Jag är andelsägare i en bikupa på en bigård i närheten. Därför fick jag möjlighet att vara med och ta hand om honungen och den chansen tog jag så klart. Det var en helt ny erfarenhet för mig.
Inget moment var komplicerat, men det mesta tog tid och allt krävde sitt mått av noggrannhet. Och det var en kladdig aktivitet - så klart.
På första stationen skulle ramarna avtäckas. Det tunna lagret av vax som täcker honungscellerna skulle tas bort utan att så mycket av honungen följde med. Sen skulle ramarna slungas i en "centrifug", först lite på ena sidan, sen allt på andra sidan, och slutligen det sista på första sidan. När det rann ur slungan gick det genom en sil och sen passerade den två filtreringar till innan den var färdig att tappas upp på burkar som till slut fick etikett. Vi var fyra personer som höll på med detta under förmiddagen och det var en lugn och tidvis meditativ hantering som blandades med småprat.
Direkt från slungan fick vi en provsmakning på den alldeles nya och färska honungen. Den var så god och annorlunda i smaken. Jag fick veta att det är för att den innehåller så mycket mjölksyrebakterier i början.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar