas och jag till Öland och tittade på blåsippor och vitsippor. Vi gick ett par små promenader i den vackra och pånyttfödda naturen. Ibland stannade vi upp för att fotografera. Och ibland för att lyssna på fågelsången: där fanns lärka, bofink och trastar. Vi uppfylldes av tacksamhet över att våren är tillbaka, att vi tagit oss igenom ännu en vinter och att livet återvänder i många avseenden så här års.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar