Sex år

Idag är det sex år sedan mitt och Jonas liv tillsammans tog sin början. Sex år sedan den omfamning började, som vi aldrig släppt taget om.

Det där minnet är glasklart för oss båda:
Jag kom in i hans hus, så trött att jag inte orkade stå utan sjönk ihop på golvet i hallen, och där blev välkomnad av hunden medan Jonas lite handfallen undrade vad han skulle göra.
Vi satt i hans soffa och drack kaffe och pratade.
Sen en kram till. Och där förändrade Gud allt. För då förstod vi båda att det var tillsammans vi ville fortsätta.

Men egentligen började det innan dess. Några månader tidigare. En varm omfamning som var speciell. Men det är en lång historia om en krokig väg fram till idag för sex år sedan.

Vår kärlek är viktig för oss och vi låter den ta plats och både synas och märkas. Och göra sig påmind i många detaljer i vårt hus: