måndag 19 juni 2017

En vanlig dag. Men underbar.

Idag var det en ljuvlig sommardag: varm, solig och med en svalkande vind. På jobbet var det många som pratade om semester, som berättade om sina semesterplaner, som frågade om jag räknar ner än, som skyllde normal "trögtänkthet" på bristen på semester, som delade tidigare års semesterminnen osv. Jag har tre veckor kvar på jobbet och har inte börjat tänka så mycket på semester än.

Och ärligt talat: jag hade en fantastisk dag idag, "trots" att jag jobbade. Det är gott att ha ett jobb att trivas med och där man kan känna att man gör nytta och samtidigt har kul.

Tåget hem var sent som vanligt, men jag informerade mig om det i förväg så jag kunde använda den tiden dels till att jobba några minuter till, dels att göra ett viktigt ärende på stan. På vägen hem kunde jag inte jobba med det jag planerat för, men växlade över till något annat som bättre gick att sköta från ipaden.

Väl hemma var det fortfarande ljuvligt varmt. Jag bytte om till något svalare (och fulare) än jobbkläder, strosade runt och pratade med mina odlingar, åt en bit mat och satte mig sen med en kopp kaffe och en ny jakttidning i solen.

När kvällningen kom dröjde sig värmen kvar men var inte lika pressande och hunden signalerade att nu kunde det passa med en promenad. Så vi gick det vi kallar "järnvägsrundan". Det är ingen särskilt lång promenad, bara ett par km, men man hinner få en liten glimt både av skog, landsbygd och villakvarter (och industri men där tog jag inga foton idag). Hunden var glad men samarbetsvillig när jag måste stanna och fota gång på gång. Alla bilderna nedan är tagna på hundpromenaden, utom den sista som är en liten del av vår stora kaprifol.

Sen satte jag igång vattenspridaren ute och ägnade mig åt köksaktiviteter som förberedelser för midsommar. Jag kokade vildsvinssteken som vi ska marinera och woka sen. Och jag gjorde en rabarbercurd som jag hoppas ska passa i jordgubbstårtan. Märklig blandning av dofter i köket ;)

När jag gick ut för att stänga av vattnet blev jag insvept i kaprifolens doft. Den står precis utanför vår uteplats och just nu blommar den som om den hade betalt för det - det är nästan mer blommor än blad på den, så gissa hur mycket den doftar?!

Nu kurar jag skymning ute i den lagom svala nattluften och väntar på att Jonas strax ska komma från jobbet.

Sammantaget en alldeles vanlig dag. Men alldeles underbar.








1 kommentar:

  1. Det är minnena av dessa dagar man får bära med sig och plocka fram när det känns tungt. Kram!

    SvaraRadera