Hög tid att summera 2016.
Först och viktigast: Jag har blivit frisk!
Ja alltså jag är förkyld just nu. Men jag har blivit frisk från den dålighet som drabbade mig hösten -14 och som ingen hittat orsaken till. Den där oändliga tröttheten både i kroppen och själen, domningarna, yrseln m.fl. diffusa symptom.
Jag har fått vila mycket, jag har tvingats lära mig ett helt annat tempo. Jag gick hos en terapeut och hos en osteopat (vilket jag fortsätter med) och jag petar i mig en del kosttillskott. När jag var som sämst trodde jag inte att jag nånsin skulle bli helt återställd. Men det är jag.
Jag kan hålla samma tempo igen, jag kan hantera många bollar samtidigt och både min kropp och min själ fungerar som de ska. Det är underbart! Men jag försöker att numera bara göra gästspel i det höga tempot. Mitt liv har en lugnare normalrytm nu och det är nog hälsosamt.
I övrigt har mitt 2016 varit bra också på andra sätt.
På jobbet har jag nu bytt från att nästan enbart pendla till Växjö vilket tar 1½ timme enkel resa om tågen går som de ska. Nu är jag tre dagar i veckan i Kalmar och de dagar jag sitter på sjöfartshögskolan så är min restid inte mycket mer än en halvtimme från dörr till dörr. Det är skillnad som märks!
Detta att jag i jobbet alternerar mellan två städer och tre hus gör att jag kanske inte riktigt hör hemma någonstans. Men å andra sidan känner jag mig ganska hemma lite överallt. Jag känner många och kontakterna är självklara och lätta. Det är viktigt när en har ett sånt jobb som jag, där min uppgift är att stötta och fixa åt andra.
I familjen har mycket fortsatt som tidigare. Dottern fortsätter plugga på Gotland, men hyr nu en lägenhet året runt och bor inte hos oss hela sommaren. Båda sönerna bor i Dalarna och har nära till varann, den ena är kvar på hotellet i Tällberg och den andra fortsätter på biblioteket i Leksand.
Det största som hänt i familjen är väl att den utökats med nya människor som klivit in i våra hjärtan. Flera av dem som kommit som flyktingar till Nybro och som vi möter i Equmeniakyrkans verksamhet står oss extra nära.
Tre av släktens ungdomar tog studenten under loppet av ett par dagar. Och min f.d. svärmor lämnade det här livet. Så året har innehållit både förväntan och saknad, men det är ju så livet är.
Jonas och jag har varit ganska mycket i stugan i Sallanders hage denna sommar.
Årets minisemester gick till västkusten. Vädret inbjöd inte till sol och bad, men vi njöt och tittade på vackra saker bl.a. Varbergs fästning och Äskhult.
Tillsammans med mina föräldrar firade vi påsken hos grabbarna i Dalarna. Och en försommarhelg bjöd på utflykt på Gotland och Fårö ihop med dottern.
Innan sommaren släppte taget gjorde vi en annorlunda och mysig upplevelse när vi bodde i ett trädhus. Rofyllt var bara förnamnet.
Vi bytte bil till en Volvo V50 på vårkanten och under året har vi renoverat en del här hemma. Det stora rummet i källaren förvandlades från välfyllt förråd till en inbjudande vävstuga med plats för tre vävstolar. Det lilla rummet som tidigare hyste en vävstol har blivit ett ljuvligt litet krypin för samvaro eller ensamhet.
Gärdsmygen häckade i vår trädgård och ett par dagar fylldes baksidan av övningsflygande små dunbollar då det pep och kvittrade överallt.
Vävning: Ja det största som hänt är ju utrymmet i källaren och möjligheten att ha flera vävar igång samtidigt. Jag har gått med i Riksföreningen för handvävning och fått massor av inspiration och kunskap både där och genom vävgrupper på facebook.
En vecka i början av sommaren gick jag vävkurs. Det var enormt roligt och inspirerande och självklart väldigt lärorikt.
Det finns hur mycket som helst att utforska och att lära sig när det gäller vävning.
Odlingen har gått bra i år. Som vanligt massor av tomater så vi ordnade tomatprovning, det var kul. Jag hyrde in mig i grannarnas växthus för att få plats med alla plantor. Det gladde både dem och oss.
I år satte vi mycket lök och har fortfarande kvar både gul och röd och vit från egen odling. Det måste varit ett fantastiskt äppel-år för vi fick äpplen på det trädet som inte brukar ge något alls.
Rådjuren tog en hel del av kålen och mangolden, och vindruvan ville sig inte i år. Men vad gör det när vi har överflöd av annat?
När det gäller jakt är jag också mycket nöjd! Jag sköt en fin råbock i september och jaktlaget har fått omkull tilldelningen på älg. Dessutom har jag köpt en ny bössa med ny kikare och ljuddämpare som jag ser fram emot att få använda.
Så 2016 var ett ljust år, i alla fall i min lilla vrå av världen.
Avslutar med en bild från i somras.
En gigantisk och supergod tomat av sorten Oxhjärta, vilar i Jonas och min hand.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar