Under en tid har jag haft en spricka i en lagning i en kindtand. Jag har avvaktat med att söka hjälp och tänkt att om jag får välja det kan vänta tills pandemin har klingat av.
På julaftons kväll blev det bestämt att jag inte fick välja tidpunkt. Då släppte nämligen fyllningen när jag tuggade på en knäck. Det blev ett avgrundsdjupt hål kvar. Som väl är hade jag inte ont i tanden och den var inte vass och besvärlig så helgdagarna fick gå. Igår var första vardagen och jag ringde tandläkaren på morgonen. Idag kunde jag komma dit och nu är jag som jag ska i munnen igen. Tacksam att det finns tandläkare som kan laga mina tänder när det behövs. Dessutom var både tandläkaren och -sköterskan trevliga och lättsamma så vi pratade och skrattade. Och tandläkaren var noga med att berätta när hon skulle göra något (eventuellt) plågsamt och när det snart var klart och så. Det var väldigt förtroendeingivande.
Och knäcken är slut så jag kanske ska koka nya nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar