Gult har blivit motsatsen till svart för mig. Det började en period när jag bara såg mörker och Jonas hjälpte mig att se något annat. Då "målade" han min värld i gult - gul sol, gula påskliljor, gula höstlöv, gula tussilago osv.
De senaste dagarna har den svarta avgrunden funnits farligt nära inuti mig, och jag har kämpat för att hålla balansen. Jag har försökt fokusera på ljuset, på det gula. Men ibland har jag snubblat till och tagit ett par steg närmre mitt mörker.
Jag har ett par vävar på gång i källaren. Dels väver jag tabletter med gult inslag. Gyllene och lysande som hösten omkring mig. Jag försöker hålla mig till det gula, som en symbol för att jag försöker hålla mina tankar till ljuset.
Den andra väven är mörkblå. Fin den också. Och det kommer glada dagar när jag kan ägna mig åt den och det bara är en fin väv. Men igår var jag tvungen att hålla på med den och se det melankoliska, sorgsna, mollstämda i färgerna.
Idag är jag tillbaka i den gula väven igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar