Någon dag precis efter påsk började det klia lite i halsen och det där ökade dag efter dag. Och i takt med det blev jag allt tystare. Nu är jag inne på tredje dagen av tystnad.
Alla som känner mig vet hur svårt jag har för det. Det finns ju så mycket att prata om!
Enklaste sättet att vila rösten är att inte umgås med andra. För i min ensamhet behövs ju inte rösten.
Så de senaste dagarna har jag mest varit för mig själv. Jag har druckit hinkvis med te, petat i mig hostmedicin och sugit på halstabletter. Det svalkar irritationen just när jag dricker, men inget verkar göra någon stor skillnad i längden. Kommunicerar med Jonas gör jag med gester, papper och penna och ibland en väldigt tyst och försiktig röst. Jag känner mig begränsad.
Nåja det går väl över. Och i övrigt mår jag som vanligt - lite trött och matt är jag, men absolut inte sjuk. Så jag pysslar på här hemma. Igår flyttade jag jordgubbsplantor och vitlök och petade ner jordärtskockor. Sen gick jag in och bakade en kaka och gjorde müsli. Och jag vävde en del. Ändå hann jag också med av allt det vardagliga, typ tvätta, gå med hunden osv.
Idag avstår jag gudstjänsten. Inte för att jag inte skulle orka utan för att där finns för många att prata med (och för många att smitta om det nu är smittsamt). Men nu ska jag gå en sväng med hunden i solskenet, och sen titta till plantbarnen innan jag går ner och väver en stund. Det blir nog en bra dag idag också. Men en tyst dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar