Kraft

Det är sannerligen olika hur mycket min kraft och ork räcker till för olika dagar.

För bara nån vecka sen var det en dag då jag verkligen kände igen mig från den jag varit förr  - full av energi och lust. När jag kom hem från jobbet bakade jag ca hundra bullar, promenerade med hunden, pratade med grannarna, fixade och donade, var vaken när Jonas kom hem bortåt midnatt. Och kände mig glad och frisk och stark.

Igår kom jag hem gråtfärdig av trötthet, landade i soffan och lämnade den inte förrän jag gick och la mig. Trött, ledsen, orkeslös.

Och då har jag ändå försökt vara rädd om mig, unnat mig vilan, prioriterat vävning, lyssnat på min kropp och anpassat kraven och förväntningarna. Det är i alla fall vad jag försökt göra och trodde att jag lyckades med. Men med tanke på gårdagen känns det som att jag inte lyckats särskilt väl med att hushålla med mina krafter.

Skönt ändå att det var just igår som kraften tog slut, för då fanns inget jag måste klara. Och jag hade Jonas som tog hand om mig.

Idag har varit bättre. Men jag känner mig ömtålig. Kaffe i skogen med jaltlaget för att planera nästa veckas älgjakt. Hackat upp resterande potatis ur landet (och de var jättefina). Vävt en stund. Vanligt plock och fixande. Och så en liten sväng med hunden ikväll. Och alltemellan en stunds vila.

Återstår att se hur morgondagen blir. Och den kommande veckan med semester och många förhoppningar.

Försöker fokusera på att det totalt sett går åt rätt håll. Även om det går långsamt. Även om det är  "två steg framåt och ett tillbaka". Det går åt rätt håll. Jag blir bättre.

Tacksam.