onsdag 6 juli 2016

Vävkursen del 2

Tisdag morgon och det var dags för mig (och flera andra) att börja väva. Min väv var ett jacktyg i taqueté med bomullsgarn 16/2 i varpen. Framför mig i vävstolen hade jag förtom de vanliga tuskaften också två redkammar som var nedknutna till tramporna. De pärlförsedda solven hängde på den ena av dem och hur jag flyttade dem till den andra påverkade vilket mönster jag fick. Inslag av två olika färger. Började med tjockt stickgarn bara för att få ett hum om hur det funkade.

Trampa,
lägga in den ena färgen,
trampa om,
lägga in nästa färg,
sen packa ihop med slagbommen


Den här tekniken var helt ny för mig och jag är glad att jag har lätt för att lära. Det blev genast kul och ganska snart begripligt. Hela tisdagen ägnades åt den här första väven. Med avbrott då och då när läraren ville demonstrera något samt när vi fick en rejäl dos av inspiration genom att hon visade provvävar och bilder på flera av hennes fantastiska alster.





På onsdagen började vi byta plats med varann för att prova olika tekniker och olika kvalitéer. Den som lämnade över gav oftast lite information och några tips till den som kom efter. Det funkade förvånansvärt bra med att byta - oftast var det nån annan som var klar ungefär samtidigt som man själv var det. Och på det här sättet fick vi prova mycket. Jag hann med att testa följande under veckan:
Jacktyg i taqueté
Matta i taqueté, linmattvarp
Matta i samitumvariation (fyr-skaftad kypert)
Matta i solvad taqueté, tre partier, en färg gömd mellan vävlagren på baksidan
Filt i taqueté
Möbeltyg i samitum
Jacktyg i liseré
Beiderwand

Filten tänkte jag skulle vara mysig och valde ett ganska ulligt stickgarn i pastellfärger och gjorde en liten elefant.

Sen tog jag mina sammetstrasor när jag satte mig vid mattväven i samitumvariation. Jag valde ett lite för invecklat mönster för att stjärnorna skulle framträda riktigt bra i kyperten. Men oj, vilken gosig kvalitét!


Sen hamnade jag vid den mest bråkiga av vävarna. Beiderwand. Jag hade nog tänkt skippa den, men när det var den enda som var ledig så gav jag mig ändå på den. Jag måste efteråt konstatera att det finns många sätt att göra fel. Men min envishet vann. När kvällen kommit och det var tyst och lugnt i vävstugan lyckades jag till slut bemästra väven.


Jag hittade en bild av ett &-tecken i en cirkel och ägnade en del av kvällen/natten åt att få ner den på mitt rutpapper. Det blev inte så bra för det hade behövts fler rutor. Så det blev ett frågetecken i stället som jag vävde nästa förmiddag i möbeltyget i samitum. Nere till vänster syns resultatet av det som hände ibland - att kulorna på eget initiativ hakade i den andra redkammen och gav ett felaktigt mönster. 

Sen kom jag till det som nästan var roligast att väva. Den hade inte någon skaftväxling (inga solv att flytta) utan var solvad för att ge en tredubbel-tjock tuskaftsmatta. En trasa syns på ovansidan, en på baksidan och en göms emellan. Så den här är alltså vändbar. Den här måste jag snarast sätta upp hemma!

Mattan i taqueté gav oss möjlighet att förstå hur tekniken fungerar och vilket plockande med varptrådarna det skulle vara om man ville åstadkomma motsvarande resultat utan skaftväxkling.


Solgul var linneväven till jacktyget i liseré. Jag hade sett fram att få väva den och till slut satt jag där. Den är tät, tät och tanken är att man ska klippa upp de långa flotteringarna och få "tofsar". Det täta jag vävt längre upp är samma teknik som används för manchester.



Jag hade lite tid över innan vi skulle klippa ner vävarna och tillmötesgick en önskan hemifrån. Älgar som Jonas "beställt" och dottern designat. Vävd på mattväv i taqueté

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar