Lillhönan kallas så för att hon är mindre än alla andra hönsen vi har. När hon var ny i flocken var hon högst i rang - det var hon och tuppen som bestämde. Sen ruvade hon fram kycklingar och lämnade sin roll som drottning för att ta hand om sina små (som fortfarande sökte skydd hos henne långt efter att de vuxit om henne). Under vintern har hon haft benkvalster och varit lite medtagen. Hon har hamnat nästan lägst i rangordningen och de andra har hackat på henne så mycket att hon blivit lite skallig. Men på sistone har hon piggnat till och verkar komma igen. Idag när Jonas kom med en bytta med god mat flaxade hon upp och satte sig på kanten och lät sig väl smaka. En god stund satt hon där och åt, och gjorde skäl för sitt smeknamn - Jonas favvohöna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar