söndag 15 november 2020

I sinom tid

För flera år sedan köpte vi ett gammalt kyrkfönster bara för att det var fint. Sen dess har det stått i ett förråd och vi haft olika idéer om var det skulle placeras och hur det skulle användas, om det skulle förses med spegelglas eller hyllplan. 

Nu har det äntligen fått en plats. Vi har bara tvättat av det och tagit in det i vardagsrummet. Den översta rutan är sprucken, men det får vara, går nog knappast att hitta rätt sorts glas. Ska det bytas måste nog alla rutor bytas och det är inte aktuellt. Nu står fönstret, fastskruvat mot väggen, och är snyggt som det är. Om det blir dess slutliga plats och funktion återstår att se. 

Det gläder mig att vi nu har tagit in det och det slipper stå och skämmas i ett förråd.




fredag 13 november 2020

Tips för trekantig vävning - flera sjalar i samma väv

Eftersom jag gillar att testa och experimentera provade jag att sätta upp varp för fler än en sjal. Här förklarar jag hur jag gjorde. 



Lite kort om att knyta (upp) en knut:



Tips för trekantig vävning - en sjal

Nu vill jag dela med mig av lite tips när det gäller trekantiga sjalar. Jag har gjort några filmer för att visa och berätta. 

Men först: I vävmagasinet nr 1 2017 finns vävnota och beskrivning till trekantiga ullsjalar i gåsögon. 






tisdag 10 november 2020

Sorg och tröst

År 2020 och corona-pandemin drar fram över världen och sprider både sjukdom och död men också oro, rädsla och avstånd mellan människor. Parallellt med det pågår ju allt annat hemskt "som vanligt"; med krig, orättvisor och klimatförstörelse. 

Jag är ju en sån som brukar vara hoppfull och hålla fokus på det goda. Men...

Igår dog en god vän och tidigare kollega.
Cancer är ett skit!
Hon hade länge kämpat mot den, men nu var det slut. 

Idag vilar sorgen tung över mig.
Jag tog en promenad i naturen. 
Himlen var grå
Luften var nästan alldeles stilla.
En svag, svag vindfläkt fick de sista löven att tappa taget och singla ner runt omkring mig.
En fågel prasslade inne i skogen.
En gammal sångtext kom till mig.
Om Guds närvaro i allt.

Letade reda på sången när jag kom hem.
Lägger den här. Kanske kan den ge dig också lite tröst i sorg och oro.

"Inte en sparv till jorden utan att Gud det vet
inte en själ mot döden utan hans kärlek
inte en blomma vissnar
inte en tår har fallt
utan att Gud vet om det
Han som är överallt

Tro det när stormar härjar bladlösa vinterträd
tor det när bränning bryter över de nakna skär
tro det när obeskyddad mitt i en kamp du står
tro det när helt allena du med en smärta går

Tro det när något brister utan att bryta fram
tro det när någon mister det som var allt för dem
tro det när hopp går under utan att resa sig
Inte en sparv till jorden
det är ett ord till dig
Inte en sparv till jorden
det är Guds ord till dig"

norsk visa med svensk text av Sören Oscarsson

måndag 9 november 2020

Fars dag

Igår var det fars dag. Vi åkte hem till mamma och pappa och åt middag och hade en väldigt trevlig eftermiddag. På vägen dit tände vi ett ljus på Jonas pappas grav. 

Jag är tacksam för min lilla pappa. Han har betytt så mycket både nu och genom åren. Jag har lärt mig så mycket av honom och av hans inställning till mycket här i livet.
Jag är också tacksam att Jonas blev en extra pappa för mina ungdomar. Det finns så mycket kärlek mellan dem, och de berikar varann.

Mitten av augusti 2020

Jag stämmer in i denna bön:

Gud jag vill be för alla pappor, unga och gamla,
för alla som är världens bästa pappor,
för alla som ska bli pappor,
för alla som längtar efter att få vara pappa,
för pappor som saknar barn,
för barn som saknar pappor,
för alla trötta pappor,
för alla som kämpar med att få livet att gå ihop,
för alla stolta pappor.
Gud, tack för alla pappor i hela världen, i himlen och på jorden.
Amen

lördag 7 november 2020

Blå tornet

När vi fördelade passen inför dagens första såt fick jag ett torn jag aldrig provat förr. Och vilket lyckokast det blev:

Jag fick höra att det nästan alltid syns något djur där, men några garantier finns så klart inte. När jag parkerat bilen och gick ett par hundra meter över en fälla skrämde jag upp ett rådjur, så jag tänkte att där var djuret jag skulle få se idag. Nåja, jag traskade vidare, rundade en dunge av små granar och kom fram till tornet. Så värst blått vet jag inte om det var precis. Snarare blekt grå-turkos. Det kändes som ett trevligt pass. Den här änden av hygget hade storskog ganska nära på flera sidor om, så det var lite som att sitta på en glänta (om än konstgjord) i skogen.


När alla ropat sig klara på radion släpptes hunden och hundföraren började gå. Hunden har pingla så även när han inte skäller hör man om han är i närheten. Det är bra så man har uppmärksamheten åt rätt håll. 

Ett rådjur kom "studsande" en liten bit in i skogen. Den var inte jagad, men flyttade sig undan för hunden. När den kom ut på fällan saktade den ner, och stannade mitt framför mig bara ca 40 meter bort. Skottet gick och hon föll på platsen. Jag frågade jaktledaren om jag skulle lämna passet och ta hand om djuret men han uppmanade mig att sitta kvar en stund.

Bara ögonblick senare såg jag älgar! En ko med dubbelkalv kom travande innanför skogskanten och efteråt följde ytterligare en vuxen älg. Ett ögonblick trodde jag att jag skulle få skjuta älg på nästan samma ställe som där rådjuret fallit. Men det var för många trädstammar mellan dem och mig för att jag skulle ha någon chans att skjuta, och när de kom fram där träden stod glesare svängde de av och försvann bortåt från mig. 

Flera av de andra jägarna fick också se dem så vi hade en riktigt spännande förmiddag. Roligt att vi har älgar på våra marker och fantastiskt att få se fyra stycken på en gång! En ko med två kalvar är både starkt och friskt.

Och jag fick alltså skjuta rådjur idag igen. 😊 Det visade sig att den här var ännu fetare än den jag sköt förra lördagen. Det kanske är så de ska se ut så här års för att vara rustade att klara vintern om den blir svår.


onsdag 4 november 2020

Adventskalender - förberedelser


Jag gillar verkligen adventskalendrar. När barnen var små broderade jag tomtemotiv med korsstygn och sydde på en liten ring för varje dag inför jul. Där hängdes sedan paket. Under många år slog jag in 72 små paket i slutet av november och knöt fast. Där fanns godis på lördagarna, tomtar, lego- eller pusselbitar och allehanda småprylar. Fortfarande är jag inte säker på om det var för barnens skull eller för min skull jag höll på med det där. 

Några år gjorde jag en digital adventskalender för min församlings hemsida, där varje ny dag öppnade en bild med ett bibelord. Även detta var kanske något som jag värdesatte mer än nån annan. Jag vet inte.

Och nu öppnade sig möjligheten att både vara med och skapa kalendrar igen, men också att få en egen. I en tomatgrupp på facebook anmälde jag mig att vara med och igår gjorde jag min del av jobbet: 

24 högar med tomatfrön från en favoritsort

24 små frökuvert vikta av sidorna ur en glansig katalog

Några frön och en informationslapp i varje kuvert

Omslagspapper, snöre och nummer 14

Många små likadana paket

Ner med alltihopa i ett kuvert

Sen skickade jag alltihopa till den som organiserar det hela. Alla vi 24 som är med i kalender kommer att få ett grått paket med röda effsingar den fjortonde december. Och alla andra dagar finns andra paket att öppna för att ta del av andras favoriter. Det här ska bli så kul! Fantastisk idé tycker jag .

tisdag 3 november 2020

En slut och en ny

Badlakansväven tog slut för tidigt! Jag var varken klar med alla julklappar eller all inspiration. Men jag kan väl inte sätta upp en tredje sådan väv nu?! Det borde väl vara dags att göra något annat? Det finns ju fler projekt och planer som ligger och väntar och bidar sin tid. 

När jag var barn hände det att min mamma inte hade något handarbete att ta med till symötet. Även om hon hade något hon höll på med hemma. Då fick jag förklarat för mig att på symöte måste hon ha något som inte krävde hur mycket koncentration som helst och som gick att avbryta och lägga ifrån sig när som helst. Så hon fick helt enkelt påbörja en stickning av sockor eller så innan hon gav sig iväg. 

Jag tänkte på det igår när jag klurade på vad jag skulle kunna väva på när det var digitalt vävcafé. Samma problematik men en annan teknik. Att väva på en trekantig sjal innebär ju ett traskande fram och tillbaka - då skulle det bli svårt att hålla ett öga på ipaden och se vad de andra gjorde och visade. Så jag vände mig till den lilla vävstolen där jag inte vävt på länge. På den väven har jag gjort många tabletter och en kudde. Nu funderade jag en stund och bestämde mig för en väska/kasse. 

söndag 1 november 2020

Tomater hela dagen lång

Idag skördade jag allt i växthuset - både mogna och omogna tomater - och klippte ner plantorna. Gode min tid! Så mycket tomater det blev! Nu räcker inte bänkarna i köket längre så nu ligger det tomater i vardagsrummet också. 

Nu är växthuset stängt för säsongen. Men helt tomt är det inte. Bord och stolar erbjuder en skyddad plats att fika på även i vinter. Mina blåbärssticklingar får övervintra där, och än så länge står chiliplantorna kvar i hopp om att de sista frukterna ska mogna.

Det tog mig många timmar att fixa växthuset. Och när jag ändå höll på så rensade jag undan en del annat som stod och skräpade i trädgården; stora krukor med halvdöda växter, växtstöd och andra spår efter sommarens odling. 

Drygt två kilo tomater behövde tas om hand direkt så jag kokade grön tomatmarmelad på kvällen. Utgick från mitt vanliga recept men fick höfta lite eftersom inte alla ingredienser fanns hemma och jag hade varken ork eller lust att åka och handla. 

Mogna tomater i köket

Och omogna i vardagsrummet


Fet get

Det var väl äntligen på tiden att jag fick skjuta - det var så länge sen nu. En rå-get med så vacker päls och väldigt gott hull. Hon föll på fläcken och jag är lika tacksam som vanligt över att allt gick bra.


Kolla på färgerna i den bilden här ovanför. Pälsen och ormbunkarna går i precis samma nyanser. Inte konstigt att rådjuren är svåra att få syn på! 

Och på tal om färger: den här coola svampen växte på en stubbe som jag gick förbi. Var ju tvungen att stanna. Visst är den häftig?!


Det var en väldigt bra förmiddag i skogen. Dimman i luften på morgonen gjorde allt lite lätt grå-tonat. Hunden satte fart på både älgar och rådjur. En älgtjur kom förbi hos mig. Eftersom vi redan skjutit det vuxna djur vi har på tilldelningen så blev det inget skott. Men roligt att få se den ändå.