Vävningen är en passion som uppslukar mig mer och mer. Det kan vara både rofyllt och utmanande, beroende på material och vävsätt. Jag får användning av mitt logiska tänkande och matematiken när jag planerar och sätter upp en väv. Och samtidigt får känslan och intuitionen vara med i valet av färger och nyanser.
Jag har ett rejält garnlager att botanisera i och nu när jag börjat spinna har jag fått ytterligare en dimension till vävningen och skapandet.
Möjligheterna är oändliga: från tunna skira gardiner, via dukar, möbeltyger och mattor till tjocka sittunderlag med obehandlad ull. Från smala band och hankar till handdukar till dukar som vävs i två lager och blir dubbelt så breda som väven är när den växer fram. Det spelar ingen roll hur mycket jag lär mig - det kommer alltid att finnas nya tekniker och nya varianter. Vävning är helt magiskt!
Jag stämmer in i hur HannaKristine formulerar det:
"Jag är inte bara handvävare utan är också skapare av lyx."
Det är sannerligen lyxigt att torka sig på egengjorda handdukar och badlakan, att ha mattor där man känner igen tyget i trasorna. Lyxigt att lägga hemvävda dukar på bordet och att sy kläder av tyg en själv gjort. Lyx att ha stolsdynor, kuddar och plädar där man själv står för både färger och mönster.
Själva processen att framställa alla dessa saker är så rolig och tillfredsställande. Det gör ju alltihop ännu lyxigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar