Fyra dagar

Idag blev hönshuset klart! Det tog oss bara fyra dagar att bygga, men nu kommer hönsen att bo kungligt (eller drottninglikt).
Vi har inrett en av hästboxarna i vårt stall. Vi reglade upp taket och två väggar och klädde med skivor. Inte en enda vinkel var rät så vi täckte gliporna som uppstod med lister. Hoppas det minskar mängden damm i stallet.
Ett fönster in mot stallet satte vi dit och en dörr så klart.
Vi har gjort en öppning till det gamla utedasset som får bli en slags "sluss" till hönsgården (som inte är gjord än). Luckan för öppningen går att öppna och stänga utan att man går in i hönshuset.
Ventilation är fixad.
Ett lysrör som ska gå på timer är installerat.
Två långa sittpinnar, med "bajsbräda" under och så några reden finns också.

Imorgon ska jag städa efter allt byggande, lägga strö på golvet, ställa in vatten- och foderautomater och lägga halm i redena. Sen är det klart för hönorna att flytta in.

Jag la ut en fråga i en facebook-grupp för hönsägare i vår landsända och har fått flera erbjudanden. Det kommer bli en salig blandning:
8 guldpaduaner
5 cream legbar
2 faveroll
1 guldpaduan-tupp. Vi tror att han ska få heta Bengt.
Förhoppningsvis kommer de hit under den kommande veckan. Jag ser så mycket fram emot det!

Utrymmet de kommer att få tillgå är enligt reglerna tillåtet för bortåt 100 hönor, och visst är vi bra på att överdriva, men så många ska vi nog inte ha (tror jag).

Tre flätor

Det kommer att bli en färgglad väv av mina tre varpflätor. Inslaget blir enfärgat och kommer att lugna ner färgerna en del. Tiden får utvisa hur resultatet blir, kanske helt galet, eller ganska fint.

Garnlagret har inte minskat nämnvärt, men en massa små restgarner har gått åt. Titta så många tomma spolar det blev när jag varpat klart.

Nytt år börjar med nya projekt

Två nya saker är på gång. Hönshus och en väv.

I mellandagarna köpte vi virke och på årets andra dag började vi bygga. Jonas mest - jag är hantlangare. Kul att vi är på gång. Snart kan det bli höns. Hurra!

I vävstugan har jag börjat förbereda för badlakan i sållväv. En massa rester av cottolin i varpen gör att det nog blir lite knasigt och extremt färgglatt. Nu ska jag göra en varpfläta till.

Gott nytt 2020

Vårt nyårsfirande bjöd på underbart sällskap (även om någon saknades), många skratt, god mat, vacker dukning, nytt sällskapsspel och slutligen tomtebloss under en stjärnklar himmel. Det nya året började alltså strålande. Jag önskar oss alla ett gott och välsignat nytt år!

Summering 2019

Tacksam för året som ligger bakom.

Det största som hänt är ju att vi lämnat huset på Näsmans väg och flyttat till Bällsjö. En liten gård med oändliga möjligheter och plats för tusen projekt beläget på en andlöst vacker plats. Vi är så lyckliga att få bo här.

Och det tyngsta detta året var att vi måste skiljas från Bimbim - den älskade vovven som troget följt oss en bit av livsvägen, och gjort den lite ljusare, lite bättre.

Två (!) utlandsresor. Las Palmas i januari då vi mest promenerade, solade och tittade på folk. Och så Garda i norra Italien på försommaren ihop med bästa vännerna. Vi åkte runt och tittade på mycket: Venedig, Verona och många av de små städerna runt Gardasjön.

Och så mycket av det där vanliga som utgör livet:
Jakt. Ganska många vildsvin, och ett rådjur. Men också styckningskurser.
Vävning. Egendesignat möbeltyg och sittunderlag av ull, och kurs ihop med mamma
Odling. Sparris kunde vi skörda i år, och jordärtskockor
Familj. Tre studenter, ett bröllop, en examen men också en begravning.
Jobb. Bygge av mini-studio

Ser fram emot året som kommer.

Amaryllis

I mina köksfönster just nu. Fyra lika men ändå helt olika blommor. Amaryllis är en av mina favoriter, oavsett färg. 

Kreativitet

En ny älgtrofé hänger på vår vägg. Den är lite (mycket) olik andra troféer. Den är mjuk och fluffig och liknar en blandning mellan älg och teddybjörn. Jättehärlig.

Kajsa har gjort trofén åt oss. Dessutom har vi fått vantar och sockor av henne, och nu håller hon på att virka en jacka/kofta. Hon är så otroligt kreativ och skapar så mycket vackert.

Häromdagen tittade jag på böcker som Jonas syster vikt mönster i. Vi var flera stycken som förundrades så nu har vi bokat upp en kväll då hon ska ge oss en kurs. Det ska bli kul.

Mellandagar

Mellandagar är en bra uppfinning, särskilt för oss som har flera lediga dagar.

En riktigt rolig dag hade vi i Mönsterås ihop med mamma, pappa, syrran och en del av syskonbarnen.
En dag hemma med en massa småfixande och plock. Skönt när en del blir gjort utan att det är stressigt.
En kväll åt vi upp de sista resterna av julmaten, och sen avrundade vi med kräftor och räkor. Mums

Med andra ögon

För en månad sedan invigdes en ny altartavla i en kyrka i Malmö. Den är målad av Elisabeth Ohlson och heter Paradiset. "Tavlan visar att guds kärlek omfattar alla människor, att alla människor är skapade till guds avbild. Där ingår också att människor är skapade till att älska andra människor av samma kön" säger prästen. På tavlan finns två Adam och två Evor. (Läs mer här)
För mig är det är en ovan tanke trots att hbtq-aspekten är viktig för mig, och trots att jag tror att Gud skapat världen, men att det nog hände under miljontals år. Jag tror för övrigt att han fortfarande skapar - att allt som lever finns till därför att han vill ha det så.

Kajsa hjälpte oss att julpynta, precis som tidigare år. Hon ställde fram krubban och gjorde fint. Men tittar man noga ser man att allt är inte som det brukar vara i stallet.
Vi har två uppsättningar figurer, men bara ett stall, så den som plockar upp det brukar välja vilka figurer som ska vara med. Kajsa tänkte annorlunda i år:

• Att de vise männen är fler än tre är ju inget konstigt.
• En kvinnlig herde är kanske lite mer ovanligt - men varför inte? 
• Men två Jesus-barn?! Nej det tror jag inte på.
  Men jag skrattar och låter dem ligga kvar. Skavföttes.

Vi ses igen moster Britt

Min moster Britt har gått bort. Under många år har hon kämpat mot en sjukdom som successivt gjort henne svagare och orörligare. På ett sätt är det gott att hon nu får vila från all kamp, all sjukdom och allt svårt. Nu får hon vila hos Gud där inget ont och ingen sjukdom finns. Och hon får glädjas tillsammans med dem som gått före. Men för oss som är kvar är det tomt utan henne.

Begravningen var så vacker. Prästen talade om hennes liv som en väv, och att i den väven syns mycket - familjen, scouterna, djuren på gården, humorn, omsorgen, vävningen mm. Och han sa att vi alla ser olika detaljer i hennes livsväv eftersom vi alla har olika perspektiv. Han sa "Ta rygg på Britt och låt henne bli ett föredöme på område efter område när du väver ditt livs väv."

Några av barnbarnen bar kistan. Det är för mig en så stark bild. Hon har så många gånger burit dem (i sin famn, i sina böner, i omsorg av olika slag) och nu var det de som fick bära henne. Vid minnesstunden var flera av barnbarnsbarnen med och det var så gott. De små bär (och är) vår framtid och det behöver vi påminnas om, särskilt i stunder som denna.

För mig har hon och hennes man varit ett föredöme i att visa varann kärlek. Jag är så tacksam för alla goda minnen jag har med henne. Och jag ser fram emot att en dag få möta henne igen.