Påsk

Påsken är ganska tidig i år. Du vet väl att det är månen som styr när påsken infaller?! Först ska det vara vårdagjämning, sen ska det vara en fullmåne, och första söndagen efter det är det påskdagen.

Av vädret att döma skulle man kunna tro att påsken i år infaller mitt i vintern. Vi har fortfarande ett rejält snötäcke och minusgrader på nätterna även om det vissa dagar är blidväder. Nu har vi faktiskt haft riktig vinter med rejält med snö i tio veckor. Men nu räcker det. Jag vill ha vår och värme! Helst nyss. Men väderprognosen talar för fortsatt vinter. Det känns som evig vinter. Och i kombination med min eviga förkylning så börjar det bli riktigt tungt. Det tär på hur jag mår i själen.

Vi firar en ganska stillsam påsk i år. Igår på långfredagen firade vi inte alls. Förresten tycker jag att engelskan har ett mycket bättre namn för där heter långfredagen Good Friday. Det säger mycket mer om vad det är och vad det innebär. För oss en fantastisk dag när Jesus tog straffet för all världens synder och öppnade vägen till Gud för oss. Frälsningens dag är verkligen en bra dag!

Idag har vi varit på kyrkogården och tänt ett ljus. Några påskliljor var det inte tal om på grund av snö och kyla. Jonas mamma skulle fyllt 85 idag. Vi hade gärna gett henne ett fång blommor, men det får bli en annan gång. Om en stund ska vi uppvakta en 50-åring. Imorgon ska vi på påskdagsgudstjänst. Och så ska vi träffa mina föräldrar. I övrigt är vi mest hemma och njuter av att vara lediga och kunna göra ingenting, eller vad vi vill.

Jag har börjat väva på en ny duk, den som jag fått beställning på. Brunt inslag gör att den blir ganska olik vår duk, även om det är samma väv. Och så vill jag skola om tomatplantorna, de behöver mer utrymme och mer jord. Problemet är att när de får större krukor tar allt mycket större plats och än kan de inte flytta ut i växthuset.

Morgonandakt

Nybro närradio sänder en morgonandakt varje vardagsmorgon kl 6, 7 och 8. De olika församlingarna i stan ansvarar för olika veckodagar. Och det är många människor som varje termin gör en eller flera andakter. Detta medför att andakterna blir väldigt olika. Det gillar jag.

Jag lyssnar i princip varje morgon via en app i mobilen (Tunein). Ibland tycker jag det är jättebra. Ibland passar det inte mig, men då blir säkert någon annan välsignad av att lyssna till den. Och nästan alltid finns det något jag kan ta till mig, åtminstone en strof eller ett par ord.

Vi i Equmeniakyrkan har tisdagar och häromveckan var det min tur. Det blev en andakt om fyrar och ljus. Den finns här (när den sändes innehöll den tre låtar, men de är inte med här)

Härlig lördag!

En riktigt bra dag idag. Vi har inte haft några "måsten" utan gjort det som fallit oss in och inte haft bråttom. Vi har fått en hel del saker gjorda, som verkligen behövde göras. Men det behöver jag inte orda om. Jag har tre guldkorn jag vill berätta om.

På förmiddagen upptäckte jag vårtecken här hemma. I vår ganska snötäckta trädgård har några små snödroppar vågat sig upp. De är inte stora, men de räknas ändå. Vårens budbärare!

Jonas och jag tog med oss hunden och åkte ut till jaktmarkerna för att ta en rätt rejäl promenad. Bitvis var det tungt att pulsa i snön, men på andra ställen hade den smält undan ganska mycket. Skönt att få lite puls och lite frisk luft, att vara i skogen igen, och att göra det tillsammans.

Sen använde jag förra säsongens sista "färska" grönsak. Vi har haft en stor vit vintersquash liggande hela hösten och vintern. Nu tog jag hand om den. Potatisskalare räcker för att ta bort skalet - tjockare är det inte. Och ändå skyddar det fruktköttet därinnanför så väl. Det var fortfarande mjukt och fuktigt, precis som det ska vara. Jag rev det fint och hade det i en bröddeg. Det blir så saftigt och gott bröd då. Kärnorna rostade jag för att ha i musslin. Fantastisk grönsak!

Fortsatt trögt och långsamt

Hej
Nu har jag varit tyst ett tag. Jag har inte glömt dig. Men så här är det:

50-årsfesten blev jättelyckad. Jag orkade hela dagen trots två veckors förkylning i kroppen. (Det gick åt en del hostmedicin och nässpray). Dagen efter var krafterna helt slut. Ingen ork till något.
Och sen kom en ny arbetsvecka. Jag både ville och måste jobba. Och det har jag gjort. Men jag är fortsatt förkyld och kraftlös. Jag hostar och hackar, snörvlar och hostar igen. Så jag har försökt vila lite vid lunchtid och jag har behövt sova en stund när jag kommit från jobbet. I den mån jag orkat något mer har jag återställt en del saker efter festen eller vävt en stund.
Dessutom har vintern inte släppt sitt hårda tag om hela tillvaron. Våren vill! Den står i kulisserna och hoppar av förväntan att vara med. Solen värmer och lyser starkt så snön packas ihop på dagarna och dagsmejan gör vägarna snöfria. Men vintern regerar, nätterna kommer med minusgrader och fukten fryser till is. Och ibland fylls snölagret på med ett nytt vitt lager. Den här "eviga" vintern gör också att jag inte har lust med något. Jag vet minsann att det är hög tid att så en massa frön. Men kan inte förmå mig till det.

Alltså:
Jag är trött och orkar inte mer än jobba. Jag är less på vintern och har inte inspiration till något.
Det har alltså inte funnits något att skriva om. Jag kan ju inte skriva och bara klaga. Och jag vill inte skriva mer om snön även om den är vit och fin.
Därav min tystnad.

Men snart måste något ändras. Det hoppas jag verkligen.

Och helgens blommor får fortfarande vårt hus att kännas som en blomsteraffär. Det är härligt!

Dagen efter

Vilken fantastisk dag det blev igår!
Många, många vänner kom för att fira Jonas på 50-årsdagen.
Så mycket gemenskap, prat och skratt i vårt hus under hela eftermiddagen och kvällen.
Maten räckte till alla och alla verkade tycka det var gott.
Tack alla som kom och gladdes med oss!
Tack mamma och syrran för god handräckning i köket.

Morgonen efter den stora festen vaknade vi till ett hus som bar spår av att ha använts just till fest.
Underbart vackra blommor på alla bord.
Presenter och många kuvert.
Glas och porslin lite här och där, en del diskat och en del odiskat.
Huset möblerat för många matgäster.
Kylskåpet fullt av rester,
Grus på hallgolvet efter många par skor.
Omslagspapper efter att Jonas öppnat paket innan vi gick och la oss på kvällen.
Spår efter den av oss som inte kunde somna inatt, trots trötthet.
Hissad flagga, eftersom vi glömde ta ner den igårkväll

 

Senare på dagen samlade vi alla blommor på ett bord bara för att kunna fotografera "blomhavet".

Dukväv del 6: Klart

En fördel med att jag varit så förkyld så länge och sjukskriven från jobbet är ändå att jag haft tid att väva i den mån jag har orkat. Så nu är den första dukväven nerklippt och klar.

Jag hade några vävfel på det lagret som jag inte kunde se medan jag vävde. Skytteln hade hoppat några trådar på några ställen. Jag lät det avgöra vad som skulle bli avigsidan på duken. Och så måste jag ha det i åtanke när jag väver nästa duk, så jag är lite noggrannare.

Efter tvätt såg mitten ut så här, alltså där duken var dubbelvikt under vävningen. Visst är det inte exakt som de släta delarna, men bra nog. Himla kul att det inte bara funkar utan också blir fint att väva dubbelbrett.

Ja, jag fållar på maskin. För hand är alldeles för tråkigt och tidsödande. Jag skulle aldrig få det att bli av om jag behövde göra det för hand. Dessutom har min symaskin en inställning som gör att man kan fålla så att det inte syns på framsidan.

Duken på sin rätta plats. Den är lagom när vi har en skiva ilagd i bordet, vilket är den storlek bordet oftast har hos oss. Till min glädje passade färgerna nästan bättre än jag kunnat ana, de stämmer både med bordet och stolarna, med mattan och med lampan som hänger över.

Vi invigde den med födelsedagsfika.

Övriga inlägg om denna väv:

Dukväv del 1: tanke, varpning och redkam

Dukväv del 2: pådragning

Dukväv del 3: solvning, skedning och framknytning

Dukväv del 4: provväven

Dukväv del 5: jag väver!
Dukväv del 6: Klart
Dukväv del 7: Beställningsduken

Pajas

På lördag har vi öppet hus för Jonas och ska bjuda gästerna dels på paj och sallad, dels på wienerbröd och tårta. Men öppet hus kräver ingen anmälan. Svårt att gissa hur många som kommer och nästan omöjligt att beräkna hur mycket mat som behövs.

Mamma bakar underbart goda wienerbröd. Tårtorna är antingen förberedda eller planerade, det blir fyra olika sorter.

De senaste dagarna har jag bakat pajer så fort jag haft tid och ork. Känner mig som en riktig pajas nu. Tre sorters pajer har jag gjort: vår favorit tomatpaj, en köttfärspaj som går under det lite knasiga namnet "gårdagens paj" recept finns här på bloggen, och så en paj med tonfisk, crab fish och räkor. Och så en specialare utan mjöl och mjölk för dem som behöver det. Idag gjorde jag en långpannepaj att ha som reserv.

Totalt sett 15 omgångar av 6-portioners pajer. Skulle kunna räcka till 90 pers. Det borde verkligen räcka även om man kanske äter mer när det är flera sorter och även om en del är extra hungriga,

Hoppas nu det kommer många så vi inte måste äta paj hela våren ;)

Grattis!

Idag (14 mars) är det Jonas 50-årsdag. 

Tusen millioner grattishälsningar till den bästa av alla! 

Jonas du är snäll, lugn, noggrann, omtänksam, ansvarstagande och rolig.

Jag älskar dig hur mycket som helst! 

Livet tillsammans med dig är gott på så många sätt. 

Tack Jonas för att jag får leva med dig, älska dig och älskas av dig.

Tack Gud för att det är du som gör livet och kärleken möjlig, och som förde oss samman.

Idag firar vi lite stillsamt, Jonas och jag.

På lördag firar vi stort tillsammans med alla som vill vara med. 

Då har vi öppet hus från kl 13 och framåt. Välkommen!

Dukväv del 5: jag väver!

Nu har jag vävt ett par meter på min duk. Som inslag har jag Marks tissolin. Ett lin-garn som inte tillverkas längre, men som jag har några rullar av. När jag provvävde visade det sig att den kvalitén var väldigt trevlig att väva med. Det känns bra att använda det jag har i mitt eget lager istället för att köpa nytt. Jag valde en blekt gul-grön-beige ton, tycker att det blir ganska lågmält men med lite mer karaktär än oblekt. Jag tror det kommer att passa hos oss.

Det går ganska fort och lätt. Både ytterkanterna och kanten som är mitten på duken blir ganska bra. Ju längre jag håller på desto mer känsla får jag för att få till mitten-kanten*. Och det som inte blir helt perfekt hoppas jag rätar till sig när jag tvättar och krymper duken.

* Det där med "mitten-kanten" kanske kräver en förklaring för de som inte läst tidigare inlägg om duken. Jag väver dubbelvikt. Framför mig i vävstolen har jag en 75 cm bred väv, men den är i två lager, så när jag tar ner den blir den en duk som är 150 cm bred. Jag väver en dubbelvikt duk alltså.

Här syns det att jag väver i två lager...

...och i andra sidan sitter lagren ihop.

Jag uppskattar att tissolinet inte kräver någon vävspännare utan ger raka kanter ändå.

De två lagren hålls åtsklida med någon centimeter. De gånger ett inslag går på fel sida om en varptråd och de två lagren "vävs ihop" så märks det direkt och det räcker med att repa upp bara ett eller ett par inslag för att rätta till felet.

Det här är en trevlig väv som samarbetar väl och går snabbt att väva. Av strul och ojämt spända varptrådar vid pådragningen märks ännu så länge ingenting.

Övriga inlägg om denna väv:

Dukväv del 1: tanke, varpning och redkam

Dukväv del 2: pådragning

Dukväv del 3: solvning, skedning och framknytning

Dukväv del 4: provväven

Dukväv del 5: jag väver!
Dukväv del 6: Klart
Dukväv del 7: Beställningsduken

Det är nu det händer!

Efter 1½ vecka med kyla och snöfall var väderomslaget idag tydligt med plusgrader, solsken och blå himmel. Snön tappade taget om trädens grenar och föll i stora sjok mot marken. All snö på grannens tak kasade av på en gång, måste ju blivit en härlig duns av det (och en rejäl vall framför ytterdörren). Det droppar och porlar vatten från vårt entrétak och från växthuset. Talgoxen filar segervisst på sin, lite entoniga, vårmelodi.

I värmen över kaminen har nästan alla sorterna av tomater grott och sticker upp små gröna strån. Just nu är det svårt att föreställa sig att innan sommaren är slut har de blivit 2-3 meter höga, kraftiga plantor med kilovis av frukt på sina grenar.

Våren!

Rivstart

Sjuk hemma brukar bestå av långa morgnar och långsamma förmiddagar för att kanske orka ta tag i något litet frampå dan. Igårkväll kunde jag inte somna och inatt har jag vaknat av hostan och gått upp ett par gånger så jag skulle gärna sovit lite extra länge under morgontimmarna.

Men väckarklockan ringde vid åtta för jag skulle ringa hälsocentralen och be om en tid - jag behöver verkligen hostmedicin. Och så ringde jag den andra hälsocentralen för att boka om dotterns planerade återbesök där. Min hälsocentral skulle ringa tillbaka redan 8.20, och den andra 9.15 och jag såg fram emot att sova en halvtimme mellan dessa samtal.

Men oj: Min hälsocentral frågade om jag kunde komma redan kl 9. Jag bedömde att det skulle kunna funka och tackade ja. Upp ur sängen, tvätta av sig och hoppa i kläder. Sen gav jag hunden mat så hon inte skulle behöva spy för att hon var för hungrig. Men just idag var fröken hund inte intresserad av mat. Nåja. Jag tog min vanliga morgon-laddning av mediciner och kosttilskott och var redo att ge mig av. Men just då kom hunden på att hon kanske ville ha frukost ändå, och att hon ville äta den långsamt. Okey, vi hinner nog ändå, jag väntar.

Äntligen kom vi ut och ner till den snöiga bilen. Men tack och lov var inget fruset, det räckte med att borsta av blötsnö och det tog inte många minuter. På knöliga, sliriga gator tog vi oss ner till hälsocentralen. Men där fanns ingen parkeringsplats någonstans. Bilar som parkerats på tvären och bilar som satt fast i snösörjan. Hittade en plats ett par kvarter ifrån men kom faktiskt bara ett par minuter sent till hälsocentralen.

Anmälde mig, men det fanns ingen läkartid bokad. Åh nej! Då kände jag hur trött jag var, och hur mycket jag saknade bränslet som frukosten skulle ha gett mig.
Ganska snart visade det sig att jag var bokad till en distriktssköterska och jag fick komma in direkt. Några prover och lite samtal kring hälsoläget. Sen gick hon till en läkare som skrev ut hostmedicin. Tack, det var precis det jag ville ha.

Under tiden hade de självklart ringt från den andra hälsocentralen, men eftersom de ligger vägg i vägg gick jag in där för att ändra tiden direkt. Tog en nummerlapp och såg mig om i väntrummet. Oj, så många som ville träffa läkare idag. När det blev min tur gick det enkelt att boka om.

Medan jag knallade tillbaka till bilen insåg jag att jag glömt p-skivan när jag äntligen hittat parkeringsplats och hade bråttom. Men det hade gått bra, inten p-bot. Skönt. Körde till en annan parkeringsplats och gick till apoteket, köpte hostmedicinen och åkte hem igen.

Den tålmodiga hunden hade fortfarande inte fått någon morgonpromenad så det var lika bra att ta den när jag ändå hade ytterkläderna på. Det är ingen lång runda och inte gick vi fort. Men det var skönt att ÄNTLIGEN komma hem och kunna göra frukost.

Resten av förmiddagen gick åt till att vila och småslumra lite. Mycket välbehövligt.

Förkylning och gubbatäcken

Förkyld, lite febrig och allmänt kraftlös. Det är ord som kan beskriva mig den här helgen.

Det enda jag egentligen gjort är att väva. Dels för att man kan det man vill, och väva vill jag gärna. Men dels för att det ger mig glädje och energi att väva, och det behöver man när man är klen.

Ute har snöandet äntligen lugnat sig och man kan börja hoppas på väderomslag.
Nu är det ju mars. Mars är en vårmånad. Så nu ska det bli vår. Eller hur?
Mars är också månaden då Jonas fyller år. 50 år denna gång. Så häromdagen skrev vi lista på vad som ska göras innan kalaset. Och i helgen skulle jag ha bytt gardiner i vardagsrummet, klippt Jonas hår och bakat de första pajerna. Nu blev det inget av allt det där. Det får väl hinnas med ändå.

Och så måste jag skriva lite om gubbatäcken. Vackra detaljerade vävar i ull att hänga på väggen.
Min mamma väver sådana och är på jakt efter nya mönster så jag har hållit utkik lite. Detta ledde bland annat till ett kort besök (jag kände att förkylningen var på gång och ville inte dela med mig av den) hos ett par av våra vänner. Jag tittade på de fina gubbatäcken hon vävt med bilder från Småland. Och sen visade hon ett gubbatäcke med jultema som hon hittat på second hand. Jag fick låna det för att kunna kolla lite extra på det.
Även om jag inte väver gubbatäcken och inte har några planer på att göra det (just nu i alla fall) så tycker jag det är inspirerande att se dessa vackra vävar, och fundera på hur man kan skapa mönster själv.

detalj av Småland

mycket julstämning här!

Trädgården har mamma vävt åt mig,
den passar mig perfekt
med blommor, grönsaker, småkryp och trädgårdsmästare

detalj ur Trädgården

Med rutat papper och lite tålamod går det nog att skapa egna mönster. Elva rutor brett och en symmetrisk bild krävs. Sen använder man de sex högra rutorna till mönster. Jag provade att göra en kulljusstake.

Fler snöbilder

Jag får nästan be om ursäkt över att jag än en gång lägger upp snöbilder. Men snön finns i stora mängder överallt häromkring, så det är den som står för upplevelserna just nu. Somliga upplevelser är vackra och angenäma, andra mest tunga och jobbiga.

Blek vintersol förslår inte mycket mot snöovädret

Tjockt tak på vår entré

Hunden och jag när vi påbörjat promenaden. Snabbt blir man vit.

Hunden trivs i alla väder

Plankets egen snöskulptur

Fluffiga dynor på bord och bänkar