Balansen

När jag var barn fanns det en gubbe som kallades för "Balansen" för att han vinglade emellanåt. Inte vet jag - det finns så mycket jag inte har koll på sen den tiden - han kanske inte alls var en fullgubbe (så hette det ju) utan en alldeles vanlig man som hade problem med synen, eller lilltårna eller balansnerven, eller vad det nu är som gör att man vinglar.

Numera är det jag som söker balansen men har så svårt att finna den. Bildligt sett.

Jag jobbar heltid. Och den här veckan är det intensivt med extra långa dagar av olika anledningar.
Som ordförande i församlingen ligger somliga uppgifter på mig. Den här veckan finns det en hel del som MÅSTE bli gjort.
Med hus och trädgård med odlingar finns det massor av praktiska saker att fixa. Just nu är det högsäsong för att skörda och frysa in. Städa och tvätta och laga mat är ju exempel på saker som man måste hitta utrymme för hela tiden.
Som fru, mamma, dotter, vän och matte finns det alltid omsorger och stöttning i olika form som jag vill ge.
Och så finns det saker jag vill göra bara för att jag gillar det: väva och jaga står högt på önskelistan nu.

Jag måste vila, ta det lugnt och vara rädd om mig för att inte bli dålig igen.

Hur ska jag få ihop den ekvationen?! Var finns tiden för vila och återhämtning?!

Det går sannerligen inte. Om jag avstår från något så är det bara de sakerna jag verkligen vill göra, de som skulle kunna ge mig både vila och energi. Och då blir jag ledsen och frustrerad över att jag inte hinner det jag helst vill.

Är det nån som har lite tid att låna ut till mig? (Dock inte helt säkert att jag lämnar tillbaka det lånet)