Den här veckan har vi ätit årets sista hemodlade morötter. Lite roligt att alla fyra färgerna fanns med ända till slut trots att det funnits flest gula morötter och färst (vilket ord!) av de mörkröda. Vita och orange har vi också haft. De har smakat likadant, men det är trevligt med variationen i utseende.
De sista hemodlade potatisen gick åt dagen efter. Och i matkällaren finns nu bara en handfull vardera av gul och röd lök.
Snart får vi nog räkna skördesäsongen som över för den här gången. Även om det finns lite saker kvar:
På bänken i köket ligger två kiwano - men de är ju så speciella att jag inte vet när och till vad vi ska äta dem - en nakenfröpumpa, samt ett par squash som jag antagligen river och har i en bröddeg på nyåret, det blir så saftigt och gott bröd.
Ute i trädgården står lite grön- resp svartkål, om inte rådjuren gjort slut på dem. Och några jordärtskockor som jag väntar med att skörda tills våren börjar anas. Jag tror att det kommer vara extra njutbart med något hemodlat då när det är några månader utan annan skörd.
Vi har aldrig haft någon målsättning för när, eller hur länge, vi ska vara självförsörjande på det ena eller andra. Vi bara gläds så länge vi är det. Och det finns ingen plan att vinterodla eller anstränga sig mer än vad vi vill. Det måste kännas ”lagom” för oss.
Jag uppskattar och behöver pausen från odling och skörd. Det ger mig energi och kraft till en ny säsong. Och pausen ger mig också lite tid att fokusera på vävning som också måste finnas i mitt liv. Det blir en slags puls, precis som med mycket annat. En period är det intensivt och en annan är det lugnare. Som att andas in, och andas ut. Både det ena och det andra behövs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar